Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hur lärare kan arbeta med högläsning samt hur det kan påverkaelevernas lärande. Arbetet startade med en sökningsprocess där specifika sökord valdes ut för att hitta relevanta artiklar som en hjälp till att besvara uppsatsens syfte. Även avgränsningar användes för att antalet artiklar som skulle granskas blev hanterbart. Resultatet visade att lärarens planering är en viktig grund för en framgångsrik högläsning. Den interaktiva högläsningen var den som gav flest positiva resultat av de olika arbetssätten och var mest framstående i de studier vi tagit del av. Modellering och repetition av texter var andra gynnsamma arbetssätt inom arbetet med högläsning. Elevernas ordkunskap var det som visades utvecklas mest med hjälp av arbete med högläsning.Det visade sig även att elevernautveckladesin läs-och hörförståelse samt sin muntliga förmåga. Diskussioner i samband med högläsningen bidrog till ett tryggare klassrumsklimat där tankar och känslor delades.Vissa forskare kunde även se ett ökat engagemang hos eleverna,bland annat när defickvaramer involverade i högläsningen.Vår slutsats är att högläsning kan vara ett effektfullt pedagogiskt verktyg. Dock bör de olika arbetssättenkombineras föratt få en ultimatoch varierandeundervisning som är anpassad för atttillgodose alla elevers skilda behov.

Forskning visar att läsning har betydelse för elevers språkutveckling och att ämnesspecifika begrepp lärs genom aktiviteter som inkluderar läsning, reflektion och elevnära uppgifter. Syftet med denna studien var att ta reda på hur lågstadielärare på fältet stöttar elever i sin undervisning i SO-ämnena när läsning synliggör begrepp. Frågeställningarna var; På vilka sätt arbetar lågstadielärare med ämnesspecifika begrepp inom de samhällsorienterande ämnena vid läsning? På vilka sätt arbetar lågstadielärare vidare med de samhällsorienterande ämnesspecifika begreppen efter läsning? Sex lågstadielärare medverkade och datainsamling skedde genom intervjuer och observationer på två skolor i södra Sverige varav majoriteten av eleverna på den ena skolan var andraspråkselever. Resultatet visade att samtliga av de undersökta lärarna inkluderade “gemensamma textmöten” och interaktiv läsning vid förklaring av ämnesspecifika begrepp. Läromedel, artiklar och skönlitteratur användes av de olika lärarna där skönlitteratur framförallt användes i historia och vid värdegrundsarbete. De sex lärarna hade varierade arbetssätt med stöttande frågor och diskussioner i olika gruppkonstellationer. Resultatet visade även att några av lärarna arbetade vidare med ämnesspecifika begrepp vid exkursioner, skrivuppgifter och fyrahörnsövningar samt att alla lärare använde kreativa uppgifter. De undersökta lärarna såg positivt på kreativt arbete, men tidsaspekten var en avgörande faktor. Resultatet visade att lärarnas arbetssätt inte skiljde sig åt från de två skolorna trots att elevunderlaget skiljde sig märkbart.

Syftet med detta examensarbete är att finna bakomliggande orsaker och faktorer som påverkar pojkar och deras läsning. Varför presterar pojkar sämre än jämngamla flickor på lästester i alla de länder där tester görs? Detta är något som otaliga undersökningar pekar på både i Sverige och internationellt. Ett barns framgång i läsning är en viktig del av dess utbildning. Har barnet problem på detta område så får det problem i alla ämnen. Huvudfrågan för detta examensarbete är således: varför presterar pojkar sämre än flickor i läsning? De delmoment som påverkar läsningen belyses ur flera vinklar i hopp om att lyfta fram en så övergripande bild som möjligt av detta fenomen. Detta är en litteraturstudie med fokus på forskning genomförd mellan 2007-2013. Undersökningen visar att den nivå ett barn når i sin läsning är resultatet av en ytterst komplicerad kombination av faktorer där hemförhållanden och motivation tycks väga tyngst. Samtidigt visar studien även att andra faktorer som ofta lyfts fram som mer eller mindre avgörande bygger på motsägelsefulla fakta.

Undersökningar har visat på ett minskat läsintresse bland barn och unga de senaste åren, samtidigt som samhället kräver en utvecklad läsförmåga. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad forskning säger om vilka faktorer som påverkar lågstadieelevers läslust och vilka effekterna är av de metoder som används för att väcka elevers läslust i klassrummet. Denna litteraturstudie består av de två forskningsfrågorna: ”Vad säger forskningen om vilka faktorer som påverkar läslusten i lågstadieklassrum?” och ”Vad säger forskningen om de metoder som används för att väcka lågstadieelevers läslust i klassrummet och om vilka effekter de har?”. För insamling av data gjordes sökningar i databaser, där sökord användes för att hitta forskning relevant för studiens syfte.  Artiklarna som presenteras i studien har analyserats utifrån en tematisk analys, där kodning av data resulterade i fyra teman. Resultatet visar att klassrumsmiljö och elevinflytande är faktorer som påverkar elevers läslust i klassrummet. Av resultatet framgår det även att interaktiv läsning och läsaktiviteter i klassrummet bidrar till ökad motivation bland eleverna. Samtidigt talar forskning för att lärare har ett stort ansvar i att se till elevers olika förutsättningar när de väljer aktiviteter i syfte att utveckla elevers läsning. Betydelsen av lärares inflytande, såsom att vara en förebild och att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar, är också något som framkommer av resultaten i denna studie. / Surveys have shown a reduced interest in reading among children and young people in recent years, while society demands a developed reading ability. The purpose of this study was to investigate what research says about what influences the love of reading among primary school students and what the effects are on methods used to increase reading motivation in classrooms. This literature review consists of the two research questions: “What does research say about which factors influence the love of reading in primary classrooms?” and “What does research say about methods used in classrooms to arouse interest in reading among students and about what effects they have?” For data collection, searches were conducted in databases, in which keywords were used to find research relevant to the aim of this study. The articles presented in this study were analyzed through a thematic analysis, where coding of data resulted in four themes. The result shows that the design of the classroom and student influence are factors that affects the reading motivation in the classroom. It is also shown in the results that interactive reading and reading activities in the classroom increases reading motivation among students. The importance of teachers’ influence, such as being a role model and taking students’ different needs into account when choosing activities, is also something that emerges from the results of this study.

Del 1 På uppdrag av Stockholms stads kulturförvaltning och Kista bibliotek har vi arbetat fram nya lösningar för att engagera unga killar i Kista i bibliotekets verksamhet. Målgruppen unga killar mellan 13-19 år valdes då denna grupp i stor utsträckning saknas på biblioteket idag. Genom fokusgrupper och samtal med ungdomarna har vi fått insikter om deras önskemål. Dessa insikter har bearbetats och lett fram till fyra olika koncept. Vi valde att arbeta vidare med två koncept som vidareutvecklades till konceptet Zon 164. Där ingår vår innovation Läspodden som förhöjer läsupplevelsen och utställningen arketyper. Båda är framtagna lösningar som möter ungdomarnas behov av förebilder, att ha en plats att vara på, att känna gemenskap samt att ha roligt med sina vänner. Genom konceptet Zon 164 hoppas vi att Kista bibliotek kan utmana föreställningen om vad läsning samt biblioteksverksamhet är och bli en plats där unga killar i större utsträckning känner sig delaktiga. Del 2 För att fortsätta arbetet med Läspodden utfördes en mer djupgående analys i syfte att undersöka huruvida Läspoddens egenskaper faktiskt förhöjde läsupplevelsen eller inte samt huruvida Läspodden främjade återgivning av information. Två separata studier, kvantitativa och kvalitativa, utfördes på två grupper om 33 och 10 personer. Resultaten från den första undersökningen visar på att användande av Läspodden upplevs som positiv och att läsupplevelsen ansågs bli förhöjd. Resultaten från den andra undersökningen visade ett svagt positivt samband mellan användning av Läspodden och informationsåtervinning, men inga slutsatser kring kausalitet kan dras. / Part 1 On behalf of the Stockholm City Cultural Administration and Kista Library, we have worked out new solutions to engage young guys in Kista in the library's daily activities. The target group of young guys between the ages of 13-19 was chosen as this group is mainly missing from the library today. Through focus groups and conversations with young people, we have gained insight into their wishes. These insights have been processed and led to four different concepts. We chose to work on two concepts that were further developed into the concept Zone 164. This includes our innovation, the reading pod, which enhances the reading experience and the exhibition archetypes. Both are developed solutions that meet young people's need for role models, to have a place to be, to feel community, and to have fun with their friends. Through the Zone 164 concept, we hope that Kista Library can challenge the notion of what reading and library activities are and become a place where young guys can feel more involved. Part 2 In order to continue the work with the reading pod, a more in-depth analysis was carried out to investigate whether the properties of the reading pod enhanced the reading experience or not and whether the reading pod promoted the reproduction of information. Two separate studies, quantitative and qualitative, were conducted on two groups of 33 and 10 persons. The results of the first study show that the use of the reading pod is perceived as positive and that the reading experience was considered to be enhanced. The results of the second study showed a weak positive relationship between the use of the reading pod and information retrieval, but no conclusions about causality can be drawn.

Del 1 På uppdrag av Stockholms stads kulturförvaltning och Kista bibliotek har vi arbetat fram nya lösningar för att engagera unga killar i Kista i bibliotekets verksamhet. Målgruppen unga killar mellan 13-19 år valdes då denna grupp i stor utsträckning saknas på biblioteket idag. Genom fokusgrupper och samtal med ungdomarna har vi fått insikter om deras önskemål. Dessa insikter har bearbetats och lett fram till fyra olika koncept. Vi valde att arbeta vidare med två koncept som vidareutvecklades till konceptet Zon 164. Där ingår vår innovation läspodden som förhöjer läsupplevelsen och utställningen arketyper. Båda är framtagna lösningar som möter ungdomarnas behov av förebilder, att ha en plats att vara på, att känna gemenskap samt att ha roligt med sina vänner. Genom konceptet Zon 164 hoppas vi att Kista bibliotek kan utmana föreställningen om vad läsning samt biblioteksverksamhet är och bli en plats där unga killar i större utsträckning känner sig delaktiga. Del 2 För att fortsätta arbetet med läspodden utfördes en mer djupgående analys i syfte att undersöka huruvida läspoddens egenskaper faktiskt förhöjde läsupplevelsen eller inte samt huruvida läspodden främjade återgivning av information. Två separata studier, kvantitativa och kvalitativa, utfördes på två grupper om 33 och 10 personer. Resultaten från den första undersökningen visar på att användande av läspodden upplevs som positiv och att läsupplevelsen ansågs bli förhöjd. Resultaten från den andra undersökningen visade ett svagt positivt samband mellan användning av läspodden och informationsåtergivning, men inga slutsatser kring kausalitet kan dras. / Part 1 On behalf of the Stockholm City Cultural Administration and Kista Library, we have worked out new solutions to engage young guys in Kista in the library's daily activities. The target group of young guys between the ages of 13-19 was chosen as this group is mainly missing from the library today. Through focus groups and conversations with young people, we have gained insight into their wishes. These insights have been processed and led to four different concepts. We chose to work on two concepts that were further developed into the concept Zone 164. This includes our innovation, the reading pod, which enhances the reading experience and the exhibition archetypes. Both are developed solutions that meet young people's need for role models, to have a place to be, to feel community, and to have fun with their friends. Through the Zone 164 concept, we hope that Kista Library can challenge the notion of what reading and library activities are and become a place where young guys can feel more involved. Part 2 In order to continue the work with the reading pod, a more in-depth analysis was carried out to investigate whether the properties of the reading pod enhanced the reading experience or not and whether the reading pod promoted the reproduction of information. Two separate studies, quantitative and qualitative, were conducted on two groups of 33 and 10 persons. The results of the first study show that the use of the reading pod is perceived as positive and that the reading experience was considered to be enhanced. The results of the second study showed a weak positive relationship between the use of the reading pod and information retrieval, but no conclusions about causality can be drawn.