Bakgrund: Snabb kunskapsutveckling, ökade krav på kvalité och kostnadseffektivitet inom hälso- och sjukvården gör det viktigt att sjuksköterskor har god förmåga att söka och använda evidensbaserad kunskap. Idag finns ett glapp mellan forskning och klinik. Sjuksköterskor upplever flera hinder till att arbeta evidensbaserat. Under hösten 2010 och våren 2011 pågick ett projekt på ett sjukhus i en stad i mellansverige. Projektet hette ”Klinisk bibliotekarie”, syftet var att höja vårdkvalitén och patientsäkerheten genom att det dagliga vårdarbetet ska bli mer evidensbaserat och att sjuksköterskorna ska känna större säkerhet i att ta fram vetenskapligt underlag för sitt arbete. Syfte: Belysa sjuksköterskornas erfarenhet av projektet ”Klinisk bibliotekarie”. Metod: Studien har en kvalitativ design. Data samlades in genom fokusgrupper och observationer. Tjugoen sjuksköterskor deltog i projektet ”Klinisk Bibliotekarie” och av dessa har nitton deltagit i föreliggande studie genom fokusgruppdiskussioner. Observationer har skett vid två tillfällen. Data analyserades med manifest och latent innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna anser att interventioner för att öka evidensbaserat arbete ska baseras på frivillighet och intresse. Vidare anser sjuksköterskorna att det ska avsättas adekvat med tid för det arbetet. En positiv effekt av projektet är, enligt sjuksköterskorna, att det etablerats en kontakt med bibliotekarien. Konklusion: För att omvårdnaden ska bli mer evidensbaserad behövs intresserade sjuksköterskor och avsatt tid. En klinisk bibliotekarie kan vara ett stöd för sjuksköterskorna. / Background: Rapid development of knowledge, increased demands on quality and cost efficiency within healthcare makes it important that nurses have the ability to seek and use evidence-based knowledge. Today there is a gap between research and clinic. Nurses are experiencing multiple barriers to work evidence based. In autumn 2010 and spring 2011 has a project been going on at a hospital in a town in central Sweden. The project was called "Clinical Librarian" and aimed to raise the quality of care and patient safety by the daily care work to become more evidence based and that nurses should feel more secure in the development of scientific basis for its work. Objective: To highlight nurses' experience of working with the project "Clinical Librarian". Method: The study has a qualitative design. Data has been collected through focus groups and observations. Twenty-one nurses participated in the project “Clinical Librarian” and of these nineteen participated in this study through focus group discussions. Observations have been made on two occasions. Data has been analyzed with manifest and latent content analysis. Results: The nurses feel that interventions to improve evidence-based nursing should be based on voluntary participation and interest. They also believe that it should be allocated adequate time for such work. A positive impact of the project, according to the nurses, is that it established a contact with the librarian. Conclusion: To become more evidens-based tce care needs interestad nurses and time for the purpose. A clinical librarian can be a support for the nurses.

I denna komparativa litteraturstudie jämför vi Sverige och Finlands respektive utbildningsväsende. Vi undersöker vad som gör Finland till ett framgångsrikt land inom slöjdutbildning, och om Sverige kan lära av Finlands exempel. Därför är det intressant för oss som framtida slöjdlärare att titta på vad som skiljer den svenska skolslöjden mot den finska. Som blivande lärare i ett praktiskt ämne vars varande ibland ifrågasätts vill vi undersöka hur slöjdens status ser ut i Finland som inte är i utbildningsmässig kris. Syftet med denna uppsats är att belysa samt jämföra slöjdämnet med fokus på arbetsformer och innehåll i två skandinaviska länder, Finland och Sverige.  Detta är en forskningskonsumtionsuppsats där vi insamlat och studerat befintlig forskning. Denna uppsats är en komparativ litteraturstudie mellan Sverige och Finland vilket betyder att vi jämfört liknande litteratur och redogjort för vad skillnaderna är.  Studien visar att läraryrket i Finland är mer respekterat i samhället, då Finland har en högre grad av professionalism inom lärarutbildningarna och läraryrket jämfört med i Sverige, vilket speglas i respektive lands elevresultat i internationella undersökningar. Vår jämförelse mellan ländernas läroplaner i slöjdämnet visar att i Finland fokuserar mer på hanteverksskicklighet och praktisk förmåga, medan i Sverige läggs vikt vid teoretiska begrepp och verbala uttryck inom slöjden.