Studiens syfte är att undersöka hur gymnasielärare i svenskämnet avväger examinationsformerna, handskrivet respektive digitalt, i relation till svenskämnets konception. Studien utgår från en kvalitativ ansats och studiens data har samlats in genom intervjuer av åtta gymnasielärare. Den insamlade data analyserades utifrån den kvalitativa innehållsanalysen.  Resultatet visar att fem faktorer är betydande i avvägningen mellan handskrivna och digitala examinationer. De faktorerna är effektivitet, anonymitet, plagiering, önskemål från elever och styrdokumenten. Informanterna delger även sina uppfattningar om de fördelar och nackdelar som existerar med handskrivna respektive digitala examinationer. Slutligen presenteras hur kunskapssynen tydliggörs i relation till examinationsformerna. Slutsatsen är att lärarna har goda ambitioner att använda sig mer av handskrivna examinationer men på grund av tidsfaktorn och lärares uppfattningar om svenskämnets konception begränsas den examinationsformen. Fördelarna med handskrift är att det utvecklar elevernas förberedelseförmåga och fördelarna med de digitala examinationerna är elevernas utveckling gällande textbearbetning och bedömningen underlättas när eleverna skriver på datorn.

Studiens syfte var att i lärares uppfattningar och handlingar utforska deras förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning visat på områden som leder till framgång i undervisning. Studien utfördes i form av en fallstudie med en kvalitativ metodansats. Datainsamlingen gjordes med intervjuer med legitimerade matematiklärare, fyra lärare på grundskolans senare nivå samt fyra lärare på gymnasienivå. Dessa har tillsammans med 32 observationstimmar i de intervjuade lärarnas klassrum varit underlag för att få detaljerad information om lärarnas förhållningssätt till vilka faktorer som har betydelse för måluppfyllelsen. Den empiriska datainsamlingen har sammanställts och legat till grund för tolkning ur vilken resultatet framkommer. Det återfanns flera områden där alla lärare både har samma uppfattningar till, men också, bedrev samma typ av praktik med avseende på de undersökta faktorerna. Slutsatser som kunde dras av denna fallstudie är att lärare kan ha fler ämneskonceptioner än den egna uttalade. De intervjuade lärarna hade god kännedom om faktorer som är kopplade till framgångar i måluppfyllelse i matematik. De hade uppfattningen att dessa faktorer spelar en viktig roll i elevernas förmåga att nå målen. Undervisningen följde lärarnas kännedom om och uppfattning om dessa faktorers betydelse för elevernas måluppfyllelse i de flesta avseenden. Fem aktiviteter avvek från detta: gymnasielärarna lyfte mål och syfte med aktiviteterna i klassrummet i mycket högre utsträckning än grundskollärarna. Grundskollärarna använde sig av öppna frågor för att utveckla elevernas kritiska tänkande i högre utsträckning än gymnasielärarna. Lärarna uttalade inte sina högt ställda förväntningar till eleverna. Lärarna talade inte om för sina elever vilken vision de har för aktiviteterna och de presenterade inte utmaningar i samband med undersökningar i någon högre grad i klassrummet. / The purpose of this study was to explore teachers’ approaches to both perceptions and actions, as well as to factors that can affect the rate of which students in Swedish schools achieve their goals. The factors are chosen from research focusing on successful education. The study was conducted in the form of a case study with a qualitative method approach. The data collection was made through interviews with legitimized mathematic professors, four teachers from the upper levels of high-school and four teachers in a Swedish gymnasium. These have alongside with 32 observation-hours inside of the interviewed teacher’s classrooms formed the basis for the detailed information about the teachers’ approaches to what factors that are important for achieving (the students) goals. The empirical data collection has been compiled and provided the basis for interpretation from which the result is obtained. There were many areas where the teachers have the same opinion, but also exercised the same practical (teaching methods) with respect to the tested factors. Conclusions from this case study are that the teachers can have more subject conceptions than the expressed ones. The interviewed teachers had extensive knowledge of factors that are connected to success in goal completion within mathematics. They were under the perception that these factors play a major part in the students’ abilities to reach their goals. The education followed the teacher’s knowledge and perception about the importance of these factors in order to achieve the student’s goals. Five activities deviate from this: the teachers in the Swedish gymnasium focused on goals and purposes of the activities in the classroom to a greater extent than the high-school teachers. The high-school teachers used open-answer questions to develop the students critical thinking to a greater extent than the teachers in the Swedish gymnasium. The teachers didn’t expressed their high expectations to the students. The teachers didn ́t tell their students what goals they have for the activities in the classroom and they don’t presented any sort of challenge connected to laboratory experiments.