<p>Finanskrisen uppstod i samband med att banker världen över, men främst i USA lånade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa låntagare hade inte förmågan att betala tillbaka räntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intäkter och istället hade en massa fastigheter som kom att säljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och investmentbolagen emellan ledde till att ingen vågade låna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största investmentbolag gick i konkurs. Flera andra investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur krisen.</p><p>Syftet med denna uppsats är att se hur styrräntan påverkar aktiemarknaden. Påverkas olika branscher olika av ränteförändringen? Hur påverkas aktiemarknaden av reporäntan under en högkonjunktur som övergår kraftigt till extrem lågkonjunktur det vill säga finanskris? Undersökningens material består av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som ställts för att få fram ett samband mellan reporänta och aktiemarknaden.</p><p>Författaren kommer att använda sig av kvantitativa metoder i forskningen då det görs en eventstudie för att få fram sambandet mellan reporäntan och aktiemarknaden, på grund av att författaren utgår från konkret fakta som återfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX.</p><p>Marknaden verkar vara väldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH). EMH är teorier/hypoteser som har ställts för att få svar om marknadens effektivitet, samt ett sätt att forska om investerarna kan göra överavkastningar vid onormala händelser. Undersökningen visar dessvärre att investerarna inte gör överavkastningar då aktiemarknaden inte berörs märkbart av reporäntaförändringar. Denna undersökning visar att samband mellan aktiemarknaden och reporäntan är neutral det vill säga att de inte påverkar varandra. Förklaringar kring det kan vara Riksbankens Tydliga kommunikation med allmänheten, företagens globalisering samt globala händelser som påverkar Sverige och Sveriges ekonomi enormt mycket.</p>

Finanskrisen uppstod i samband med att banker världen över, men främst i USA lånade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa låntagare hade inte förmågan att betala tillbaka räntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intäkter och istället hade en massa fastigheter som kom att säljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och investmentbolagen emellan ledde till att ingen vågade låna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största investmentbolag gick i konkurs. Flera andra investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur krisen. Syftet med denna uppsats är att se hur styrräntan påverkar aktiemarknaden. Påverkas olika branscher olika av ränteförändringen? Hur påverkas aktiemarknaden av reporäntan under en högkonjunktur som övergår kraftigt till extrem lågkonjunktur det vill säga finanskris? Undersökningens material består av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som ställts för att få fram ett samband mellan reporänta och aktiemarknaden. Författaren kommer att använda sig av kvantitativa metoder i forskningen då det görs en eventstudie för att få fram sambandet mellan reporäntan och aktiemarknaden, på grund av att författaren utgår från konkret fakta som återfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX. Marknaden verkar vara väldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH). EMH är teorier/hypoteser som har ställts för att få svar om marknadens effektivitet, samt ett sätt att forska om investerarna kan göra överavkastningar vid onormala händelser. Undersökningen visar dessvärre att investerarna inte gör överavkastningar då aktiemarknaden inte berörs märkbart av reporäntaförändringar. Denna undersökning visar att samband mellan aktiemarknaden och reporäntan är neutral det vill säga att de inte påverkar varandra. Förklaringar kring det kan vara Riksbankens Tydliga kommunikation med allmänheten, företagens globalisering samt globala händelser som påverkar Sverige och Sveriges ekonomi enormt mycket.

Reporäntan som är Riksbankens viktigaste styrmedel används för att påverka landets inflation. Det har utförts omfattande undersökningar om ränteförändringar på den amerikanska marknaden. Flera forskare konstaterar att en höjning av reporäntan medför en nedgång av börskursen och vice versa samt att de finner skillnader branscherna emellan. Syfte med undersökningen är att studera om denna teori överensstämmer med den svenska aktiemarknaden. Studiens tidsperiod innefattar åren 2002 – 2011, detta för att få med både en hög- respektive lågkonjunktur, för att på så sätt undersöka om reporänteförändringen ger en starkare effekt under konjunktursvängningar. De urval som vi fokuserar på är branschindexen Finans-, Media-, Hälsa- samt Industri. En kvantitativ metod kommer att genomföras och datan inhämtas från Stockholmsbörsen OMX.  Metoden som används är en eventstudie vilket innebär att det utförs en analys av en händelse effekt. De slutsatser som vi kan dra utifrån våra resultat av beräkningarna är att det inte råder något samband mellan en ränteförändring och börskursen utifrån våra diagram av de generella höjningarna och sänkningarna. Men däremot belyser utfallet av våra hypoteser att det föreligger ett samband mellan ränteförändringar och aktiekursen. Det föreligger heller inga skillnader vad gäller branschkänsligheten mellan branschindexen. När det gäller konjunktursvängningarna fann vi att det förekom ett samband mellan höjningarna under högkonjunkturen samt sänkningarna under lågkonjunkturen. Orsaken till att effekten inte alltid är så tydlig på händelsedagen kan grunda sig i att allmänheten redan sen innan har hunnit rätta sig efter den nya informationen. Sammanfattningsvis är det svårt att förutsäga att marknaden är effektiv utifrån de resultat som vi har fått.