Studien försöker förklara hur företag anpassar utformningen av sin redovisning när de pågrund av kriser i samhället riskerar politiska kostnader. Krisen som undersökts är Covid-19 och studien är baserad på tidigare forskning avseende positiv redovisningsteori. Vi argumenterar för att svenska företag som mottagit stöd i samband med Covid-19 i större utsträckning kommer använda sig av anpassningar i redovisningen för att minska resultatet. Metoden är kvantitativ och vi testar hypotesen genom en korrelationssanalys av företagens mottagna stödåtgärder och anpassningar i bokslutet samt nettoomsättningen och anpassningar i bokslutet. Studiens insamlade empiri består av årsredovisningar från 31 företag, varav urvalet är hämtat från de 400 företag som under år 2020 mottagit mest omställningsstöd i Sverige. Studien har hanterat företag som hunnit släppa sina årsredovisningar fram till och med 2021-04-30. Insamlad data har tillsammans med den teoretiska referensramen legat till grund för studiens resultat. Resultatet tyder på att det inte finns någon positiv korrelation mellan de två olika mätningarna. Detta skulle innebära att mottagandet av omställningsstöd på grund av krisen Covid-19, inte påverkat företagens beslut kring anpassningar i bokslutet. Detta ligger dock i linje med tidigare forskning där stödet för hypotesen varit varierande.

Syfte: Företags kassaflöden och vinster samt staters inkomster påverkas av hur mycket skatt som betalas av företag. Resultat i tidigare forskning om företagsstorlekens betydelse för effektiva skattesatser är motstridiga. Utelämnande av andra variabler som i vissa studier har visats ha signifikanta effekter på effektiva skattesatser kan vara en anledning till denna motstridighet. Sådan forskning har inte genomförts i Sverige enligt författarnas kännedom. Därför undersöks i denna studie effekterna av variabler som mäter storlek, skuldsättning, kapitalintensitet, forsknings- och utvecklingsintensitet samt lönsamhet på effektiva skattesatser hos företag med svensk företagsledning eller koncernledning. Syftet med detta är att ge en bild av vilka faktorer som kan förklara variationer mellan dessa företags skattebörda. Metod: Fem hypoteser om samband mellan variabler deduceras utifrån teorier och tidigare forskning. 3 593 kvantitativa observationer från 702 noterade företag och 6 år samlas in från databasen Retriever Business. Den longitudinella datan används i en regressionsanalys som testar de fem hypoteserna. Resultat: Denna studie bidrar med empiriskt bevis för ett positivt och signifikant samband mellan företagsstorlek och effektiva skattesatser. Däremot visas inte effekterna av skuldsättning, kapitalintensitet, FoU-intensitet och lönsamhet på effektiva skattesatser vara signifikanta. Slutsatser: Den slutsats som dras är att företagsstorlek är en indikation på storleken på effektiva skattesatser för företag med svensk företagsledning eller koncernledning. Teorin om politiska kostnader kan användas för att förklara sambandets riktning. / Aim: Cash flows and profits in firms as well as government revenue are affected by how much is paid in corporate taxes. Results in prior research concerning the effect of firm size on effective tax rates are inconsistent. Omitting other variables that have in some studies been proven to have significant effects on effective tax rates can be one cause of this inconsistency. Such research has not been conducted in Sweden to the extent of the authors’ knowledge. Therefore, this study examines the effects of variables that measure size, leverage, capital intensity, research and development intensity, and profitability on effective tax rates for firms with Swedish management or group management. The aim of this is describing which factors that can explain variations between these firms’ tax burdens. Method: Five hypotheses regarding associations between variables are deduced from theories and prior research. 3 593 quantitative observations from 702 publicly listed firms and 6 years are collected from the database Retriever Business. The longitudinal data is used in a regression analysis that tests the five hypotheses. Results: This study provides empirical evidence for a positive and significant association between firm size and effective tax rates. However, the effects of leverage, capital intensity, R&D intensity, and profitability on effective tax rates are not shown to be significant. Conclusions: It is concluded that firm size is an indicator of the size of effective tax rates for firms with Swedish management or group management. The political cost theory can be used in explaining the direction of the association.