Till en början användes doping inom elitidrotten för att förbättra prestationer hos idrottare. På senare år har användandet ökat utanför elitidrotten och fler vanliga personer använder dopingpreparat för att få en mer muskulös kropp. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilket förhållningssätt högstadie- och gymnasieelever har till doping och dopingundervisning. Doping finns med under idrott och hälsas centrala innehåll för både högstadie- och gymnasieskolan. Med bakgrunden av dopinganvändandets spridning in till samhället och idrottsämnets centrala innehåll har dopingfrågan undersökts på skolelever. Uppsatsens metod är en kvantitativ enkätundersökning där 150 elever från en högstadieskola och en gymnasieskola från Mellansverige har deltagit. Designen på studien har varit tvärsnittsstudie då datainsamlingen genomfördes vid ett tillfälle, och någon uppföljning har inte gjorts. Uppsatsen har kommit fram till att elevernas uppskattade kännedom skiljer sig åt beroende på ålder, kön och hur mycket de tränar. Männen har uppskattat att de har bättre kännedom än kvinnorna, gymnasieeleverna har uppskattat att de har bättre kännedom än högstadieeleverna och de som tränar mer än tre gånger i veckan har uppskattat att de har bättre kännedom än övriga respondenter. En majoritet av respondenterna kan inte uppge en bieffekt som anabola steroider kan leda till. De flesta elever har inte haft undervisning om doping. Eleverna anser att dopingpreparat som anabola steroider är dåligt för samhället och att det ska fortsätta vara olagligt. Eleverna har också kännedom om att det är framförallt yngre män som använder sig av preparaten men har generellt sett dåliga kunskaper på hur många som faktiskt använder dopingpreparat bland skolungdomar i deras egen ålder. Uppsatsens slutsats är att ungdomarna önskar och behöver mer undervisning om doping. Detta gäller samtliga ungdomar oavsett hur mycket de tränar, hur gamla de är och oavsett om det är kvinnor eller män. Eleverna har generellt sett kunskap om att dopingpreparat är dåligt men de har sämre kunskaper om varför det är dåligt. Det går inte att se någon liberaliseringsvåg hos ungdomar gällande doping, utan de anser att det är farliga preparat som inte ska användas i samhället.

Bakgrund: Livsmedelsmärkningar på framsidan av livsmedelsförpackningar kan vägleda konsumenter att välja mer hälsosamma produkter, och därigenom bidra till bättre folkhälsa. Märkningar kan också ge information om en produkt är bra för klimatet, ekologisk eller etiskt producerad. Det finns många olika märkningar som alla har sina egna kriterier för hur de får användas, och märkningarna är dessutom olika över landsgränserna. Syftet: Studiens syfte var att undersöka konsumenters användande och kännedom kring livsmedelsmärkningar och vilka val det leder till, samt jämföra om det var någon skillnad i användandet mellan olika åldersgrupper, kön eller hur ofta personer handlar.  Metod: En kvantitativ metod valdes för undersökningen och en digital enkät skickades ut via författarnas sociala medier. Under de sju dagar enkäten var publicerad svarade 111 personer. Data hanterades i Excel och SPSS. För att undersöka vilka skillnader som fanns mellan olika åldersgrupper, kön och frekvensen i hur ofta personer handlade användes Mann-Whitney U-test. Signifikansnivån sattes till p <0,05. Enkätens öppna frågor analyserades med inspiration av tematisk analys.  Resultat: Det var ingen signifikant skillnad mellan olika åldersgrupper eller frekvensen på handlandet när det kom till kännedom om livsmedelsmärkningar och hur deltagarna valde produkt utifrån märkning. Det var heller ingen skillnad på frågan om det är viktigt med livsmedelsmärkningar. Det fanns signifikanta skillnader mellan könen. Kvinnor hade bättre kännedom om märkning som indikerar på att produkten är bra för hälsan (p=0,025). Vidare valde kvinnor i högre utsträckning produkter som hade märkning som visade att produkten var klimatsmart (p=0,001), bra för hälsan (p=0,001) samt inte innehåller en viss allergen (p=0,011).  Slutsats: Både män och kvinnor använder sig av livsmedelsmärkningar även om kvinnor gör det i högre grad. Mer forskning behövs för att kunna avgöra exakt vad konsumenter efterfrågar i en livsmedelsmärkning och den forskningen kan hjälpa både livsmedelsproducenter och myndigheter i sitt arbete framåt. / Background: Front-of-package food labels could guide consumers to choose healthier products and, therefore, contribute to better public health. Food labels can also give information about if a product is good for the environment, organic, or ethically produced. There are many different food labels, all with their own criteria for usage and there are also different labels between countries.  Objective: The aim of this study was to investigate consumers knowledge about front-of-package food labels and how they use it to make decisions at the grocery store and also if there is a difference between different age groups, genders, or frequency in grocery shopping. Method: A quantitative method was selected for the study and a digital survey was sent out through the authors social media channels. During a period of seven consecutive days 111 people participated. The data was handled in Excel and SPSS. The statistical test Mann-Whitney U-test was used with p<0.05 to examine the differences between age groups, gender, and frequency. The open questions were analyzed with inspiration from a thematic analysis. Result: There was no statistical difference between age groups or how often people went grocery shopping when it came to knowledge about front-of-package food labels and how the respondents chose the products. There was also no difference when asked if front-of-package food labels are important. There was a statistical difference regarding gender where women had a better knowledge about labeling indicating that a product is healthier (p=0.025). The women also chose products that had a label that showed that the product was environmentally friendly (p=0.001), healthy (p=0.001), or containing allergens (p=0.011).  Conclusion: Consumers use front-of-package food labels and women are using them to a higher extent than men. More research is needed to conclude what the consumers actually ask for in a front-of-package food label and that research could help both food producers and governments.

Bakgrund: Många kemikalier som produceras och används i olika vardagsprodukter, material och byggnader är hälso- och miljöfarliga. Det finns lagstiftning för att göra kemikaliehanteringen säkrare och för att skydda människors hälsa och miljön. Trots insatser på strukturell nivå exponeras människor vid kontakt med produkter där farliga kemikalier ingår eller via damm, inomhusluft, vatten och livsmedel samt genom hudabsorption. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxnas kännedom om hälso- och miljöfarliga kemikalier samt deras attityd och beteende kopplat till att bidra till att skapa en giftfri miljö. Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie där data från 176 respondenter samlades in. Datainsamlingen gjordes med verktyget Survey & Report och databearbetningen och analysen gjordes i SPSS. Chi2-tester genomfördes för att undersöka samband mellan studiens variabler (p-värde <0,05 var signifikant). Resultat: Resultatet visade att nästan 65 procent av respondenterna hade hög kännedom om kemikalier och att det fanns samband mellan kännedom och beteende samt att 70 procent i hög omfattning vidtog kemikaliesmarta beteenden. Det framkom att mindre andel respondenter med barn var helt ointresserade av kemikalier (9,0%) jämfört med respondenter utan barn (24,4%). Dessutom hade större andel respondenter med barn hög kännedom om kemikalier jämfört respondenter utan barn (69,2 respektive 46,3%). De vidtog också i högre omfattning beteenden för att skapa giftfria miljöer. Resultatet visade signifikanta samband mellan beteenden och den allmänna attityden respektive attityden gentemot statligt ansvar för respondenter med barn. Vidare fanns kopplingar mellan vissa bakgrundsfaktorer och kännedom, beteende och attityder. Slutsats: Det genomförs insatser på olika nivåer för att skydda människors hälsa och miljön mot farliga kemikalier. Respondenternas intresse för och kännedom om kemikalier och beteenden för att skapa giftfria miljöer i vardagen skilde sig mellan grupper. I syfte att skapa giftfria miljöer och därmed jämlik hälsa för alla är det av intresse att ytterligare undersöka skillnader mellan olika grupper och vad dessa beror på samt hur individer kan motiveras till kemikaliesmarta beteenden. / Background: Many chemicals that are being produced and used in products, materials and buildings are hazardous for human health and the environment. There are laws to make chemical usage safer and to protect human health and the environment. Despite efforts on a structural level people are still being exposed through contact with products that contain hazardous chemicals or through dust, indoor-air, water and food as well as skin absorption. Aim: The aim of the study was to examine adults’ awareness of hazardous chemicals and attitudes and behaviors to contributing to create non-toxic environments. Method: This study was performed as a cross-sectional study in which data from 176 respondents was collected. For data collection the software Survey & Report was used, and data processing and analysis were done in SPSS. Chi-square tests were done to examine associations between the variables used in the study (p-value <0,05 was significant). Results: The results showed that nearly 65 percent of the respondents had good awareness of chemicals and that there was an association between awareness and behavior and 70 percent of the respondents did take actions to minimize chemical exposure. Only 9 percent of the respondents with children were uninterested in chemicals compared to almost 25 percent of the respondents without children. Also, a larger part of respondents with children were highly aware of chemicals than those without children (69,2 and 46,3% respectively). They also took actions in a larger extend. Results showed significant associations between behavior and general attitudes and attitudes towards governmental responsibilities for respondents with children. Furthermore, there were connections between some background factors and awareness, behavior and attitudes. Conclusion: Actions are being taken on different levels in order to protect human health and the environment against hazardous chemicals. The respondents’ interest in and awareness of chemicals and behaviors to create non-toxic environments in everyday-life differed between groups. In order to create non-toxic environments and equal health for everyone it is important to further examine differences between groups and the cause of these as well as how people can be motivated to proactively minimize their exposure to chemicals.

Syfte: Syftet var att undersöka vilken kännedom och hantering av rutiner samt vilket preventivt arbete som legitimerad vårdpersonal i ledarställning inom primärvård har om missbruk och beroende hos anställd legitimerad vårdpersonal. Metod: Studien har genomförts som en deskriptiv enkätstudie. En kvantitativ metod valdes för att få nå en större population under en kort tidsperiod. Resultat: I studien framkom att majoriteten av de tillfrågade respondenterna i ledarställning hade ledarskapsutbildning och det ingick för de flesta om missbruk och beroende. Studien visar att de arbetar mer eller mindre preventivt med missbruk och beroendefrågor hos sin personal. Det framkommer att legitimerad vårdpersonal i ledarställning anser sig ha tillräcklig kännedom om missbruk och beroende. De belyser vikten av vidareutbildning inom området samt att de behövs diskuteras mer på arbetsplatsträffar om missbruk och beroende. Slutsats: I studien framkommer att de arbetar preventivt genom att använda den lokala rutin som finns rörande alkohol och missbruk. De lokala rutinerna hos landstinget och kommunerna skiljer sig åt då landstinget har en gemensam rutin för hela Dalarna, medan kommunerna har egna rutiner. Vidare framkommer att legitimerad vårdpersonal i ledarställning har kunskap om missbruk och beroende. / Aim : The purpose was to investigate what awareness and management of routines as well as the preventive work that registered healthcare personnel in leadership position in primary care have regarding abuse and addiction to employee- registered healthcare personnel. Method: The study has been conducted as a descriptive survey. A quantitative method was chosen to reach a larger population for a short period of time. Result: The study found that the majority of respondents in leadership positions had leadership training and most of them had education about addiction and abuse. The study shows that they work more or less preventively with addiction and abuse to their staff. It appears that legitimate healthcare personnel in management positions consider themselves sufficiently knowledgeable about addiction and abuse. They highlight the importance of further training in the field and that they are needed to discuss more at workplace meetings about addiction and abuse. Conclusion: The study shows that they work preventively by using the local policy regarding alcohol and addiction. The local routines are different between council and the communities and differences are that the council has a common policy for the whole of Dalarna, while the communities have their own policies. Furthermore, it appears that registered healthcare personnel in management positions have knowledge of addiction and abuse.

<p>Prompted by increased competition, universities around Sweden are beginning to recognize that marketing and branding are strategic key components. This recognition is of great importance for Umeå School of Business (USBE) given that it is often perceived as both geographically and psychologically distant for many prospective students. A committed brand management initiative by the management of USBE could therefore serve to strengthen the school’s competitive ability and increase its brand equity in the long run, making it more attractive to prospective students.</p><p>In order to create a foundation for this work, this study sets out to answer; what are the relevant brand equity dimensions of a business school, and what is the general perception(s) of them with regards to USBE? The study is limited to prospective and present students making it possible to interpret these relevant brand equity dimensions as determinant factors of school choice given that it is the most obvious use prospective students will make of them.</p><p>In the study, existing brand equity theories are used to construct a conceptual brand equity framework applicable to a business school’s brand and organization. A quantitative survey is then performed to collect empirical data from over 450 students at nine Swedish universities including USBE.</p><p>After performing a series of factor analyses on the empirical data, the study shows that the relevant brand equity dimensions for prospective business students are awareness and loyalty in addition to associations in the form of the Outcome & Prestige of the education, its Versatility, Performance, and Expertise as well as its ability to instigate Assurance.</p><p>The study also indicates that there are considerable differences between the general perception(s) of these dimensions with regards to USBE between USBE’s present students and prospective students – implying that strategic actions are necessary to correct for this. Toward the end of the study, the author therefore provides the management of USBE with brief suggestions of how these actions could be undertaken.</p>

<p>Syftet är att få samt skapa förståelse för hur en kommun resonerar inför införskaffandet av tekniska hjälpmedel. Köpbeslutsprocessen för B2B utgör den teoretiska grunden. En kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes och totalt intervjuades elva respondenter. Slutsatsen är att på nämnd- och tjänstemannanivå finns ett tydligt intresse för ny teknik. Fördröjande faktorer för implementeringen av tekniska hjälpmedel är snarare personalens skepsis och ej anpassade förhandlingsdirektiv. Resultaten pekar dock på att marknaden för tekniska hjälpmedel kommer att växa.</p> / <p>The purpose is to gain and create an understanding of how municipalities argue at the prospect of procuring technical aids. The Buying Decision-making Process for B2B is the theoretical base. A qualitative study made up by semi-structured telephone interviews was conducted and in total there were eleven respondents. The conclusion is that on a political and managerial level there is an evident interest for new technology. Delaying factors are the scepticism of the staff and out-dated directives for negotiations. The results do however indicate that the market for technical aids will grow.</p>

Syftet är att få samt skapa förståelse för hur en kommun resonerar inför införskaffandet av tekniska hjälpmedel. Köpbeslutsprocessen för B2B utgör den teoretiska grunden. En kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes och totalt intervjuades elva respondenter. Slutsatsen är att på nämnd- och tjänstemannanivå finns ett tydligt intresse för ny teknik. Fördröjande faktorer för implementeringen av tekniska hjälpmedel är snarare personalens skepsis och ej anpassade förhandlingsdirektiv. Resultaten pekar dock på att marknaden för tekniska hjälpmedel kommer att växa. / The purpose is to gain and create an understanding of how municipalities argue at the prospect of procuring technical aids. The Buying Decision-making Process for B2B is the theoretical base. A qualitative study made up by semi-structured telephone interviews was conducted and in total there were eleven respondents. The conclusion is that on a political and managerial level there is an evident interest for new technology. Delaying factors are the scepticism of the staff and out-dated directives for negotiations. The results do however indicate that the market for technical aids will grow.

Prompted by increased competition, universities around Sweden are beginning to recognize that marketing and branding are strategic key components. This recognition is of great importance for Umeå School of Business (USBE) given that it is often perceived as both geographically and psychologically distant for many prospective students. A committed brand management initiative by the management of USBE could therefore serve to strengthen the school’s competitive ability and increase its brand equity in the long run, making it more attractive to prospective students. In order to create a foundation for this work, this study sets out to answer; what are the relevant brand equity dimensions of a business school, and what is the general perception(s) of them with regards to USBE? The study is limited to prospective and present students making it possible to interpret these relevant brand equity dimensions as determinant factors of school choice given that it is the most obvious use prospective students will make of them. In the study, existing brand equity theories are used to construct a conceptual brand equity framework applicable to a business school’s brand and organization. A quantitative survey is then performed to collect empirical data from over 450 students at nine Swedish universities including USBE. After performing a series of factor analyses on the empirical data, the study shows that the relevant brand equity dimensions for prospective business students are awareness and loyalty in addition to associations in the form of the Outcome &amp; Prestige of the education, its Versatility, Performance, and Expertise as well as its ability to instigate Assurance. The study also indicates that there are considerable differences between the general perception(s) of these dimensions with regards to USBE between USBE’s present students and prospective students – implying that strategic actions are necessary to correct for this. Toward the end of the study, the author therefore provides the management of USBE with brief suggestions of how these actions could be undertaken.