Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Min studie har haft sin utgångspunkt i att undersöka vilket förhållande idrottsutövarna, svenska samhället samt idrottsintressenter hade till doping, under 70-talet, innan dopingdebatten och dopingmotståndet kom igång på allvar. Jag har som syfte med min studie att belysa attitydförändringen till doping som skedde under detta decennium i Sverige. Studieresultatet är grundat på de intervjuer som jag utfört samt den litteraturstudie som ligger till grund för min kunskapsbakgrund. Eftersom mina intervjupersoner var utspridda runt om i Sverige valde jag att göra telefonintervjuer. För att få ett brett svarsresultat valde jag att intervjua en före detta idrottsutövare, en idrottsfilosof, en idrottskrönikör samt en aktiv verksamhetsperson vid antidopingrörelsen. Mitt syfte var att jag, genom intervjuerna, skulle få en större inblick i hur de uppfattade attityden till doping då och hur attityden förändrades i samband med att antidopingrörelsen kom igång. Studieresultaten visar de faktorer som påverkade attitydförändringen. Utifrån mina intervjuer och litteraturstudien har jag kommit fram till följande faktorer: 1) amatörregeln avskaffades 2) professionaliseringen ger nationella gallionsfigurer 3) kunskapen av preparatens effekter och biverkningar blev allmänt kända, 4) regelverk kring doping ger dopingfall 5) samhället ändrade karaktär under 70-talet 6) den kommersiella idrotten växte fram. / The Banned Throat Pastille - a study on the change of attitude towards drugs in sports during the seventies in Sweden. -- The starting position of my paper is to examine the attitude sportsmen and the swedish society had towards drugs before the swedish anti-drug committee started to expand (during the seventies in sweden). I have critically analyzed the changes of attitude from a historical and sociological perspectiv.

No description available.

No description available.

Till en början användes doping inom elitidrotten för att förbättra prestationer hos idrottare. På senare år har användandet ökat utanför elitidrotten och fler vanliga personer använder dopingpreparat för att få en mer muskulös kropp. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilket förhållningssätt högstadie- och gymnasieelever har till doping och dopingundervisning. Doping finns med under idrott och hälsas centrala innehåll för både högstadie- och gymnasieskolan. Med bakgrunden av dopinganvändandets spridning in till samhället och idrottsämnets centrala innehåll har dopingfrågan undersökts på skolelever. Uppsatsens metod är en kvantitativ enkätundersökning där 150 elever från en högstadieskola och en gymnasieskola från Mellansverige har deltagit. Designen på studien har varit tvärsnittsstudie då datainsamlingen genomfördes vid ett tillfälle, och någon uppföljning har inte gjorts. Uppsatsen har kommit fram till att elevernas uppskattade kännedom skiljer sig åt beroende på ålder, kön och hur mycket de tränar. Männen har uppskattat att de har bättre kännedom än kvinnorna, gymnasieeleverna har uppskattat att de har bättre kännedom än högstadieeleverna och de som tränar mer än tre gånger i veckan har uppskattat att de har bättre kännedom än övriga respondenter. En majoritet av respondenterna kan inte uppge en bieffekt som anabola steroider kan leda till. De flesta elever har inte haft undervisning om doping. Eleverna anser att dopingpreparat som anabola steroider är dåligt för samhället och att det ska fortsätta vara olagligt. Eleverna har också kännedom om att det är framförallt yngre män som använder sig av preparaten men har generellt sett dåliga kunskaper på hur många som faktiskt använder dopingpreparat bland skolungdomar i deras egen ålder. Uppsatsens slutsats är att ungdomarna önskar och behöver mer undervisning om doping. Detta gäller samtliga ungdomar oavsett hur mycket de tränar, hur gamla de är och oavsett om det är kvinnor eller män. Eleverna har generellt sett kunskap om att dopingpreparat är dåligt men de har sämre kunskaper om varför det är dåligt. Det går inte att se någon liberaliseringsvåg hos ungdomar gällande doping, utan de anser att det är farliga preparat som inte ska användas i samhället.