Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Introduktion: Träning och rörelse är viktigt för alla människor oavsett ålder eller kön, och kan förhindra flera olika sjukdomar. Tidigare har rekommendationer kring träning under graviditet varit restriktiva och givits med försiktighet för att inte riskera säkerheten för barn och mamma. Tidigare studier tyder dock på att träning under graviditet medför positiva effekter, med förutsättning att graviditeten är komplikationsfri. Som fysioterapeut är det viktigt att både veta risker med träning under graviditet, men även vilka positiva effekter det kan ha på både barn och mamma. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vilka effekter träning har på den gravida kvinnan och hennes ofödda barn. Metod: Olika sökkombinationer som fokuserar på de olika delarna av graviditeten samt träning har använts i databaserna PEDro, PubMed, Cinahl och Amed. Genom syfte, PICO-modellen samt inklusions- och exklusionskriterier kunde studier exkluderas via titel, abstrakt samt när studierna lästes i full text. Totalt inkluderades 17 studier i litteraturstudien. Resultat: Flera positiva effekter på både barn och mamma har dokumenterats och inga negativa effekter har påvisats under litteratursammanställningen. Träning under graviditet påverkar flera olika faktorer, som exempelvis glukosvärden, lägre vilopuls och självuppskattat välmående hos mamman och även barnet i magen påverkas positivt av mammans träning. Konklusion: Träning bör rekommenderas under komplikationsfria graviditeter, då det enligt studier medför antingen inga effekter eller positiva effekter för både mamma och barn.

Den här studien handlar om hur kvinnliga sjöbefäl själva ser på möjligheten att kombinera familjelivet med sjömansyrket. Det finns många sjömän som tvivlar på möjligheten att kombinera familjelivet och sjömansyrket. Vissa hinder finns för kvinnorna, som är de som är gravida. Ett av de stora hindren är transportstyrelsens föreskrifter om fartygsbefäls behörigheter. Ett annat hinder kan vara personliga orsaker, som gör det svårt för de kvinnliga sjöbefälen att lämna sina barn och gå ut till sjöss igen. Syftet är att se hur de kvinnliga sjöbefälen själva ser på möjligheten att bilda familj och kombinera det med sjömansyrket. Metoden som användes för att besvara syftet var att ta del av grundad teori och genomföra kvalitativa intervjuer. Intervjuer har gjorts med kvinnliga befäl med och utan barn. Vidare gjordes intervjuer med en personalpurser som arbetar med personalfrågor och en kvinna som arbetar som restaurangchef ombord och har barn. Studiens slutsats är att det är möjligt att kombinera familjelivet med sjömansyrket, men risken är att man har svårt att klättra på karriärstegen och kanske får stå tillbaka i karriären. Det behövs en stabil grund hemma för att kunna åka ut på sjön och jobba. / This study is about female officers view at the possibility of combining family life with the seafaring profession. There are many sea officers who doubt the possibility to combine family life and the seafaring profession. One of the major obstacles is the Swedish Transport Agency regulation for vessel. Another obstacle can be personal obstructer who gives the female sea officers problem to leave their children home and go out working at sea again. The aim of the study was to research the female officers´ views at the possibility of starting a family and if that impedes their career opportunities. Interviews were carried out with female officers with and without children. Interviews were carried out with a staff purser who works with personnel issues and a woman who works as a restaurant manager on board. The method used to answer was to partake of grounded theory and conduct qualitative interviews. The study led to the conclusion that it is possible to combine family life with the seafaring profession, but the risk exist that one has difficulty climbing the career ladder and might have to stand back. Obviously you need to have a solid foundation at home to be able to go out and work at sea.

Inledning: Inom sjukvården har det utvecklats metoder där sjukvårdspersonalen använder sig av joniserande strålning, genom så kallad röntgenteknik. Denna typ av joniserande strålning används i olika röntgenapparater och produceras på konstgjord väg. Celler som delar och utvecklar sig snabbt är mer känsliga för strålning än fullt utvecklade celler. Då ett växande foster har mer celldelning än yngre, vuxna och äldre, är det mer känsligt för joniserande strålning. Vid undersökning av en gravid kvinna blir utmaningen större för röntgensjuksköterskan, då det finns ett strålkänsligt foster att ta hänsyn till. En legitimerad röntgensjuksköterska är ansvarig att bidra till en säker och trygg vård. Patientsäkerhet är ett av röntgensjuksköterskans största ansvarsområde, att sträva efter bästa diagnostiska bildkvalitet med minsta möjliga stråldos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vilka faktorer som påverkar stråldosen till fostret, vilka stråldoser fostret erhåller samt vilka effekter stråldosen har på foster vid användning av joniserande strålning på en röntgenavdelning. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt. Åtta vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i kategorier. Resultat: Olika faktorer som påverkade stråldosen till ett foster identifierades. Fostrets utvecklingsstadier, fostrets placering, den gravida kvinnans storlek samt tekniska inställningar var de faktorer som var viktiga att ta hänsyn till eftersom de påverkade stråldosen. Konklusion: Genom att ha kunskaper i vilka faktorer som påverkar stråldosen till fostret kan röntgensjuksköterskan arbeta på ett patientsäkert sätt och förmedla trygghet till patienten. / Introduction: In health care, methods have been developed whereby the medical staff uses ionizing radiation, so-called X-ray technology. This type of ionizing radiation used in various X-ray machines is produced artificially. Cells in the process of dividing and cells that are developing quickly are more sensitive to radiation than fully developed cells. As a developing fetus has more cell division than younger people, adults and elderly, it is more sensitive to ionizing radiation. Examining pregnant women is a greater challenge for radiographers, having to take radiosensitive fetuses into account. A licensed radiology nurse is responsible for safe and secure care. Patient safety is one of the greatest responsibilities of the radiology nurse, striving for the best diagnostic image quality with the lowest possible radiation dose. Purpose: The purpose of this literature review was to compile an overview of which factors affect the radiation dosage transferred to the fetus, which radiation doses the fetus recives and the effects hereof, when using ionizing radiation in a radiology department. Method: The study was performed as a literature review. Eight scientific articles were reviewed, analyzed and the results were presented in categories. Results: Different factors affecting the radiation dose transferred to a fetus were identified. Fetal development stage, the fetal position, the pregnant woman's size and technical settings were the factors that were important to consider because they affect the radiation dose. Conclusion: By having knowledge of the factors affecting the radiation dose impacting the fetus the radiology nurse is able to work with focus on the patients safety and mediate security to the patient.

According to the World Health Organization (2016), 10% of all pregnant women worldwide suffers from some kind of mental disorder, mainly depression. This is considered a women’s health issue and there is a great lack of studies conducted in low- and middle- income countries. The aim of this study was to study the prevalence of depressive symptoms amongst Thai pregnant women, in the upper northeast of Thailand, and their need of support from surrounding social relationships. A cross-sectional descriptive design with a quantitative method was used for this study. The results show that 28% of the participants had a possible minor or major depression scoring > 10 on the Edinburgh Postnatal Depression Scale. 51.6% of the women reported feeling anxious or worried during the past seven days. Health personnel were mostly needed as support regarding knowledge and attention during pregnancy and childbirth. Husband/partner were mainly wanted as support with attention and concern about pregnancy, reaching an understanding with spouse’s family, support related to the baby’s gender and support with household activities. Mother/mother-in-law was the most important source of support regarding taking care of the baby. In conclusion, screening and interventions towards perinatal depression is much needed in the upper northeast of Thailand. Further research is required to investigate the role of social support during pregnancy. / Enligt världshälsoorganisationen, WHO (2016), lider 10% av alla gravida kvinnor i världen av psykisk ohälsa, främst depression. Detta ses som ett kvinnohälsoproblem världen över och bristen på forskning på detta ämne är stor, framförallt i låg- och medelinkomstländer.Syftet med denna studie var att mäta prevalensen av depressiva symtom hos Thailändska gravida kvinnor i nordöstra Thailand samt deras behov av stöd från människor i deras omgivning. Kvantitativ metod med tvärsnittsdesign användes i denna studie. Resultatet visar att 28% av kvinnorna som deltog i denna studie lider av möjlig depression. 51.6% av kvinnorna rapporterade att de hade upplevt ångest eller oro någon gång under de senaste sju dagarna. Sjukvårdspersonal var mest efterfrågade som stöd angående kunskap om egenvård vid graviditet och förlossning. Många av kvinnorna uppgav att de främst ville ha stöd från sin man/partner. Speciellt i frågor beträffande omsorg och omtanke under graviditeten, barnets kön, hjälp med hushållssysslor och för att få förståelse från mannens/partnerns familj. Kvinnans mor/svärmor visade sig vara ett viktigt stöd vad gällande omhändertagandet av barnet. Det finns ett stort behov av att screena gravida kvinnor för depression samt tillämpa åtgärder för att förebygga och behandla perinatal depression i nordöstra Thailand. Ytterligare forskning är nödvändig för att vidare undersöka kvinnors behov av stöd under graviditet.

Socialstyrelsen har definierat Sexuell och Reproduktiv Hälsa utefter WHO:s definition. Sexuell och Reproduktiv Hälsa utgör barnmorskans kompetensområde. Till grund för barnmorskans arbete ligger barnmorskans kompetensbeskrivning samt ICM:s etiska kod, vilka är riktlinjer för barnmorskor och bidrar till en hög kvalitet inom yrket. Kvinnokroppen har såsom objekt fascinerat genom tiderna. Den kvinnliga kroppen har betraktats vara motsatsen till den normativa, vilken är den manliga kroppen. De reproduktiva kvinnliga funktionerna har likställts med sjukdom och abnormalitet. Studier visar att kvinnor generellt har en negativ syn på sin kropp efter graviditet, men forskningen är sparsam. Hur vården bör bemöta dessa kvinnor och fånga upp deras upplevda ohälsa är meningsfullt att söka svar på, likaväl hur upplevelsen av hälsa kan styrkas. Hur kvinnor upplever sina kroppar efter graviditet och vad de upplever som reproduktiv hälsa i relation till kroppen är därför viktigt att belysa. Studien är genomförd med en humanvetenskaplig ansats där kvinnors upplevelser studeras. Detta studeras med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av skrivna berättelser.  Resultatet visar att upplevelsen av reproduktiv hälsa påverkas av kroppens funktioner och hur kroppen fungerar gentemot kvinnans egna önskningar och tankar om hur den borde fungera. En reproduktivt fungerande kropp ger en upplevelse av kvinnlighet och reproduktiv hälsa, medan en kropp med sviktande reproduktiva funktioner upplevs okvinnlig och ger upphov till reproduktiv ohälsa. Kvinnan upplever reproduktiv hälsa vid en fungerande reproduktion, likaså bekräftas hennes kvinnlighet genom det. Menstruation och preventivmedel upplevs tvetydigt för kvinnan då hon upplever det både som hälsa och ohälsa. Det är av vikt att vårdpersonal bemöter kvinnor under hela hennes livscykel på ett professionellt och etiskt riktigt sätt.

Syftet med studien är att skapa en bredare förståelse om hur den svenska lagstiftningen inomkönsdiskriminering med fokus på anställning och graviditet fungerar och vilka effekter lagenger. Vår studie riktar sig till de som intresserar sig för rättssociologi och arbetsrätt och viundersöker även hur den svenska lagstiftningen tillsammans med EU-rätten tillämpas rättsligt. Vi fokuserar på frågeställningar som berör EU-rättens användning i Arbetsdomstolen,skillnader mellan jämställdhetslagens och diskrimineringslagens tillämpning samtdiskrimineringslagens effekter. Metoderna som används i studien är en innehållsanalys av åtta fall i Arbetsdomstolen samt tresemi-strukturerade intervjuer med respondenter från Diskrimineringsombudsmannen,arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation. Vårt resultat visar på att EU-rätten har en stor inverkan på svenska domar och att användningenav EU-rättskällor var vanligare i samband med jämställdhetslagen innan lagförändringen 2009.Resultatet visar även på att trots förändringen i lagstiftningen 2009 gällande den ekonomiskaersättningen som var tänkt att generera högre ersättning vid diskriminering så har det inte skettnågon märkbar skillnad i fallen. / The purpose of this study is to create knowledge of how the swedish law against genderdiscrimination in relation to employment and pregnancy works and the effects of the law. Thisstudy is directed to them with an interest of sociology and labour law. The issues in focus ishow the European Union-law is used in swedish court, how the Swedish law from 2009 hasaffected the outcome in court compared to the earlier law and how the participants look at theeffect of the law. The methods used for this study is a content analysis of eight cases from court and threeinterviews with the Swedish equality ombudsman, a labour union organization and a employersunion organization.We have found that the European Union-law has an impact on the justice system. We also foundthat the use of legal usage from the European Union court were more common before 2009 andthe change in swedish law. We found that despite the change concerning the economiccompensation in the new law 2009 that were supposed to promote higher compensation therewere not any signs of higher compensation in the cases.

Detta är en studie med syfte att utifrån narrativ från fyra sångerskor undersöka hur en graviditet kan påverka sångrösten samt hur man som pedagog kan bemöta dessa förändringar. Förhoppningen är att studien ska ge ökad kunskap i hur de fysiologiska och psykologiska förändringarna under en graviditet kan påverka sångrösten och medvetandegöra vad man som pedagog kan göra för att fortsätta bedriva skonsam sångundervisning. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering och strukturering. Dessa spelades in och transkriberades för att sedan analyseras utifrån en hermeneutisk arbetsmodell vilket resulterade i teman utifrån informanternas berättelser. Resultatet visar på att en graviditet kan ha såväl positiva som negativa effekter på sångrösten med övervägande negativa följder. Hormonell påverkan i larynx, förändringar i magen och bukmuskulaturen samt minskad andningskapacitet har störst negativ inverkan på sångrösten under graviditeten medan positiva effekter som kan komma att upplevas är utökat lägre omfång och mörkare timbre (klangfärg). Den individuella påverkan är dock stor och det finns inga generella metoder att använda sig av i undervisningen av gravida. Kunskap från såväl sångerskans som pedagogens håll om vad som kan ske med sångrösten under en graviditet kan skapa förutsättning för skonsam röstanvändning och anpassning av sångteknik. Resultatet visar också på att acceptansen kring röstens förändring under graviditeten är av stor vikt för att inte pressa sig och orsaka långvarig skada på stämbanden.

Graviditetsdiabetes innebär diabetes som nyupptäcks under graviditeten. Graviditetsdiabetes innebär en förändring av det dagliga livet. Forskning har visat att förändringen medför både positiva och negativa upplevelser, dels ökad medicinsk uppmärksamhet beroende på sjukdomen, dels ett mer inrutat liv än tidigare eftersom kvinnan måste kontrollera sitt blodsocker upprepade gånger varje dag.. Därmed blir hon också hela tiden påmind om sin graviditetsdiabetes. Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som får diabetes under sin graviditet upplever sin situation. Intervjuer genomfördes med fem gravida kvinnor. En kvalitativ innehållsanalys utfördes, vilket innebär ställa frågor om kvinnornas upplevelser och att lyssna på dem för att förstå hur de upplever sin graviditet efter att de fått besked om att de fått graviditetsdiabetes. Resultatet tydliggörs i två huvudteman (trygghet och oro) och sju underteman (välmående, tillit till personalen, lättnad med extra kontroller, bekräftelse, förvirring, rädsla/chock, brist i självkänslan). Resultaten visar att kvinnorna är oroliga och rädda precis när de fått diagnosen graviditetsdiabetes, rädslan gäller främst barnets hälsa. Barnmorskan har en central roll i vårdmötet men kvinnorna känner en stor tillit till all personal som är inblandad. Kvinnorna upplever att de mår bra under graviditeten. De tänker inte så mycket på att de har graviditetsdiabetes. Kvinnorna lever i princip som de gjorde innan diagnosen sattes förutom att de beskriver att de har minskat sitt intag av socker.. Kvinnorna beskriver också att de känner en stor lättnad och trygghet i att extra kontroller på barnet som t.ex. ultraljud görs. / Program: Barnmorskeutbildning

En graviditet och att bli mamma är en stor omställning, inte bara fysiskt utan även psykiskt och socialt. Kvinnor är i behov av förståelse dels från sin omgivning och dels från sjuksköterskor som i olika vårdkontexter träffar dem. Det beror på att kvinnornas upplevelser av identiteten, tankar om oro och rädsla samt positiva upplevelser är förändrade i samband med att de väntar barn. På vårdpersonal ställs det krav som bland annat kan handla om att förstå hur kvinnorna upplever sin förändrade situation. Dessutom är det viktigt att veta att olika kvinnor kan uppleva samma situation, men på olika sätt. För den gravida kvinnan innebär det ett möte med sjuksköterskan som i allra högsta grad påverkas av dennes förståelse. Syfte med kandidatuppsatsen är att beskriva kvinnors upplevelser av graviditet. Vi har valt att utgå från en litteraturstudie som beskrivs i Friberg (2006). Åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har analyserats och utgör vårt resultat som presenteras i tre övergripande teman; en förändrad identitet, rädsla/oro och positiva upplevelser. I diskussionen diskuteras begreppen och hur de förändras allteftersom graviditeten fortgår. Vi tar också upp samband mellan resultat och annan litteratur samt forskning inom området. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>