Bakgrund: Sällskapsdjur har ett flertal positiva hälsoeffekter på människor och det har lett till att viidag använder djur inom vården, främst hundar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hundens användande inom vården, attbeskriva och förklara dess effekt på människor. Metod: Metoden var en litteraturstudie och elva vetenskapliga artiklar granskades. Dessaanalyserades och sammanställdes utifrån gemensamma teman. Resultat: Vårdhundar inom vården kan i de flesta fall reducera ångest och acceptansen av vårdhundär mycket god både bland patienter, anhöriga och personal. Minskning av blodtryck ochhjärtfrekvens råder det delade meningar om, då vissa studier visar en minskning av dessa och andragör det inte. Vårdhundar kan användes till att vara motivationshöjande för patienten. Slutsats: Vårdhundar har många positiva effekter på människor, men fler studier behövs för att seom dessa resultat inte bara gäller för de grupper som har undersökts i studien utan även äröverförbara till andra grupper. / Background: Pets have a number of positive health effects in humans and this has led to ourcurrent use of animals in health care, particularly dogs. Aim: The aim of this study was to investigate the dog's use in health care, to describe and explainits effect on humans. Method: The method was a littareture review and eleven scientific studies was examined. Thesewere analyzed and summarized by common themes. Results: Therapydogs can in most cases reduce anxiety and acceptance of therapydogs is very goodamong patients, relatives and staff. There is a disagreement about bloodpressure and heart rate,since some studie show a decrease of these factors and others do not. Thearpydogs can be used as amotivation for patients. Conclusion: Thearpydogs have a number of positive effects on people in health care, but morestudies are needed to see if these results apply not only to those groups that has participated in thestudy but are also transferable to other groups.

Syftet med examensarbetet var att översiktligt undersöka vilka hälsofarliga luftföroreningarsom medarbetarna vid hamnmagasinen eventuellt exponeras föroch huruvida något hygieniskt gränsvärde riskerade att överskridas samt att seom de skyddsåtgärder som vidtagits kan förbättras. Resultatet från studien visaratt det finns vissa exponeringsrisker för de som arbetar vid hamnen både frångods, dieselavgaser samt rester av gasbehandlingsmedel i containrar.Arbetsmomenten där truckföraren befinner sig inne i trucken bedöms somrelativt skyddat både från partiklar och gaser, men det finns andra arbetsuppgifterdär arbetaren inte är lika skyddad. Mätningarna av kvävedioxid visadeatt exponeringen av dieselavgaser för den medarbetare som öppnadecontainrarna inte översteg några hygieniska gränsvärden, under de dagar sommätningarna genomfördes, men var något högre än för truckföraren som satt ihytten. Huruvida exponeringen av damm från gods riskerar att utvecklas tillhälsoproblem är omöjligt att avgöra utan en grundlig riskbedömning, därdammätningar kan ge en fingervisning om hur riskfylld situationen är för desom eventuellt exponeras.Organisationen bör implementera säkrare rutiner och genomföra åtgärder sommotiverar medarbetarna att använda befintlig skyddsutrustning. Det gäller intebara för exponering av dieselavgaser och damm från lossning och lastning avgods utan även vid öppnandet av containrar där rester av gasbehandlingsmedelkan finnas kvar i containern och där några ämnen misstänkts varacancerframkallande.Slutsatser: Genomföra en grundlig riskbedömning och kartlägga möjliga hälsoriskerkring luftföroreningar. Upprätta skriftliga arbetsbeskrivningar där eventuella risker föreligger. Installera ventilation i magasinen som styrs av halten kvävedioxid för attsäkerställa att höga halter av dieselavgaser inte uppstår. Behov av motivationshöjande insatser kring säkerhetskultur ochanvändningen av skyddsutrustning. Implementera fungerande rutiner som följer lagstiftningen förhanteringen av damm och gaser som gäller för cancerframkallandeämnen. / The purpose of this thesis was to examine the risk of hazardous air pollutantsthat employees at the harbor may be exposed to and assess whether anyexposure limits might be exceeded, and to review if the security measures taken,can be improved. The results of the study show that there is some risk ofexposure for those working in the harbor from both the cargo, diesel exhaustand residues from fumigants in the containers. The operations when the truckdriver is inside the forklift is considered relatively protected from both particlesand gases, but there are other tasks where the worker is not as protected.Measurements of nitrogen dioxide showed that exposure to diesel exhaust forthe employee who opened the containers during the days that the measurementswere performed did not exceed some critical values, but was slightly higherthan for the driver who was sitting in the forklift. Whether the exposure to dust,from the cargo, constitutes a risk for health effects is impossible to determinewithout a thorough risk assessment, where measurements of dust can give anindication of how risky the situation is for the exposed workers.The organization should implement safer practices and implementing measuresthat motivates employees to use existing protective equipment. This applies notonly for exposure to diesel exhaust and dust from loading and unloading ofgoods, but also at the opening the doors on the containers in which residues offumigants, in which some are suspected to be carcinogenic, can remain in thecontainer.Conclusions: Conduct a thorough risk assessment and identify potential health riskswith air pollution. Establish written work instructions where potential hazards exist. Install ventilation in the warehouses, which is controlled by the levels ofnitrogen dioxide, to ensure that high levels of diesel exhaust does notoccur. Need to increase motivation for safety and the use of protectiveequipment. Implement procedures to comply with the legislation for the managementof dust and gases that applies to carcinogens substances.