Bakgrund: ​Kvinnor är underrepresenterade i studier gällande sport och träning. En av anledningarna till det, skulle kunna vara att menstruationscykeln anses vara ett stort hinder till varför kvinnor inte har undersökts. De olika faserna i menstruationscykeln påverkar hormonnivåerna hos kvinnan, vilket också sägs kunna påverka styrkan. De två hormonerna som tros påverka styrkan är östrogen och progesteron. ​Syfte: ​Syftet med denna studie är att undersöka greppstyrkan under menstruationscykeln.​ Metod: ​Till studien rekryterades 13 kvinnor. Greppstyrkan hos kvinnorna har undersökts fem gånger under deras menstruationscykel och resultaten analyserades med hjälp av ett Factorial Repeated Measures ANOVA-test. ​Resultat​: Studien visar en signifikant skillnad i greppstyrka för den icke-dominanta handen mellan menstruationfas två (350 Newton) och menstruationsfas fem (322 Newton), p=0,016. Resterande mentruationsfaser, för dominant respektive icke dominant hand visar ej några signifikanta skillnader. ​Diskussion: ​Resultatet av studien visar att det finns tendenser till styrkeskillnader i respektive hand under menstruationscykeln. Men på grund det låga antalet deltagare i studien kunde dessa skillnader ej styrkas. Slutsats: ​Det finns en signifikant skillnad i greppstyrkan i den icke-dominanta handen under menstruationscykeln, men ingen signifikant skillnad i greppstyrkan i den dominanta handen. Ytterligare studier med en större studiepopulation behövs för att få en mer klar bild av hur menstruationscykeln påverkar greppstyrkan.

<p>Many everyday tasks and also many sports require good grip and forearm strength. Everything from carrying boxes and lifting a child to grab the arms and legs in various martial arts, or holding a tennis racket involving the hand and forearm muscles in various ways. It is therefore important to train these muscles to prevent injuries and congestion and to perform well in sport. A well known way to train functional strength in the hand and forearm muscles is weight training with thick handles. The purpose of this study was to investigate the differences in muscle activity in the upper arm and forearm muscles as well as the deltoids between two bars of different diameter (28mm and 57mm) in two different weight training exercises using electromyography (EMG). The weight training exercises consisted of a pulling exercise in the form of a bench row and a pressing exercise in the form of close-grip bench press. The study also examines whether there is a connection between hand strength and muscle activity, and if there is any connection between hand size and muscle activity. Results show that muscle activity between the thick bars remained unchanged in the close-grip bench press. In the bench row exercise, however, significant increases were seen in the forearm flexors and m. biceps brachii while lifting the thicker bar. The forearm extensors showed an indication of muscle activity increases while lifting the thicker bar. However, there was no connection between hand strength and muscle activity and no correlation between hand size and muscle activity. The conclusion is that the pulling exercise with the thicker bar results in higher muscle activity in comparison to a standard Olympic bar in several muscles involved, not just those directly affected by the thicker bar.</p>

Many everyday tasks and also many sports require good grip and forearm strength. Everything from carrying boxes and lifting a child to grab the arms and legs in various martial arts, or holding a tennis racket involving the hand and forearm muscles in various ways. It is therefore important to train these muscles to prevent injuries and congestion and to perform well in sport. A well known way to train functional strength in the hand and forearm muscles is weight training with thick handles. The purpose of this study was to investigate the differences in muscle activity in the upper arm and forearm muscles as well as the deltoids between two bars of different diameter (28mm and 57mm) in two different weight training exercises using electromyography (EMG). The weight training exercises consisted of a pulling exercise in the form of a bench row and a pressing exercise in the form of close-grip bench press. The study also examines whether there is a connection between hand strength and muscle activity, and if there is any connection between hand size and muscle activity. Results show that muscle activity between the thick bars remained unchanged in the close-grip bench press. In the bench row exercise, however, significant increases were seen in the forearm flexors and m. biceps brachii while lifting the thicker bar. The forearm extensors showed an indication of muscle activity increases while lifting the thicker bar. However, there was no connection between hand strength and muscle activity and no correlation between hand size and muscle activity. The conclusion is that the pulling exercise with the thicker bar results in higher muscle activity in comparison to a standard Olympic bar in several muscles involved, not just those directly affected by the thicker bar.

No description available.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är idag den vanligaste dödsorsaken nationellt och internationellt. Hälso- och sjukvården bör erbjuda individanpassad fysisk träning efter inträffad hjärthändelse. För att möjliggöra individanpassad fysisk träning bör patienten genomgå pre-exercise screening. Kunskapen om förändringar av hjärtfrekvens (HF) och systoliskt blodtryck (SBT) under symtombegränsat cykeltest vid pre-exercise screening av personer efter hjärthändelse är idag begränsad. Syfte: Huvudsyftet i denna studie var att i) undersöka förändring av HF och SBT hos personer som genomgått hjärthändelse under ett symtombegränsat cykeltest. Vidare var delsyftet att ii) undersöka eventuell korrelation mellan aerob prestationsförmåga och greppstyrka respektive muskulär uthållighet samt att iii) jämföra deltagarnas greppstyrka med referensvärden. Metod: Data som analyserats är insamlat från pre-exercise screening efter hjärthändelse och 68 deltagare inkluderades (median [25e percentilen; 75e percentilen] ålder, 66,4 [59,6; 71,7]; 89,7% män). Vid pre-exercise screening utfördes ett symtombegränsat cykeltest, där HF och SBT mättes med tidsintervall enligt standardiserat protokoll. Deltagarna fick även genomgå tester för muskulär uthållighet samt greppstyrka. Resultat: 68 deltagare genomförde symtombegränsat cykeltest, 59 genomförde test av greppstyrka, 60 axelflexionstester samt 59 tåhävningstester. HF och SBT ökade 14,5 (10; 18,5) slag/minut respektive 15 (10; 25) mmHg per belastningsnivå. HF sjönk i median 21,5 (15; 30,25) slag/minut 1 minut efter avslutat test. En stark korrelation sågs mellan maximal greppstyrka och peak prestationsförmåga (W) vid cykeltest (Rho=0,600, p&lt;0,001).  Slutsats: Vårt resultat visar på en linjär ökning av HF och SBT samt en tydlig Heart Rate Recovery efter avslutat test, vilket överensstämmer med en frisk befolkning. Då greppstyrka har ett prognostiskt värde och att vi här visar att greppstyrka har en stark korrelation med peak prestationsförmåga rekommenderar vi att inkludera greppstyrka vid pre-exercise screening.

Humans use their hands on a daily basis, and they are a fundamental part of our lives both in terms of our work and our everyday activities. One of the key things that our hands allow us to do is grab onto objects. Unfortunately however, sometimes this ability to grab onto things becomes weakened, for example due to old age or diseases such as arthritis. This project was aimed to see if mechatronic engineering could be implemented to remedy this problem, while maintaining good accessibility and design. The resulting solution was a glove with pressure sensors and an integrated pulley system, which would provide a pulling force on the fingers and allow the user to get a reinforced grip on objects. A key factor in this design was to provide adequate function, without compromising form, i.e making the glove easy to wear and not clunky. The resulting glove provided substantial support to the test subjects grip strength, and presented a valid way to counteract their weekend state. However, the form was still considered too clunky and not efficient enough to warrant daily use. For future work, alternative pulley systems might be a valid option to slim down the glove and make it more accessible. Collaborating with people from the mechatronics industry, specifically those geared towards human augmentation, may also be beneficial to those with lacking experience or connections in the subject area. Conducting research specifically about what is considered “easy to use” may also be necessary to further solidify any changes in design. / Människor använder sina händer vardagligen, och de är en fundamental del av våra liv vad gäller både vardagssysslor och arbete. En av de viktigaste funktionerna våra händer utgör är att de tillåter oss att greppa tag i saker. Tyvärr händer det dock att denna förmåga försvagas exempelvis på grund av ålder eller sjukdomar såsom artros. Detta projekt var ämnat att se om en mekatronisk lösning kunde användas för att åtgärda detta problem, utan att göra uppoffringar vad gäller enkel design och tydlig form. Resultatet var en handske med trycksensorer och en integrerad motor som erbjöd en dragande kraft i fingrarna och ett förstärkt grepp. Den resulterande handsken erbjöd tillfredsställande support till testpersonerna greppstyrka och visade sig vara en rimlig lösning på de problem som individens artros ställt till med. Dessvärre ansågs formen fortfarande lite för otymplig och svårhanterad för att tillfredsställa önskemålen i den aspekten. För fortsatt arbete kan en annorlunda integration av motorn vara ett rimligt alternativ för att slimma ner handsken. Samarbete med företag inom robotik och mänskliga proteser kan också vara gynnsamt, speciellt för de med liten erfarenhet eller med fåtal kontakter inom testområdet. Tydligare efterforskning på vad som är “enkelt att använda” kan också leda designen i en bättre riktning.

For a wounded soldier to have as good a chance of survival as possible, an important variable during care is the time it takes for the wounded to get to a high-quality medical facility where there is expertise in surgery. If the injured person is to be transported with a stretcher carried by other soldiers, the speed for which this can be done is limited by the strength of the bearer in the hands and forearms.This study aims to explore how the speed and perceived ergonomics of those who carry a stretcher can change for a group if it is issued a relieving carrying system that redistributes the load of the stretcher to the hips, back and legs. The study is largely based on a study by Knapik et al (2000) where similar tests were done in a controlled indoor environment but where this study was done in a field environment with groups of 2 or 4 people carrying a stretcher.The study is done in the form of tests and experiments with conscripts from Skaraborg Wing, F 7. The conscripts carried a stretcher in a field-like environment where speed, comfort and usability were in focus. The study was also done with a questionnaire belonging to the experiments to value the experience.The study resulted in a relieving carrying system integrated in the Swedish Armed Forces' combat vest 2000 having an increased average speed with the median 30.7% when carrying a stretcher loaded with 100 kg. The analysis shows that it is above all women who benefit greatly from not carrying a stretcher with their hands. Something they are statistically worse at than men. The study also shows that there are tendencies that the comfort is improved for a soldier. / För att en sårad soldat ska ha så goda chanser till överlevnad som möjligt är en viktig variabel under omhändertagandet tiden det tar för den sårade att komma till en högkvalitativ sjukvårdsinrättning, där det finns expertis inom kirurgi. Om den skadade ska transporteras med sjukbår som bärs av andra soldater, är hastigheten för vilket detta kan göras begränsad av de bärandes styrka i händer och underarmar.Denna studie syftar till att utforska hur hastigheten samt den upplevda ergonomin för de som bär en sjukbår kan förändras för en grupp om den tillförs ett avlastande bärsystem som omfördelar lasten till höfter, rygg och benen. Studien baseras till stor del på en studie av Knapik med flera (2000) där liknande tester gjordes i en kontrollerad inomhusmiljö, men där denna studie är gjord i en fältmiljö med grupper om 2 eller 4 personer som bär en sjukbår.Studien är gjord i form av prov och försök med värnpliktiga ur Skaraborgs Flygflottilj, F 7, som bär en bår i en fältliknande miljö där hastigheten, komforten och användbarheten stod i fokus. Studien är även gjord med en enkätundersökning tillhörande försöken i syfte att skatta upplevelsen.Studien resulterade i att ett avlastande bärsystem integrerat i Försvarsmaktens stridsväst 2000 medförde en ökad snitthastighet, med medianen 30,7%, vid bärande av en sjukbår 2 lastad med 100 kg. Analysen påvisar att det framför allt är kvinnor som har stor nytta av att inte bära en sjukbår med händerna, något de statistiskt sett är sämre på än män. Studien visar även att det finns tendenser för att komforten förbättras för en soldat men användbarheten är oförändrad.

Innebandy är en växande idrott, som framför allt utövas i Sverige, Finland och Schweiz, men där väldigt lite forskning ännu finns publicerad. Tidigare studier inom ishockey och baseboll har visat att träning med viktmanipulerad utrustning förbättrat bland annat greppstyrka och svinghastigheten av slagträ i baseboll. Annan forskning har visat på att det är en förbättring i det neuromuskulära samspelet snarare än ökad muskelmassa som förbättrat prestationen vid dynamisk motståndsträning. Skotthastigheten anses vara en viktig faktor inom innebandy för prestationen och eftersom det inom baseboll har visats att viktmanipulerad utrustning kan förbättra svinghastigheten så vore det intressant att se om samma resultat kan uppnås inom innebandy. Syftet med studien var att undersöka effekten av innebandyträning med en viktmanipulerad innebandyklubba med avseende på dragskottshastighet och greppstyrka hos manliga innebandyspelare samt undersöka korrelationen mellan dragskottshastighet och greppstyrka. Även testpersonernas subjektiva uppfattning av träningen med den viktmanipuleradeutrustningen undersöktes. Testgruppen bestod av 13 stycken 17-åriga manliga innebandyspelare. Under en sex veckors period genomförde testpersonerna 30 minuter av sin vanliga innebandyträning med den viktmanipulerade klubban (40 gram tyngre) tre gånger i veckan. Dragskotten filmades med en höghastighetskamera (Casio Exilim EX-FH25) med 250 fps och analyserades sedan i Dartfish för att mäta hastigheten. För att fastställa greppstyrkan användes en handdynamometer (Jamar – Baseline Hydraulic Hand Dynamometer). Träningen resulterade i en signifikant skillnad hos testpersonernas greppstyrka i den nedre handen på klubban (p&lt;0,05). Däremot hittades ingen signifikant skillnad för den övre handens greppstyrka eller dragskottshastigheten. Studien visade heller inte på någon korrelation mellan dragskottshastighet och greppstyrka hos testpersonerna. Testpersonerna hade olika åsikter kring hur den extra tyngden påverkade innebandytekniken.De funna resultaten indikerar att träning med viktmanipulerad utrustning i innebandy signifikant förbättrar spelarnas greppstyrka i den nedre handen. Den ökade kraftutvecklingen kan eventuellt förklaras av ett ökat neuromuskulärt samspel. Studien ger en ökad förståelse för hur dynamisk motståndsträning kan implementeras i den dagliga innebandyträningen, vilket kan tillämpas vid planeringen av träningsprogram. / Floorball is a sport with increasing number of participants, which has not been studied extensively according to the literature. Previous studies on ice hockey and baseball have shown that training with weight manipulated equipment improved grip strength and swing speed. Other research has shown that the increased performance with dynamic resistance training rather occurs from the improvements in the neuromuscular facilitation than an increase in muscle mass. In floorball shooting velocity is considered to be an important factor of the performance. Since it has been shown in baseball that training with weight manipulated equipment can improve the bat velocity, it would be interesting to see if the same results can be found in floorball. The purpose of this study was to investigate the effect of grip strength and drag shot velocity in floorball training with a weight manipulated floorball stick. The study also investigated the relationship between grip strength and drag shot velocity. The test subjects’ subjective perception about the training method was also investigated. Thirteen 17-year-old male floorball players participated in the study. During a six weeks period the subjects used the weight manipulated equipment during 30 minutes, three times per week during their regular team practice. 40 grams lead tape was attached to the player's equipment to increase the resistance. The drag shots were filmed with a high speed camera (Casio Exilim EX-FH25) at 250 fps. The drag shot velocity was analyzed in Dartfish. To assess grip strength a hand dynamometer (Jamar - Baseline Hydraulic Hand Dynamometer)was used. The training resulted in a significant increase for the subjects’ grip strength in the lower hand on the stick (p &lt;0,05). The study found no significant difference for the upper hand grip strength or drag shot velocity. No correlation between drag shot velocity and handgripstrength among the subjects were found. Conclusion: The results found in this study indicate that training with weight manipulated equipment can significantly improve the player’s lower hand grip strength. The results can eventually be explained by more effective fiber recruitment in the muscles. Studying floorball can contribute to increase the interest in research on floorball and increase the understanding for how dynamic resistance training can be incorporated in daily floorball practice.

In this bachelor’s thesis, the development and construction of a soft exoskeleton for a human hand is described.The purpose of the project includes evaluating what type of exoskeleton that is most suitable for aiding the user inactivities of daily living and how this exoskeleton can be constructed in order to increase grip strength in the human hand. In addition, the prototype should be portable and not inflict any harm on the user. The necessary theoretical research is thoroughly conducted followed by the construction of the final prototype. The purpose of the project is achieved, resulting in a flexible, portable and safe exoskeleton which with satisfaction can aid the user in its activities of daily living. However, this prototype is limited to exclusively include the thumb and index finger, and in further work the prototype can be developed to include all five fingers of the human hand. / I detta kandidatexamensarbete behandlas utvecklingen och konstruktionen av ett mjukt exoskelett för den mänskliga handen. Syftet med projektet är att undersöka vilken typ av exoskelett som passar bäst för att hjälpa användaren med aktiviteter i det dagliga livet, samt hur detta exoskelett kan konstrueras för att förstärka greppet i handen. Prototypen ska även vara bärbar och inte skada användaren. Den nödvändiga teorin presenteras, följt av konstruktionen av den slutgiltiga prototypen. Syftet med projektet uppfylls och resulterar i ett flexibelt, portabelt och säkert exoskelett som kan hjälpa användaren med aktiviteter i det dagligalivet. Dock är denna prototyp begränsad till att endast inkludera styrning av tummen och pekfingret, och prototypenkan således i framtida arbeten utvecklas till att inkludera samtliga fem fingrar på den mänskliga handen.