No description available.

I detta arbete har jag undersökt hur man kan tillämpa teorier inom informationsdesign för att gestalta en designlösning som hjälper klättrare att minnas moment från topprepskursen.Svenska klätterförbundet vill utforma ett material med information om klättringsmoment som genomförts under topprepskursen. Materialet ska ges ut till examinerad klättrare i samband med att topprepskursen inomhus avklarats, för att påminna om vad för moment som genomförts under kursen. Tidigare material som ska fylla samma syfte finns tillgängligt men är inte utvecklat för att ges ut i samband med avklarad kurs. En designlösning som utifrån teorier inom informativ bild och kognition har producerats och testats genom öppna observationer. Resultatet i arbetet var att sju av åtta testpersoner i en observation kunde minnas hur ett praktiskt moment skulle utföras utifrån designförslaget.

No description available.

<p>Syftet med studien var att få en djupare förståelse för vad som ger upphov till anxiety hos erfarna klättrare och hur de hanterar (coping) somatisk såväl som kognitiv anxiety vid traditionell klättring. Skiljer sig copingstrategierna mellan män och kvinnor samt är det sökandet efter arousal som motiverar till traditionell klippklättring. En kvalitativ undersökning genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide som underlag. Nio stycken erfarna klättrare (män = 6, kvinnor = 3) mellan 23 och 46 år (M = 33.4 år) inom traditionell klättring intervjuades. Resultatet visade att alla klättrarna använde sig av positiv self-talk, medan visualisering endast användes av ett fåtal som ett sätt att återfå fokus och att samla sig. Viktiga faktorer bakom hanteringen av anxiety var erfarenhet och kunskap.</p>

Syftet med studien var att få en djupare förståelse för vad som ger upphov till anxiety hos erfarna klättrare och hur de hanterar (coping) somatisk såväl som kognitiv anxiety vid traditionell klättring. Skiljer sig copingstrategierna mellan män och kvinnor samt är det sökandet efter arousal som motiverar till traditionell klippklättring. En kvalitativ undersökning genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide som underlag. Nio stycken erfarna klättrare (män = 6, kvinnor = 3) mellan 23 och 46 år (M = 33.4 år) inom traditionell klättring intervjuades. Resultatet visade att alla klättrarna använde sig av positiv self-talk, medan visualisering endast användes av ett fåtal som ett sätt att återfå fokus och att samla sig. Viktiga faktorer bakom hanteringen av anxiety var erfarenhet och kunskap.

Bakgrund: Sportklättring är en gren som fått allt mer uppmärksamhet de senaste åren. Postactivation Potentiation (PAP) ger en akut prestationshöjande effekt på tränade individers muskulatur vid exempelvis hopp, knäböj och sprint. PAP ger störst potentiering vid en maximal volontär isometrisk kontraktion (MVIK) på tio sekunder. PAP har inte studerats i lika stor utsträckning på klättrare tidigare. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om PAP kan ge en akut prestationshöjande effekt på klättrares underarmsmuskulatur vid submaximal anaerobisk uthållighetsträning på en fingerbräda. Metod: För att kunna utvärdera effekten av PAP jämfördes deltagarnas (n=8) submaximala anaeroba kapacitet med och utan PAP. Den submaximala anaerobiska kapaciteten mättes med ett submaximalt test(SMT) baserat på 70% av MVIK10 med repetitionsupplägget repeaters, där deltagaren hänger i sju sekunder, följt av tre sekunders vila, repeterat så många gånger som möjligt. Studiedesignen var av crossover-design, där effekten av PAP jämfördes i sekunder, mellantestdag 2 och 3. Resultat: Fem av deltagarna fick en ökning medans tre fick en minskning i antal sekunder under SMT efter initiationen av PAP. Medianvärdet för PAP SMT var 95,5sekunder och medianvärdet för No-PAP SMT var 86 sekunder. Medianvärdet i PAP SMT jämfört med No-PAP SMT hade en differens 9,5 sekunder, med fördel i PAP. Konklusion:PAP kan ge en prestationshöjande effekt av underarmsmuskulaturens uthållighet hos erfarna klättrare på en fingerbräda. Det krävs dock större urvalspopulation för att fastställa effekten på gruppnivå. Mer forskning krävs för att undersöka om PAP kan ge långvariga adaptioner.

Bakgrund: Fingersmärta är ett centralt besvär hos personer aktiva inom klättersport. Det råder idag brist på studier som beskriver förekomsten av fingersmärta hos klättrare. Syfte: Beskriva och jämföra skillnad mellan en grupp klättrare med fingersmärta och en grupp klättrare utan fingersmärta avseende olika individ- och klätterspecifika faktorer. Metod: Studien är en enkätstudie med en icke-experimentell design av tvärsnittstyp. Populationen bestod av 472 deltagare som via ett icke slumpmässigt bekvämlighetsurval fått svara på en elektronisk eller manuellt insamlad enkät. Resultat: Ingen signifikant skillnad fanns mellan de två testade grupperna avseende kön, ålder, BMI och antal aktiva år inom klättring. En signifikant skillnad fanns mellan grupperna avseende svårighetsgrad inom klättring. Konklusion: Den enda faktorn som är signifikant vid jämförelse mellan klättrare med och utan fingersmärta är avseende svårighetsgrad inom klättring. Övriga faktorer var icke signifikanta vilket inte stämmer överens med tidigare gjorda studier inom ämnet. Vidare studier kring faktorer som skulle kunna påverka fingersmärta hos klättrare efterfrågas. / Background: Finger pain is a common problem among climbers. There is currently a lack of studies regarding what could affect the incidence of finger pain in climbers. Aim: Describe and compare the difference between climbers with and without finger pain regarding individual- and climbing specific factors. Method: The study had a non-experimental design with a cross-sectional type. The population consisted of 472 participants, asked to respond to a survey through a nonrandom sample of convenience selection. Results: No significant difference was found between the two groups tested regarding gender, age, BMI and years of climbing. A significant difference was in level of difficulty when climbing. Conclusion: In this study, the only examined factor that is statistically significant is the level of difficulty when climbing. The other factors examined were not significant, wich does not correlate with previous studies in the subject. Further studies about factors that might affect finger pain in climbers is requested.

I den här uppsatsen har jag med utgångspunkt i personliga dagboksanteckningar och beskrivningar av upplevda kroppsliga aktiviteter, valt att ha kroppen som huvudfråga. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk inleder jag uppsatsen med en förståelse av kroppen som upplevd och individuell, för att sedan röra mig mot ett mer vidgat perspektiv på kroppen som del av en större, kollektiv helhet som går bortom idén om det egna; bortom invanda föreställningar om vad den egna kroppen kan.

No description available.

Ågelsjön är ett av Sveriges största klätterområden. I den här studien har Ågelsjön studerats utifrån begreppet hållbar utveckling för att bättre förstå hur klätterområden ska anpassas i en föränderlig värld. Forskningen är en fallstudie och för att samla in material gjordes 5 intervjuer med klättrare från området. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning om klättring i främst USA och​ Agenda 2030,​ det för tiden ledande dokumentet vad gäller hållbar utveckling. ​Agenda2030​ innehåller 17 klimatmål (UN 2015) som enligt Lindsey och Darby (2018) ska förstås som sammankopplade. Insatser mot ett klimatmål kan ha effekter på andra klimatmål, både positiva och negativa. Ågelsjön främjar aktiva hälsosamma liv tack vare sin fina klättring i en vacker omgivning. Vid Ågelsjön främjas kunskap och erfarenheter för att bli en kompetent klättrare, det lägger grunden för ett livslångt idrottande. Klättrarna har haft en viss påverkan på miljön vid Ågelsjön men restaureringen som klättrare från Norrköping klätterklubb driver lägger grunden för ett hållbart klättrande med inkluderande leder och hållbara bultar i berget.