<p><strong>Bakgrund:</strong> Blodtrycksavvikelse orsakad av graviditet är en viktig orsak till maternell och perinatal mortalitet och morbiditet. Blodtrycksavvikelse kan skapa oro, osäkerhet och ökad vårdberoende hos den gravida. Tillståndet kräver oftast behov av specialistmödravård. Kvinnan kan behöva sjukskrivas och läggas in på sjukhus för behandling och för tätare blodtryckskontroller. Ofta sker en dramatisk förändring av kvinnans livskvalitet och ökade kostnader för sjukvården.</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka förekomsten av hemblodtrycksmätning i svensk mödrahälsovård samt studera barnmorskors uppfattning om hemblodtrycksmätning.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien har baserats på strukturerade intervjuer med barnmorskor vid 50 specialist-mödravårdsmottagningar i Sverige. I uppsatsen studerade och diskuterade möjligheten att erbjuda utvalda patienter hemblodtrycksmätning som en egenvårdsåtgärd och som ett alternativ till de besök hos barnmorskan som endast relateras till blodtrycksmätning.</p><p><strong>Resultatet:</strong> Hemblodtrycksmätning förekommer i begränsad omfattning i svensk mödrahälsovård. Av 50 undersökta specialistmödravårdsmottagningar i landet, använde endast 8 hemblodtrycksmätning. I de mottagningarnas vårdrutiner ges patienten möjlighet att välja hemblodtrycksmätning och att låna utrustningen gratis. Patienterna förefaller nöjda med och positiva till hemblodtrycksmätningen. Trots att några barnmorskor var skeptiska till metoden uttryckte majoriteten en positiv inställning till hemblodtrycksmätning.</p><p><strong>Slutsatsen:</strong> Hemblodtrycksmätning skulle kunna användas som en egenvårdsåtgärd och som ett sätt att öka förståelsen för det individuella blodtrycksmönstret. Den skulle samtidigt kunna bidra till att minska osäkerhet, beroendeställning och maktlöshet den som en del patienter känner i samband med blodtrycksavvikelser. Förhoppningsvis kan den också bidra till en tidig upptäckt av avvikande blodtryck hos kvinnan, vilket kan leda till ett snabbare och mindre dramatiskt omhändertagande.</p>

Bakgrund: Blodtrycksavvikelse orsakad av graviditet är en viktig orsak till maternell och perinatal mortalitet och morbiditet. Blodtrycksavvikelse kan skapa oro, osäkerhet och ökad vårdberoende hos den gravida. Tillståndet kräver oftast behov av specialistmödravård. Kvinnan kan behöva sjukskrivas och läggas in på sjukhus för behandling och för tätare blodtryckskontroller. Ofta sker en dramatisk förändring av kvinnans livskvalitet och ökade kostnader för sjukvården. Syftet med studien har varit att undersöka förekomsten av hemblodtrycksmätning i svensk mödrahälsovård samt studera barnmorskors uppfattning om hemblodtrycksmätning. Metod: Studien har baserats på strukturerade intervjuer med barnmorskor vid 50 specialist-mödravårdsmottagningar i Sverige. I uppsatsen studerade och diskuterade möjligheten att erbjuda utvalda patienter hemblodtrycksmätning som en egenvårdsåtgärd och som ett alternativ till de besök hos barnmorskan som endast relateras till blodtrycksmätning. Resultatet: Hemblodtrycksmätning förekommer i begränsad omfattning i svensk mödrahälsovård. Av 50 undersökta specialistmödravårdsmottagningar i landet, använde endast 8 hemblodtrycksmätning. I de mottagningarnas vårdrutiner ges patienten möjlighet att välja hemblodtrycksmätning och att låna utrustningen gratis. Patienterna förefaller nöjda med och positiva till hemblodtrycksmätningen. Trots att några barnmorskor var skeptiska till metoden uttryckte majoriteten en positiv inställning till hemblodtrycksmätning. Slutsatsen: Hemblodtrycksmätning skulle kunna användas som en egenvårdsåtgärd och som ett sätt att öka förståelsen för det individuella blodtrycksmönstret. Den skulle samtidigt kunna bidra till att minska osäkerhet, beroendeställning och maktlöshet den som en del patienter känner i samband med blodtrycksavvikelser. Förhoppningsvis kan den också bidra till en tidig upptäckt av avvikande blodtryck hos kvinnan, vilket kan leda till ett snabbare och mindre dramatiskt omhändertagande.

E-hälsa är på uppgång i Sverige och det är också mHealth, dagligen stöter människor på dessa digitaliseringstransformationer. Applikationer i mobiltelefonen som tillhandahåller läkare och sjukvårdspersonal för att patienter skall få en så lätt åtkomst till vård som möjligt. Syftet med studien var att kartlägga vilken typ av funktioner och innehåll en patient med högt blodtryck vill ha i en applikation för blodtrycksmätning i hemmiljö samt att undersöka vad som skulle motivera en patient att använda en sådan applikation. Det utfördes semi-strukturerade intervjuer samt användningstest på framtagen mockup, detta visade på att patienter med högt blodtryck vill utnyttja en sådan applikation om det finns tillräckligt med bakomliggande stöd. Att få stöd gällande träning, kost och utbildning samt coachning av läkare var de faktorer som skulle påverka om en patient ville använda en applikation för blodtrycksmätning i hemmiljö. / E-health is on the rise in Sweden and this also mHealth, daily people encounter these transformations of digitization. Applications in the mobile phone that provide doctors and healthcare professionals for patients to have as easy access as possible. The purpose of the study was to map what type of functions and content a patient with high blood pressure wants in an application for blood pressure measurement in the home environment and to investigate what would motivate a patient to use such an application. There were semi-structured interviews and usability testing on the mockup that was developed, which showed that patients with high blood pressure want to use such an application if there is enough underlying help. Getting support regarding training, diet, education and coaching from doctors were the factors that would affect if a patient wanted to use an application for blood pressure measurement in the home environment.

Bakgrund: Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) är en väletablerad icke-farmakologisk behandling vid hypertoni men används sällan inom traditionell hälso-och sjukvård på grund av tids- och resursbrist. Digitala metoder kan vara bättre lämpade för att ge långsiktigt stöd. Denna studie är den första digitala kostinterventionen med DASH-kost i en total digital vårdmiljö. Syfte: Syftet med studien är att undersöka följsamhet till DASH-kost samt upplevelse av digital kostbehandling vid hypertoni. Material och metod: Studien har en experimentell design och utgick från den digitala vårdgivaren Blodtrycksdoktorns plattform. Nitton patienter med lätt förhöjt blodtryck fick digital kostbehandling utifrån DASH-kost under 8 veckor utöver standardbehandling. Videosamtal i kombination med asynkron textkommunikation användes som kommunikationsverktyg. Kostförändring mättes via livsmedelsfrekvensformulär (FFQ) före och efter behandling och sammanställdes i ett DASH-index. Patientupplevelse mättes via enkät efter behandling. Studien undersökte även förändring av vikt, BMI, midjemått och blodtryck. Statistisk analys genomfördes med Parat t-test samt Wilcoxons ranksummetest. Resultat: DASH-index förbättrades med 1,4 poäng (p = &lt;0,001). Patienterna hade i genomsnitt haft diagnosen hypertoni under 6 år ± 8 SD (median 2 år) där endast 2 av 19 tidigare fått kostråd för hypertoni. Patienterna hade överlag en positiv upplevelse av digital kostbehandling. Vikt och BMI minskade med 1,9 kg (p = &lt;0,001) respektive 0,7 kg/m2 ( p = &lt;0,001). Midjemåttet minskade med 3,2 cm för manliga patienter (p = 0,007) och 4 cm för kvinnliga patienter (p = 0,027). Systoliskt blodtryck (SBT) minskade med 8,7 mmHg (p = &lt;0,001) och diastoliskt blodtryck (DBT) med 4,6 mmHg (p = 0,004). Slutsats: Den 8 veckor långa digitala kostinterventionen förbättrade kostvanor hos patienter med hypertoni samt ledde till minskad vikt, BMI, midjemått och blodtryck. Patientupplevelse av behandlingen var god. Digital kostbehandling kan utgöra ett alternativ till traditionell kostbehandling för patienter med hypertoni. / Background: Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) is a well-established non-pharmacological treatment for hypertension but is rarely used in traditional health care due to lack of time and resources. Digital methods may be better suited to provide long-term support. This study is the first digital nutrition intervention with DASH diet in a total digital health care environment. Aim: The purpose of the current study is to investigate adherence to DASH diet and self-reported experience of a digital nutrition intervention for patients with hypertension. Material and methods: The study has an experimental design and was based on the platform of the digital healthcare provider “Blood Pressure Doctor”. Nineteen patients with primary hypertension received digital nutrition therapy based on the DASH diet for 8 weeks in addition to standard care. Video calls in combination with asynchronous text communication were used as communication tools. Dietary change was measured by food frequency questionnaire (FFQ) at baseline and after treatment and compiled in a DASH index. A questionnaire was used to assess patient experience. Secondary outcomes were changes in body weight, BMI, waist measurement and blood pressure. Statistical analysis was performed with Pared t-test and Wilcoxon signed rank test. Results: DASH index improved by 1,4 points (p = &lt;0,001). The patients had on average been diagnosed with hypertension for 6 years ± 8 SD (median 2 years) where only 2 of 19 had previously received dietary advice for hypertension. The patients generally had a positive experience of the digital nutrition intervention. Body weight and BMI decreased by 1,9 kg (p = &lt;0,001) and 0,7 kg / m2 (&lt;0,001), respectively. Waist decreased by 3,2 cm for male patients (p = 0,007) and 4 cm for female patients (p = 0,027). Systolic blood pressure (SBP) decreased by 8,7 mmHg (p = &lt;0,001) and diastolic blood pressure (DBT) by 4,6 mmHg (p = 0,004). Conclusion: The 8-week digital nutrition intervention improved dietary habits, body weight, BMI, waist and blood pressure of patients with hypertension. Patients were overall satisfied with the treatment. Digital nutritional therapy can be an alternative to traditional nutritional therapy for patients with hypertension.