Sammanfattning Detta är en studie baserad på en nationell longitudinell studie på svenska skolelever (Skola, Idrott och Hälsa projektet, SIH). Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka varför unga vuxna skattar sin hälsa som bra. Det primära syftet var att ta reda på vilka faktorer som informanterna upplever som meningsfulla för sin subjektivt upplevda hälsa. Ett sekundärt syfte var att undersöka hur informanternas upplevda hälsa har förändrats sedan 2010. Hur definierar respondenterna begreppet hälsa? Hur ser respondenterna på      sin hälsa i relation till sin/sitt vardag, boende, arbete/studier, fritid,      träning, familj/vänner, dåtid/framtid? I vilken utsträckning upplever respondenterna att de kan påverka sin      livssituation? Metod: Studien är av kvalitativ karaktär. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med urvalsgruppen, vilka har sitt ursprung i SIH-projektet och i undersökningen från 2010 skattat sin hälsa som mycket bra. Intervjuerna har utgått från sju frågeområden: Vardag, arbete/studier, fritid, träning, familj/vänner, dåtid/framtid samt patogena frågeställningar. Resultatet har analyserats utifrån Antonovskys KASAM-begrepp. Resultat: Studiens resultat visar att kontroll över vardagen, fysisk aktivitet samt till viss del också religiöst engagemang möjligen kan ha ett samband med informanternas goda hälsostatus. Resultatet visar också att informanternas hälsostatus har försämrats något sedan 2010, både fysiskt och psykiskt. Slutsats: Våra informanter har en hög KASAM i förhållande till sin vardag, vilket möjligtvis resulterar i deras goda hälsostatus. Vikten av fysisk aktivitet och social interaktion är två faktorer som belyses genom denna studie. Vi har däremot sett svårigheten att visa på vad som de facto påverkar vad. Vår tolkning är att möjligheten för en faktor att påverka en individ, positivt eller negativt, står i förhållande till deras subjektiva uppfattning och värderingar. / Abstract This is a study based on a national longitudinal study on Swedish school students (the School, sport and health project, SIH). Aim: The purpose of this study was to examine why young adults rate their health as good. The primary purpose was to determine the factors that respondents perceive as meaningful for their subjectively perceived health. A secondary purpose was to investigate how the informants self rated health status have changed since 2010. How do the respondents define the concept of health? How do the respondents reflect about their health in relation to their everyday life, living, work/studies, leisure, training, family/friends, past life/future life? In which extent do the respondents feel that they can influence their own lives? Method: The study is of a qualitative character. Ten semi-structured interviews were conducted with a sample group, which originated in the SIH project. The interviews have been based on seven main topics: Everyday life, work /studies, leisure, training, family/friends, past life / future life and pathogenic problems. The results have been analyzed on the basis of Antonovsky's SOC-term Results: Our results demonstrate that the control over daily life, physical activity, and to some extent also religious participation could possibly be related to the informants' good health status. The results also show that informants’ health status has deteriorated slightly since 2010, both physically and mentally. Conclusion: Our informants have a high SOC in relation to their daily lives, which might result in their good health status. The importance of physical activity and social interaction are two factors highlighted by this study. However, we have seen the difficulty of ascertaining what actually affects what. Our interpretation is that the ability of a factor to affect an individual, positively or negatively, is proportional to their subjective perception and values.