En farmaceuts roll på ett öppenvårdsapotek är att erbjuda trygga och effektivaprodukter samt kunna ge råd om dessa. Genom sin kompetens inom läkemedel är öppenvårdsapotek är en viktig del i sjukvårdssektorn. Apoteken i Sverige är till stordel privatägda och de olika kedjorna konkurrera med varandra. Det är därför av intresse för apoteken att inte bara kunna erbjuda bra produkter utan även att generera vinst. Syftet med studien är att undersöka vilka metoder och resultat som används för att utvärdera farmaceutiska tjänster på öppenvårdsapotek. Studien är en litteraturstudie och litteraturen som användes bestod till största delen av artiklar som hämtades från sökmotorn PubMed. Olika nyckelord användes i olika kombinationer vid sökning och artiklarna valdes ut efter relevans i rubrik och”abstract”. Från de relevanta artiklarna kunde också relaterade artiklar hittas. Utöver artiklarna och några av deras källor användes en rapport från Läkemedelsverket ochen C-uppsats. Resultaten från artiklarna delades in i fem kategorier: kliniskt utfall, livskvalitetsförändringar, följsamhet till läkemedelsanvändning, apotekskundens upplevelse och farmaceutens upplevelse. Under kategorin kliniskt utfall hittades studier som genom sjukhuskontroll kunde visa på att ökad farmaceutisk vård gav bättre kliniskt utfall. Den ökade farmaceutiska vården gjorde att användning av läkemedel förbättrades vilket gjorde att deltagarnas sjukdomsbild förändrades till det bättre. Vid livskvalitetsförändringar visade en studie att deltagarna hade fått bättre hälsa och mindre risker för ytterligare sjukdomar genom att de fått ökad farmaceutisk vård och bättre användning av läkemedel. Studien använde sig av självrapportering och sjukhuskontroll. För att visa på förbättrad följsamhet till läkemedelsanvändning användes självrapportering och räkning av läkemedel där mängden läkemedel som användes jämfördes med mängden som borde ha används. Här kunde två av studierna visa på en positiv förändring av följsamheten medan en tredje studie inte visade på någon skillnad av följsamheten med ökad farmaceutiskvård. För att mäta apotekskundens och farmaceutens upplevelse användes kundmöten och intervjuer. Här mättes deltagarnas upplevelse utifrån om de varnöjda och i studierna som användes var resultatet positivt, både för kunder och förfarmaceuter, då ökad farmaceutisk vård användes. De resultat som visar kliniskt utfall, livskvalitetsförändringar och följsamhet till läkemedelsanvändning ger ett konkret värde som visar på positiva förändringar efteråtgärder. De visar dock inte deltagarnas upplevelse. De resultat som visar apotekskundens och farmaceutens upplevelse visar inte om användningen av läkemedel förbättrats och om den ökade farmaceutiska vården gav resultat. De flesta av resultaten i studierna visade positiva förändringar vid ökad farmaceutisk vård. För att införa ökad farmaceutisk vård på öppenvårdsapotek i Sverige krävs vissa resurser. Genom att kombinera flera metoder kan bättre resultat för att utvärdera farmaceutiska tjänster ges. Resultaten av de olika metoderna ger olika typer av utfall. Denna studie kan utgöra underlag för att kunna lägga mer resurser på att öka den farmaceutiska vården och ge farmaceuter en större roll inom hälso- och sjukvård. Detskulle leda till bättre läkemedelsanvändning och förbättrad hälsa för kunder och patienter.

Bakgrund: En stor del av den svenska befolkningen tillbringar större delar av dagen fysiskt inaktiva vilket har ett tydligt påvisat samband med övervikt, fetma och andra hälsorisker. Att träna i vatten har många fördelar för personer med övervikt och fetma och i kombination med intervallträning skulle det kunna erbjuda ett säkert och tillgängligt alternativ för dessa personer att träna. Syftet med studien är att kartlägga effekter av intervallträning som har genomförts i vatten på olika hälsoparametrar hos personer som är överviktiga, lider av fetma eller är fysiskt inaktiva. Frågeställningarna formulerades som: ”Vilken effekt har intervallträning genomfört i vatten på viktnedgång hos personer med övervikt eller fetma?” och ”Vilka effekter har intervallträning genomfört i vatten på kroppskomposition, bentäthet, insulinkänslighet, kardiovaskulär hälsa och syreupptagningsförmåga hos personer som är fysiskt inaktiva samt hos personer med övervikt eller fetma?”   Metod: Studien är en strukturerad litteraturstudie med en systematisk sökning. Sökningen gav 291 träffar över sex olika databaser varav tio artiklar inkluderades i den slutliga studien. Efter etik- och kvalitetsbedömning grupperades de tio artiklarnas resultat i sex olika teman; viktnedgång, kroppskomposition, bentäthet, insulinkänslighet, kardiovaskulär hälsa och syreupptagningsförmåga.   Resultat: Åtta av tio artiklar presenterade positiva resultat inom minst ett tema. I fem av sju studier som undersökt viktnedgång ledde träningsformen inte till en signifikant förbättring. Däremot visades en positiv påverkan på insulinkänslighet och syreupptagningsförmåga hos de studier som uppmätt dessa hälsoparametrar. Även kroppskomposition och kardiovaskulär hälsa visade övervägande positiva resultat. Huruvida träningsformen lämpar sig för att underhålla benmassan kan vara beroende av valet av fysisk aktivitet.   Slutsats: Intervallträning i vatten kan vara en bra startpunkt för personer med övervikt och fetma eller som är fysiskt inaktiva. Detta tack vare den låga belastningen och de positiva fysiska hälsoeffekterna. Dock kan det ej anses ha en hög effekt på viktnedgång.

Bakgrund: I Sverige har det från regeringen bestämts att hela den svenskabefolkningen ska ges möjlighet till att vistas i landets natur. Vistelse i naturen ger hälsovinster i både fysisk och psykisk form. För personer med enfysisk funktionsvaration är denna möjlighet begränsad. Syftet med studien var därför att undersöka hur personer beroende av rullstol upplevertillgängligheten till att vistas i naturreservat i Blekinge samt vadLänsstyrelsen i Blekinge kan göra för att förbättra tillgängligheten. Metoden som användes var en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet var ett kvoturval och inkluderade fem informanter där samtliga hadeen fysisk funktionsvaration samt erfarenhet av vistelse i naturreservat. Resultatet visade att det finns flera hinder avseende tillgänglighet, därmarkytan ses som det största problemet. Insatser för en ökad tillgänglighetkan vara att bygga över olika typ av hinder med hårdpackat grus eller trävägar. Slutsats: Det finns en mängd insatser för Länsstyrelsen i Blekinge att göra utifrån hur tillgängligheten upplevs. Materialet kan ge förslag på hurutveckling kan ske när tillgängligheten ses över. Materialet kan påverka den allmänna folkhälsan då det kan leda till att fler personer vistas och är fysiskt aktiva i naturen.

Bakgrund: Folkhälsomyndighetens rapport (2022) beskriver hur Sveriges regioner arbetar med FaR. Där framkommer en rad utmaningar, framförallt att metoden är underanvänd i södra Sverige och att få regioner nämner uppföljning av friskvården. Emellertid saknas det studier och underlag för hur friskvården arbetar med FaR. Det är därför angeläget att ta reda på hur friskvårdsanläggningar arbetar med uppföljning av metoden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka träningsinstruktörers, i södra Sverige, upplevelser av och perspektiv på arbetet med FaR. Metod: I studien användes en kvalitativ studiedesign. Datainsamlingen gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där nio deltagare med varierande arbetserfarenheter av FaR (2–22 år) intervjuades. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att träningsinstruktörerna hade goda erfarenheter av metoden, att det finns många hälsofördelar samt att det skulle kunna generera ekonomisk vinning om FaR användes mer. Vid analysen utkristalliserades tre övergripande teman “För en grundläggande hälsa behöver vi fysisk aktivitet”, “Kunskap och resurser för en bättre folkhälsa” och “Betydelsen av och arbetet som träningsinstruktör”. Konklusion: Det framkommer i studien att samtliga av de träningsinstruktörer som ingått i undersökningen arbetar med uppföljning i någon form. Vad gäller aktiviteter finns ett brett utbud i form av gym och gruppträning. Den övergripande inställningen är att metoden bör användas i större utsträckning samt engagera fler aktörer från regionen för en bättre samverkan. Träningsinstruktörerna lägger stor vikt i den evidens som finns kring den fysiska aktivitetens effekter på hälsan. / Background: The Public Health Agency's report (2022) describes how Sweden's regions work with PaP. A number of challenges emerge, above all that the method is underused in southern Sweden and that few regions mention health care follow-up. However, there is a lack of studies and data on how health care works with PaP. It is therefore important to find out how wellness facilities work with follow-up of the method. Purpose: The aim of the study was to examine experiences and perspectives of training instructors in southern Sweden on the work with PaP. Method: The study followed a qualitative study design. The data collection was done using semi-structured interviews where nine participants with varying work experience of PaP (2-22 years) were interviewed. The interviews were analyzed using a qualitative conventional content analysis. Result: The results showed that participating training instructors had good experiences using the method, that there are multiple health benefits and that it could generate financial gain if PaP was used more. During the analysis, three overarching themes arose: "For basic health we need physical activity", "Knowledge and resources for better public health" and "The importance of, and the work as a training instructor". Conclusion: It appeared in the study that all the training instructors included in the survey, work with follow-up appointments in some form. In terms of activities, there is a wide range in the form of gyms and group training. The overall approach is that the method should be used to a greater extent and engage more companies from the region for improved collaboration. The training instructors attach great importance to the evidence available regarding effects of physical activity on health.