Bakgrund: Folkhälsomyndighetens rapport (2022) beskriver hur Sveriges regioner arbetar med FaR. Där framkommer en rad utmaningar, framförallt att metoden är underanvänd i södra Sverige och att få regioner nämner uppföljning av friskvården. Emellertid saknas det studier och underlag för hur friskvården arbetar med FaR. Det är därför angeläget att ta reda på hur friskvårdsanläggningar arbetar med uppföljning av metoden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka träningsinstruktörers, i södra Sverige, upplevelser av och perspektiv på arbetet med FaR. Metod: I studien användes en kvalitativ studiedesign. Datainsamlingen gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där nio deltagare med varierande arbetserfarenheter av FaR (2–22 år) intervjuades. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att träningsinstruktörerna hade goda erfarenheter av metoden, att det finns många hälsofördelar samt att det skulle kunna generera ekonomisk vinning om FaR användes mer. Vid analysen utkristalliserades tre övergripande teman “För en grundläggande hälsa behöver vi fysisk aktivitet”, “Kunskap och resurser för en bättre folkhälsa” och “Betydelsen av och arbetet som träningsinstruktör”. Konklusion: Det framkommer i studien att samtliga av de träningsinstruktörer som ingått i undersökningen arbetar med uppföljning i någon form. Vad gäller aktiviteter finns ett brett utbud i form av gym och gruppträning. Den övergripande inställningen är att metoden bör användas i större utsträckning samt engagera fler aktörer från regionen för en bättre samverkan. Träningsinstruktörerna lägger stor vikt i den evidens som finns kring den fysiska aktivitetens effekter på hälsan. / Background: The Public Health Agency's report (2022) describes how Sweden's regions work with PaP. A number of challenges emerge, above all that the method is underused in southern Sweden and that few regions mention health care follow-up. However, there is a lack of studies and data on how health care works with PaP. It is therefore important to find out how wellness facilities work with follow-up of the method. Purpose: The aim of the study was to examine experiences and perspectives of training instructors in southern Sweden on the work with PaP. Method: The study followed a qualitative study design. The data collection was done using semi-structured interviews where nine participants with varying work experience of PaP (2-22 years) were interviewed. The interviews were analyzed using a qualitative conventional content analysis. Result: The results showed that participating training instructors had good experiences using the method, that there are multiple health benefits and that it could generate financial gain if PaP was used more. During the analysis, three overarching themes arose: "For basic health we need physical activity", "Knowledge and resources for better public health" and "The importance of, and the work as a training instructor". Conclusion: It appeared in the study that all the training instructors included in the survey, work with follow-up appointments in some form. In terms of activities, there is a wide range in the form of gyms and group training. The overall approach is that the method should be used to a greater extent and engage more companies from the region for improved collaboration. The training instructors attach great importance to the evidence available regarding effects of physical activity on health.

Inledning: I dagens moderna, välutvecklade och allt mer digitaliserade samhälle ges människor en ökad möjlighet till att leva sina liv betydligt mer stillasittande än tidigare. Allt mer forskning pekar idag på att långvarigt stillasittande som enskild riskfaktor är en bidragande orsak till utvecklingen av ohälsa samt vällevnadssjukdomar såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt fetma. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka hur ett stillasittande beteende som enskild riskfaktor påverkar vuxna människors hälsa samt belysa vilka faktorer som bidrar till ett stillasittande beteende. Metod: För att besvara syftet har en litteraturöversikt gjorts utifrån tio vetenskapliga originalartiklar. Sökningarna har gjorts via databaserna Pubmed, Cinahl och PsycARTICLES. Artiklarna granskades och analyserades sedan med hjälp av Whittemore och Knafl (2005) analysmetod. Resultat: Längre stunder av stillasittande hade en tydlig koppling mellan flera fysiologiska effekter i kroppen. När pauser togs genererade det i flera hälsofrämjande effekter så som ett ökat upptag av glukos i blodet, ökad kaloriförbrukning samt minskat BMI. Hos de personer som var mindre stillasittande sågs även en minskad risk av att dö i t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar. Riskfaktorer så som en dålig arbetsmiljö, vart en bor samt ett förhöjt BMI sågs ha negativa effekter som ledde till ett ökat stillasittande. Slutsats: Att så mycket som 60 % av den vakna tiden spenderas stillasittande kan ses som en riskfaktor för att i förlängningen kunna utveckla vällevnadssjukdomar. Viktiga aspekter som sågs för att motverka detta var att regelbundet ta kortare pauser för att avbryta längre stunder av stillasittande.Trots att en hälsosam nivå av fysisk aktivitet uppnås är det inte tillräckligt om resten av dagen spenderas stillasittande. Detta utgör ett behov av nya tydligare och uppnåeliga riktlinjer för hur personer bör begränsa sitt stillasittande. / Introduction: In today's modern, well-developed and increasingly digitized society, people are given the opportunity to live much more sedentary lives than before. More research today indicates that long-term sedentary as a single risk factor is a contributing factor in developing illness and public health diseases such as diabetes, cardiovascular disease and obesity. Aim: The aim of the literature review is to investigate how sedentary behavior as an individual risk factor affects adult human health as well as highlight the factors that contributes to sedentary behavior. Method: In order to respond to the aim, an integrated literature survey has been conducted based on ten scientific original articles. The searches have been made through the databases Pubmed, Cinahl and PsycARTICLES. The articles were then examined and analyzed using the Whittemore and Knafl (2005) analytical method. Results: Longer moments of sedentary had a clear connection between several physiological effects in the body. When breaks were taken, it generated several health-promoting effects such as increased blood glucose absorption, increased calorie consumption, and reduced BMI. In those who were less seated, there was also a reduced risk of dying in e.g. Heart disease. Risk factors such as a poor work environment, where one lives, and an elevated BMI, were found to have adverse effects that led to increased sedentary behaviors. Conclusion: As much as 60% of the waking time is spent sedentary this is considered a risk factor in order to develop public health diseases in the long run. Important aspects that were seen to counteract this were to regularly take shorter breaks to interrupt longer moments of sedentary. Although a healthy level of physical activity is achieved, it is not enough if the rest of the day is spend sedentary. This constitutes a need for new, clearer and achievable guidelines for how people should limit their sedentary behavior.