Chefer besitter en nyckelroll när det gäller medarbetarnas hälsa och deras arbetsmiljö. För att nå utmed ett hälsofrämjande arbete är det därför viktigt att det startar hos cheferna. Men för att det ska bliett lyckat arbete, är det nödvändigt att skapa rätt förutsättningar för att leda, annars hamnar det hälso-främjande arbetet åt sidan och kan i värsta fall leda till ett destruktivt ledarskap. Av den anledningensyftar studien till att undersöka första linjens chefers uppfattning om vad ett hälsofrämjande ledarskapinnebär, vilka utmaningar som finns för att bedriva det och vilka förutsättningar de själva anser sigbehöva för att stärka sitt ledarskap. Studien har tagit form av en kvalitativ studie där åtta första linjenschefer inom en kommun i Västerbotten har intervjuats. Resultatet visar på olika uppfattningar blandchefer kring vad ett hälsofrämjande ledarskap innebär. Det som lyftes som viktigast var ett närvarandeledarskap, att ha tillit, ge medarbetare möjlighet att påverka och vara delaktiga samt att chefer behöverha ett hållbart ledarskap för att kunna leda andra. Utmaningarna för att bedriva ett hälsofrämjandeledarskap grunda sig i stort av en upplevd tidsbrist. För att underlätta chefers upplevda tidsbrist är ettstöd från organisationen den viktigaste förutsättningen som organisationen kan ge för att stärka etthälsofrämjande ledarskap. Stöden behöver anpassas ut efter varje chefs behov eftersom det finns olikafaktorer som påverkar vilket typ av stöd som är nödvändigt. För vidare forskning hade det varitintressant att undersöka om studien gett samma resultat i en mansdominerad bransch eller i den privata sektorn.

Sjukfrånvaron i Sverige ökade kraftigt i slutet av 1990-talet och drabbade även högre utbildade personer som tidigare inte varit sjukskrivna. Många människor tillbringar större delen av livet på att arbeta och arbetsmiljön påverkar medarbetarna på olika sätt, där ledarskapet är en faktor som påverkar hälsan. Arbetsplatsen anses därför vara en av de hälsofrämjande arenor där insatser för att förbättra hälsan kan genomföras. Att ledarskapet påverkar medarbetarnas hälsa anses vara en självklarhet, men det finns inte så mycket forskning inom området. Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare på en arbetsplats med låg sjukfrånvaro upplever att ledarskap bidrar till hälsa på arbetsplatsen. Studien är av kvalitativ ansats där data samlades in genom telefonintervjuer med fem personer. Arbetsplatsen som studeras har en låg sjukfrånvaro och har sin verksamhet inom ett landsting i Sverige. Resultatet visar bland annat att en bra ledare ska finnas tillgänglig, vara stöttande och tydlig. En ledare som bidrar till hälsa litar på sin personal, hjälper till att prioritera arbetsuppgifter, är lyhörd och omtänksam. En av de slutsatser som kunde fattas utifrån resultatet är att det som kännetecknar ett bra ledarskap även är det som bidrar till medarbetarnas hälsa. / Sickness absence in Sweden increased sharply in the late 20th century and hit the higher educated persons who have not previously been on sick leave. Many people spend most of their lives at work and the work environment affects employees in different ways, where the leadership is a factor affecting the health of the individual. The workplace is therefore considered to be one venue where health promotion interventions to improve health can be implemented. That leadership affects employee health is considered given, but there is not much research in this area. The aim of the study was to examine how employees in a workplace with low levels of sickness absence feel that leadership contributes to health in the workplace. The study was based on a qualitative approach where data was collected through telephone interviews with five persons. The workplace that is being studied has a low absenteeism and is based out of a county council in Sweden. The results show that a good leader should be available, be supportive and clear. A leader who contributes to the health trust their staff, helping to prioritize, is sensitive and caring. A conclusion that can be drawn about the results is that contributing to employee health is the same as good leadership.

Bakgrund: Folkhälsomyndighetens rapport (2022) beskriver hur Sveriges regioner arbetar med FaR. Där framkommer en rad utmaningar, framförallt att metoden är underanvänd i södra Sverige och att få regioner nämner uppföljning av friskvården. Emellertid saknas det studier och underlag för hur friskvården arbetar med FaR. Det är därför angeläget att ta reda på hur friskvårdsanläggningar arbetar med uppföljning av metoden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka träningsinstruktörers, i södra Sverige, upplevelser av och perspektiv på arbetet med FaR. Metod: I studien användes en kvalitativ studiedesign. Datainsamlingen gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där nio deltagare med varierande arbetserfarenheter av FaR (2–22 år) intervjuades. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att träningsinstruktörerna hade goda erfarenheter av metoden, att det finns många hälsofördelar samt att det skulle kunna generera ekonomisk vinning om FaR användes mer. Vid analysen utkristalliserades tre övergripande teman “För en grundläggande hälsa behöver vi fysisk aktivitet”, “Kunskap och resurser för en bättre folkhälsa” och “Betydelsen av och arbetet som träningsinstruktör”. Konklusion: Det framkommer i studien att samtliga av de träningsinstruktörer som ingått i undersökningen arbetar med uppföljning i någon form. Vad gäller aktiviteter finns ett brett utbud i form av gym och gruppträning. Den övergripande inställningen är att metoden bör användas i större utsträckning samt engagera fler aktörer från regionen för en bättre samverkan. Träningsinstruktörerna lägger stor vikt i den evidens som finns kring den fysiska aktivitetens effekter på hälsan. / Background: The Public Health Agency's report (2022) describes how Sweden's regions work with PaP. A number of challenges emerge, above all that the method is underused in southern Sweden and that few regions mention health care follow-up. However, there is a lack of studies and data on how health care works with PaP. It is therefore important to find out how wellness facilities work with follow-up of the method. Purpose: The aim of the study was to examine experiences and perspectives of training instructors in southern Sweden on the work with PaP. Method: The study followed a qualitative study design. The data collection was done using semi-structured interviews where nine participants with varying work experience of PaP (2-22 years) were interviewed. The interviews were analyzed using a qualitative conventional content analysis. Result: The results showed that participating training instructors had good experiences using the method, that there are multiple health benefits and that it could generate financial gain if PaP was used more. During the analysis, three overarching themes arose: "For basic health we need physical activity", "Knowledge and resources for better public health" and "The importance of, and the work as a training instructor". Conclusion: It appeared in the study that all the training instructors included in the survey, work with follow-up appointments in some form. In terms of activities, there is a wide range in the form of gyms and group training. The overall approach is that the method should be used to a greater extent and engage more companies from the region for improved collaboration. The training instructors attach great importance to the evidence available regarding effects of physical activity on health.

Syftet med denna studie var att bidra med fördjupad förståelse för vilka friskfaktorer som är avgörande för långtidsfriskhet ur ett medarbetarperspektiv. Detta genom att studera vad medarbetare inom sociala sektorn i Borlänge kommun upplever bidrar till välbefinnande och friskhet på arbetsplatsen. Vidare ämnade denna studie ge förslag på hur arbetet med friskfaktorer inom Borlänge kommun kan utvecklas. För att på bästa sätt kunna besvara syftet valdes en kvalitativ metod där tillvägagångssättet för insamling av empiri var semistrukturerade intervjuer med långtidsfriska medarbetare från verksamhetsområdet personlig assistans.  Resultatet visar att begreppen stödjande ledarskap, god kommunikation, delaktighet i beslutsfattande, balans mellan arbetsliv och privatliv samt ett positivt arbetsklimat är faktorer som tenderar att ge positiva effekter för hälsa då de finns på arbetsplatsen. Ytterligare faktorer som kunde identifieras var trygghet till följd av lång erfarenhet samt arbetsmoral kopplat till lojalitet. Erfarenheten beskrivs som ett hjälpmedel att hantera olika situationer som kan tänkas uppstå i arbetssituationen samt som stressreducerande eftersom det skapar en tydlighet kring vilka förväntningar som finns i arbetet och mellan kollegorna. Hög arbetsmoral till följd av lojalitet verkar bottna i en vilja att bidra till en medmänniskas nytta genom att vara en viktig resurs i dennes liv.   Denna studie visar betydelsen av ett stödjande ledarskap för förtroendet och tilliten dels mellan chef och medarbetare, dels medarbetare emellan, vilket i förlängningen även påverkar möjligheten till delaktighet samt tryggheten i den egna arbetssituationen. Slutligen visar studiens resultat att friskfaktorer under vissa omständigheter kan bidra med nya möjligheter till främjande arbetsmiljöarbete. / The purpose of this study was to contribute to a deeper understanding of factors that are crucial for long-term well-being and health from an employee perspective. This by studying what employees in the social sector in Borlänge municipality experience contributes to well-being and health in the workplace. Furthermore, this study intended to give suggestions on how the work with health factors in Borlänge municipality can be developed. To best answer the purpose, a qualitative method was chosen in which the approach for collecting empirical data was semi-structured interviews with long-term healthy employees from the area of personal assistance. The results showed that factors such as supportive leadership, participation, autonomy, positive work climate and work-life balance were common in the respondents work situation, which are factors that has shown to have a positive effect on employees' health. Furthermore, the respondents' long-term well-being and health could also be explained by additional health factors that were identified in their work environment. The respondents described that security due to long work experience and work ethic linked to loyalty were factors that contributed to their well-being. The experience is described as a means of handling various situations that may arise in the work situation as well as stress reducing as it creates a clarity about what expectations are in the work and between colleagues. High work ethic due to loyalty seems to be rooted in a desire to contribute to the benefit of another human by being an important resource in his or her life. All in all, the results show that the foundation for successful environment work with health factors requires security and trust partly between the manager and employees and partly between the employees. Finally, the study's results show that, in certain circumstances, health factors may contribute to new opportunities for promoting work environment work.