<p>Sjukskrivningar har blivit ett växande problem och företag måste värna om sin personal för att hålla den frisk. Många företag har insett vikten av att satsa på förebyggande åtgärder för att undkomma långtidssjukskrivningar. Vårt huvudsyfte med denna undersökning är att ta fram de friskfaktorer som påverkar välmående. För att göra detta har vi valt ett företag med låg sjukfrånvaro, SBAB i Karlstad.</p><p>Tidigare forskning visar på lönsamheten av förebyggande åtgärder framför rehabilitering. För att kartlägga vart insatserna bör göras är det angeläget för företag att vara medvetna om vad som håller personalen frisk. Enligt forskning har många faktorer påverkan på välmående, sociala relationer och motion är två av dessa.</p><p>Resultatet grundar sig på en kvalitativ studie där sex intervjuer bland personalen på SBAB genomförts. De faktorer som enligt undersökningen har visat sig ha störst betydelse för personalens välmående är organisationskultur, socialt stöd, arbetsvillkor, fysisk aktivitet och återhämtning. I resultatet framkom även att individens personlighet och inställning påverkar hur de olika friskfaktorerna upplevs.</p>

Sjukskrivningar har blivit ett växande problem och företag måste värna om sin personal för att hålla den frisk. Många företag har insett vikten av att satsa på förebyggande åtgärder för att undkomma långtidssjukskrivningar. Vårt huvudsyfte med denna undersökning är att ta fram de friskfaktorer som påverkar välmående. För att göra detta har vi valt ett företag med låg sjukfrånvaro, SBAB i Karlstad. Tidigare forskning visar på lönsamheten av förebyggande åtgärder framför rehabilitering. För att kartlägga vart insatserna bör göras är det angeläget för företag att vara medvetna om vad som håller personalen frisk. Enligt forskning har många faktorer påverkan på välmående, sociala relationer och motion är två av dessa. Resultatet grundar sig på en kvalitativ studie där sex intervjuer bland personalen på SBAB genomförts. De faktorer som enligt undersökningen har visat sig ha störst betydelse för personalens välmående är organisationskultur, socialt stöd, arbetsvillkor, fysisk aktivitet och återhämtning. I resultatet framkom även att individens personlighet och inställning påverkar hur de olika friskfaktorerna upplevs.

Ethnic identity is a significant psychological variable for the study of African Americans in the United States and often associated with psychological health. However, the nature of this relationship is sometimes unclear. One reason for the confusion may be that ethnic identity is often confounded with acculturation as they are sometimes used interchangeably in research. Because of this confounding problem, it is not clear whether the relationship between ethnic identity and psychological health is really a reflection of ethnic identity or of ethnic identity confounded with acculturation. Thus, the aim of this study was to use factor analysis to separate ethnic identity and acculturation at the measurement level and examine the unique impact of each on both positive and negative psychosocial functioning among African Americans. Two ethnic identity measures (MEIM and the MIBI) and two acculturation measures (AfAAS and the MASPAD) were administered to 173 (65 males and 118 females) African American students attending a historically Black university (mean age = 21, SD = 2.7). The 96 items from these measures were factor analyzed using principal components analysis. Findings support the hypothesis of confounding in existing measures. However, results indicate that acculturation and ethnic identity are differentiable at the item level and are multidimensional. Eight internally reliable factors emerged representing different dimensions of these constructs. Three of the factors (ethnic pride, ethnic belonging, and public regard) were consistent with existing definitions of ethnic identity. The remaining five factors (out-group comfort, in-group rejection, assimilationist ideology, traditional behaviors/beliefs, and in-group preference) were consistent with the bi-dimensional definition of acculturation. These ethnic identity and acculturation factors predicted some outcomes similarly but differentially predicted others. Several implications follow from this study. First, in order to better understand the relationship between ethnic identity and psychosocial functioning, researchers need to use measures that are not confounded with other related but different constructs. Future research should focus on the dimension level rather than the overall construct level. Focusing more narrowly on the dimension level may produce research that can more accurately inform interventions with African Americans.

The aim of my thesis is to map factors that help gamblers to overcome their addiction. The theoretical part deals with the issue of gambling, its origin, a theory of addiction, types of medical care and last but not least, factors that are the most important during treatment. In the empirical part results of a qualitative survey conducted by interview and the SOGS questionnaire are presented. The research aims to gain insight into treatment without a professional intervention. Moreover, besides examining the treatment factors, the thesis focuses on the emergence and course of addiction, awareness of the problem or future prognosis of former players. KEYWORDS Factor, pathological gamling, hazard, intervetion, relap

Syftet med denna studie var att bidra med fördjupad förståelse för vilka friskfaktorer som är avgörande för långtidsfriskhet ur ett medarbetarperspektiv. Detta genom att studera vad medarbetare inom sociala sektorn i Borlänge kommun upplever bidrar till välbefinnande och friskhet på arbetsplatsen. Vidare ämnade denna studie ge förslag på hur arbetet med friskfaktorer inom Borlänge kommun kan utvecklas. För att på bästa sätt kunna besvara syftet valdes en kvalitativ metod där tillvägagångssättet för insamling av empiri var semistrukturerade intervjuer med långtidsfriska medarbetare från verksamhetsområdet personlig assistans.  Resultatet visar att begreppen stödjande ledarskap, god kommunikation, delaktighet i beslutsfattande, balans mellan arbetsliv och privatliv samt ett positivt arbetsklimat är faktorer som tenderar att ge positiva effekter för hälsa då de finns på arbetsplatsen. Ytterligare faktorer som kunde identifieras var trygghet till följd av lång erfarenhet samt arbetsmoral kopplat till lojalitet. Erfarenheten beskrivs som ett hjälpmedel att hantera olika situationer som kan tänkas uppstå i arbetssituationen samt som stressreducerande eftersom det skapar en tydlighet kring vilka förväntningar som finns i arbetet och mellan kollegorna. Hög arbetsmoral till följd av lojalitet verkar bottna i en vilja att bidra till en medmänniskas nytta genom att vara en viktig resurs i dennes liv.   Denna studie visar betydelsen av ett stödjande ledarskap för förtroendet och tilliten dels mellan chef och medarbetare, dels medarbetare emellan, vilket i förlängningen även påverkar möjligheten till delaktighet samt tryggheten i den egna arbetssituationen. Slutligen visar studiens resultat att friskfaktorer under vissa omständigheter kan bidra med nya möjligheter till främjande arbetsmiljöarbete. / The purpose of this study was to contribute to a deeper understanding of factors that are crucial for long-term well-being and health from an employee perspective. This by studying what employees in the social sector in Borlänge municipality experience contributes to well-being and health in the workplace. Furthermore, this study intended to give suggestions on how the work with health factors in Borlänge municipality can be developed. To best answer the purpose, a qualitative method was chosen in which the approach for collecting empirical data was semi-structured interviews with long-term healthy employees from the area of personal assistance. The results showed that factors such as supportive leadership, participation, autonomy, positive work climate and work-life balance were common in the respondents work situation, which are factors that has shown to have a positive effect on employees' health. Furthermore, the respondents' long-term well-being and health could also be explained by additional health factors that were identified in their work environment. The respondents described that security due to long work experience and work ethic linked to loyalty were factors that contributed to their well-being. The experience is described as a means of handling various situations that may arise in the work situation as well as stress reducing as it creates a clarity about what expectations are in the work and between colleagues. High work ethic due to loyalty seems to be rooted in a desire to contribute to the benefit of another human by being an important resource in his or her life. All in all, the results show that the foundation for successful environment work with health factors requires security and trust partly between the manager and employees and partly between the employees. Finally, the study's results show that, in certain circumstances, health factors may contribute to new opportunities for promoting work environment work.