Sammanfattning  Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra lidande samt främja livskvaliteten hos patienter med obotliga sjukdomar. Inom palliativ vård är det viktigt att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt för att främja patientens delaktighet i sin vård. Genom att förse patienten med information erhålls den kunskap hos patienten som behövs för att vara delaktig i vårdbesluten.   Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av delaktighet inom palliativ vård.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har tillämpats, där det baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Dessa vetenskapliga artiklar var från år 2011–2023. Databaserna som användes var Medline, Cinahl och Pubmed, samt Fribergs fem stegs-analysmetod.  Resultat: I litteraturöversikten framkom två huvudteman: “kommunikation” och “beslutsfattande”. Utifrån huvudteman framkom följande subteman: “information”, “det goda samtalet”, “självbestämmande”, “delat beslutfattande” och “beslut från vårdpersonalen/närstående”. I resultatet framkom att kommunikation och information var viktiga komponenter för patienter i det palliativa skedet, samt vikten av att anpassa kommunikation och information efter patienternas behov. Det framkom även att patienterna hade olika åsikter angående mängden av deltagande i beslutfattandet.  Slutsats: Inom palliativ vård visade resultatet att patienterna har olika upplevelser av sin delaktighet i vården. Resultatet visade även att information och kommunikation var en grund för att möjliggöra delaktighet. Patienterna upplevde att delaktigheten främjades när sjuksköterskan gav de relevant information samt att sjuksköterskan kommunicerade patienternas önskemål och behov.  Nyckelord: Beslutfattande, god kommunikation, information, personcentrerad vård / Summary   Background: Palliative care aims to relieve suffering and promote the quality of life of patients with incurable diseases. In palliative care, it is important to apply a person-centred approach to promote the patient's participation in their care. By providing the patient with information, the patient receives the knowledge needed to participate in care decisions. Purpose: The purpose was to describe patients' experiences of participation in palliative care. Method: A qualitative literature review with an inductive approach has been applied, where it was based on 12 scientific articles. These scientific articles were from the years 2011-2023. The databases used were Medline, Cinahl and Pubmed, as well as Friberg's five-step analysis method Results: In the literature review, two main themes emerged: "communication" and "decision-making". Based on the main themes, the following sub-themes emerged: "information", "the good conversation", "self-determination", "shared decision-making" and "decisions from the care staff/next of kin". The results showed that communication and information were important components for patients in the palliative stage, as well as the importance of adapting communication and information to the patients' needs. It also emerged that patients had different opinions regarding the amount of participation in decision-making. Conclusion : Within palliative care, the results showed that patients have different experiences of their participation in care. The result also showed that information and communication were a basis for enabling participation. The patients felt that participation was promoted when the nurse gave them relevant information and that the nurse communicated the patient’s desideratum and needs. Keyword: decision-making, good communication, information, person-centred care

Syftet med denna studie var att bidra med fördjupad förståelse för vilka friskfaktorer som är avgörande för långtidsfriskhet ur ett medarbetarperspektiv. Detta genom att studera vad medarbetare inom sociala sektorn i Borlänge kommun upplever bidrar till välbefinnande och friskhet på arbetsplatsen. Vidare ämnade denna studie ge förslag på hur arbetet med friskfaktorer inom Borlänge kommun kan utvecklas. För att på bästa sätt kunna besvara syftet valdes en kvalitativ metod där tillvägagångssättet för insamling av empiri var semistrukturerade intervjuer med långtidsfriska medarbetare från verksamhetsområdet personlig assistans.  Resultatet visar att begreppen stödjande ledarskap, god kommunikation, delaktighet i beslutsfattande, balans mellan arbetsliv och privatliv samt ett positivt arbetsklimat är faktorer som tenderar att ge positiva effekter för hälsa då de finns på arbetsplatsen. Ytterligare faktorer som kunde identifieras var trygghet till följd av lång erfarenhet samt arbetsmoral kopplat till lojalitet. Erfarenheten beskrivs som ett hjälpmedel att hantera olika situationer som kan tänkas uppstå i arbetssituationen samt som stressreducerande eftersom det skapar en tydlighet kring vilka förväntningar som finns i arbetet och mellan kollegorna. Hög arbetsmoral till följd av lojalitet verkar bottna i en vilja att bidra till en medmänniskas nytta genom att vara en viktig resurs i dennes liv.   Denna studie visar betydelsen av ett stödjande ledarskap för förtroendet och tilliten dels mellan chef och medarbetare, dels medarbetare emellan, vilket i förlängningen även påverkar möjligheten till delaktighet samt tryggheten i den egna arbetssituationen. Slutligen visar studiens resultat att friskfaktorer under vissa omständigheter kan bidra med nya möjligheter till främjande arbetsmiljöarbete. / The purpose of this study was to contribute to a deeper understanding of factors that are crucial for long-term well-being and health from an employee perspective. This by studying what employees in the social sector in Borlänge municipality experience contributes to well-being and health in the workplace. Furthermore, this study intended to give suggestions on how the work with health factors in Borlänge municipality can be developed. To best answer the purpose, a qualitative method was chosen in which the approach for collecting empirical data was semi-structured interviews with long-term healthy employees from the area of personal assistance. The results showed that factors such as supportive leadership, participation, autonomy, positive work climate and work-life balance were common in the respondents work situation, which are factors that has shown to have a positive effect on employees' health. Furthermore, the respondents' long-term well-being and health could also be explained by additional health factors that were identified in their work environment. The respondents described that security due to long work experience and work ethic linked to loyalty were factors that contributed to their well-being. The experience is described as a means of handling various situations that may arise in the work situation as well as stress reducing as it creates a clarity about what expectations are in the work and between colleagues. High work ethic due to loyalty seems to be rooted in a desire to contribute to the benefit of another human by being an important resource in his or her life. All in all, the results show that the foundation for successful environment work with health factors requires security and trust partly between the manager and employees and partly between the employees. Finally, the study's results show that, in certain circumstances, health factors may contribute to new opportunities for promoting work environment work.