Bakgrund: Sverige fick 2003 en övergripande folkhälsopolicy som innebar att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa i hela befolkningen, samt elva målområden. Jämtland har utformat en folkhälsopolicy som syftar till en gemensam syn på hälsa och insatsområden för folkhälsoarbetet. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva hur implementeringen av den nya policyn har upplevts i kommuner och landsting i Jämtlands län, samt hur folkhälsoarbetet påverkats av policyn. Metod: Kvalitativ metod med frågeformulär med öppna frågor som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av en politiker och en tjänsteman från samtliga kommuner i länet, samt landstinget. Dataanalysen skedde med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: En styrka med policyn var att den är övergripande och inte detaljstyrd. En svaghet var att den tillhörande handlingsplanen upplevdes som oklar och lätt styrande. Kommunerna hade kommit olika långt gällande handlingsplanen. Implementeringen upplevdes olika, men i det stora hela halvfärdig. Policyn har påverkat folkhälsoarbetet genom att vara ett stort stöd. Slutsats: Policyn och handlingsplanen utövades i olika utsträckning och på olika sätt i verksamheterna. Policyn har bidragit till att vara ett stöd för verksamheterna, samt att samverkan och olika nätverk uppstått i länet. Policyn uppskattades för dess bredhet. Behov av fortsatt arbete med implementeringen av policyn i länet fanns.

Allt fler människor i vårt samhälle lider av ohälsa, detta av diverse bakomliggande orsaker. Övervikt, hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, typ 2- diabetes samt cancer är några av de sjukdomar som kan kopplas till denna problematik. Kostnaderna för sjukvården i samhället visar en successiv ökning som inte tycks avta. Att arbeta mer hälsofrämjande inom sjukvården skulle kunna reducera vissa av dessa kostnader. Detta skulle kunna ske genom att erbjuda tjänsten hälsocoaching. Hälsocoaching är en ny roll som uppstått inom sjukvården, på friskvårdsanläggningar och privata praktiker de senaste åren. Hälsocoachen arbetar för att hjälpa personer att uppnå sina hälsomål genom olika typer av livsstilsförändringar. Det finns idag flera utbildningar med växlande innehåll som utbildar hälsocoacher. Definitionen av begreppet hälsocoaching är dock vag och måste utvecklas vidare för att kunna användas i större utsträckning. Syftet med denna studie var att undersöka vilka tankar och åsikter som finns kring individuell hälsocoaching genom att ta reda på vad begreppet innebär och förknippas med, vilka önskningar som finns på hälsocoachen och dennes arbete samt vad det finns för behov och intresse för att besöka en hälsocoach. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer och resultatet har tagits fram med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Olika personer med olika bakgrund har valts ut att deltaga i studien, detta för att få en så bred bild som möjligt inom området. Utifrån analysen av intervjumaterialet växte tre huvudkategorier fram: ”föreställningar om en hälsocoach uppgifter”, ”förväntningar på hälsocoachen” och ”intresse för hälsocoaching”. Utifrån dessa kategorier framkom temat; ”uppfattningar om hälsocoaching”. Att bidra till välmående anses vara en av hälsocoachens huvuduppgifter. Detta kan uppnås genom att hälsocoachen i praktiken tillämpar sina färdigheter inom olika hälsoområden och använder sig av vissa givna tillvägagångssätt. Att hälsocoachen har en bred kunskapsbas samt att denne är motiverande och lyhörd tycks vara viktiga delar av dennes arbete. Resultatet från denna studie visar dessutom att det finns ett etablerat intresse för hälsocoaching och att attityden till tjänsten överlag är positiv. Detta samtidigt som begreppet ses som aningen diffust och svårdefinierat, vilket kan skapa en viss osäkerhet för konsumenterna. Mer forskning inom ämnet är därför nödvändig för att konsekvent kunna definiera innebörden av hälsocoachingbegreppet.

Bakgrund: Den etiska diskussionen inom folkhälsoarbetet karaktäriseras av en konflikt mellan paternalism och autonomi. Detta då folkhälsoarbetets populationsperspektiv medför att paternalism nyttjas trots att det sker på bekostnad av individers autonomi. Då respekt för autonomi är en etisk princip inom folkhälsoarbetet uppstår konflikten. Konflikten är tydlig inom interventionen rökfri arbetstid då rökförbud på arbetsplatsen antas inskränka rökande individers autonomi. Detta är ett antagande då diskussionen i hög utsträckning inte grundas i empiri. Syfte: Genom att undersöka rökande individers upplevelser av rökfri arbetstid, förstå förhållandet mellan paternalism och autonomi i folkhälsoarbete. Metod: Studien hade en kvalitativ, deduktiv ansats där empiri insamlades genom 5 semi-strukturerade intervjuer och analyserades med en direkt innehållsanalys. Resultat: Paternalism yttrades genom att deltagarna inte fick möjlighet till deltagande och inflytande i implementeringsprocessen samt genom förbud och sanktioner vilka begränsade deras valfrihet. Autonomin genom att deltagarna kände ansvar för sin och andras hälsa samt upplevde sig kunna kontrollera rökrelaterade beteenden. Slutsats: Resultaten visar att paternalism inskränkte rökande individers autonomi, vilket medförde en tvingad beteendeförändring. Detta föranledde ett ökat individuellt ansvar samtidigt som hinder som kan begränsa individens förmåga att ta ansvar inte beaktades. Dessa omständigheter tros sedermera kunna resultera i ”victim-blaming” och ökade skillnader i hälsa.

Welfare is every person's right. To create conditions for a good welfare it requires coordinated strategic interventions at national and local level. Efforts must be politically supported to be able to strengthen public health. Local welfare management is a measure used to control and monitor public health. The purpose of this study was to investigate local actors perceptions of collaboration in strategic public health efforts with local welfare management in a municipality in central Sweden. The methodology approach was qualitative with a manifest content analysis and sentence concentrator. A total of five interviews with two politicians, two officials and a public health planner were conducted. The results showed that the respondents had an understanding of the benefits of collaboration. The strategic work was influenced by the interaction while working with local welfare accounts. Various collaborative projects had been started and there was a potential to incorporate public health in the strategic work. Participants experienced that health promotion effects of interaction gave them empowerment and good experiences that they carried with them in the continued strategic public health efforts. The conclusions were that local welfare management might be a success factor that spurs the strategic public health efforts in the community. As a result of the work the municipal actors became aware of each other and this could be important for future collaboration on public health between different actors in the municipality.

I framtiden står vi inför stora utmaningar i fråga om hållbar utveckling, fortsatt välfärd och god folkhälsa. Folkhälsan påverkas särskilt av samhällsförändringar och politiska beslut, i synnerhet av beslut tagna på regional och kommunal nivå, eftersom de fastställda besluten berör människors dagliga förutsättningar. Framtidens organisering av välfärden kan samtidigt inte enbart lösas genom enskilda organisationsförändringar utan det behövs ett långsiktigt arbete med attitydförändringar och metoder som stödjer samverkan och nya förhållningssätt. Politikers intresse och kunskaper är därför betydelsefulla för att folkhälsofrågor ska prioriteras, vilket vanligtvis sker genom samverkan. Syftet med studien är följaktligen att skildra samverkan i relation till det lokala folkhälsoarbetet hos ledande kommunalpolitiker och om deras upplevda erfarenheter och uppfattningar av denna samverkan. Ytterligare att undersöka förutsättningarna för en fördjupad samverkan kring folkhälsofrågor inom ett specifikt svenskt län. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats och ett strategiskt urval av kommunalråd, vilka också besitter rollen som kommunstyrelseordförande, från samtliga kommuner inom det aktuella länet som datainsamlingsmetod. En semistrukturerad intervju valdes för att kunna förstå kommunalrådens uppfattningar om samverkan och det lokala folkhälsoarbetet. Empirin analyserades med hjälp av meningskategorisering och meningskoncentrering. I resultatet framgår det att begreppet samverkan är komplext och att betydelsen kan uppfattas ur flera perspektiv. Resultatet av studien återger således för de mest förekommande aspekter som de intervjuade kommunalråden samtalar om, samverkan som en ekonomisk fråga, samverkan som lärande och gemensam mötesplats, inte för vilka faktorer som är viktigast. Många talar om viljan att göra mer, men att det i praktiken förhåller sig annorlunda. Om inte annat är detta ett nödvändigt arbete som behöver få mer utrymme att implementeras och förankras i den dagliga politiska verksamheten. Det sker genom ett lärande i form av ett ’givande och tagande’ människor emellan. Samverkan ska underlätta folkhälsoarbetet då det handlar om att tillsammans se möjligheter och utmaningar för att bland annat nå resultat, effektivitet och utveckling. Ömsesidigt förtroende och ansvarstagande kommer att vara de komponenter som har mest betydelse för lyckad samverkan, precis som tidigare studier även påvisar. I diskussionen framhålls kommunalrådens både generella och specifika uppfattningar.

Titel: Det gemensamma ansvaret för lokal folkhälsoutveckling - En studie om folkhälsoarbetets villkor i två svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens hälsa är beroende av fungerande samhällsstrukturer där kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor för människors hälsa är en komplex uppgift. Även om beslutsfattare vill utveckla folkhälsan tycks förutsättningar ofta saknas och folkhälsoarbetet försummas därigenom. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur centralt placerade förtroendevalda och ledande tjänstemän uppfattar förutsättningarna för att kunna bedriva ett lokalt folkhälsoarbete på kommunal nivå. Metod: Intervjustudie med strategiskt valda kommunchefer, kommunstyrelseordförande och en folkhälsostrateg inom två kommuner i Örebro län. Resultat: Förutsättningarna för att bedriva ett lokalt folkhälsoarbete uppfattas vara att ha en gemensam helhetssyn på hälsobegreppen, att folkhälsomålen genomsyrar kommunernas verksamheter och att prioriteringarna sker medvetet utifrån målen. Även organisationens konstruktion samt ett välorganiserat arbetssätt visar sig i studien utgöra goda förutsättningar för att bedriva ett lokalt folkhälsoarbete, vidare syns tillgång till resurser och yttre påverkan som betydande faktorer för folkhälsoarbetets utfall. Slutsats: Kommunen som arena är en central plats för folkhälsoarbetet. Inom ramen för välfärdsuppdraget bör kommunledning se till att folkhälsoarbetet integreras som en självklar del i all samhällsutveckling. Sammantaget tycks förutsättningarna handla om insikten i det gemensamma ansvaret, där ett tydligt folkhälsoperspektiv är en viktig förutsättning för att lyckas främja folkhälsoutvecklingen. Genom att belysa behovet av dessa förutsättningar och vidare göra alla aktuella aktörer medvetna om sina respektive roller i folkhälsoarbetet kan folkhälsoperspektivet få genomslagskraft och invånare ges bättre möjligheter till hälsa.

Bakgrund: En åldrande befolkning innebär ett ökat behov av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bättre hälsa och bidrar till minskade hälsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande effekter hos äldre över 60 år. Metod: Metoden var en allmän litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanställdes utifrån musikens och dansens effekter på äldres hälsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som värdefulla interventioner för att öka äldres upplevda välbefinnande och livskvalitet. Dansinterventioner har även visat på positiva resultat gällande förbättring av äldres kognitiva förmåga och balans. Det finns starka indikationer på att musik är en vanlig aktivitet såväl som en viktig del av äldres liv och musikinterventioner lyfts fram som en potentiell del av folkhälsoarbetet då musik påvisat goda effekter på äldres hälsa. Konklusion: Utifrån de resultat som redovisats i litteraturstudien vad gäller musik- och dansinterventioners effekter på äldres hälsa, föreslås en ökad implementering av musik och dans i folkhälsoarbetet hos äldre. Fler studier med musik- och dansinterventioner föreslås i Sverige då flertalet publicerade artiklar inom området var från andra delar av världen. / Background: An aging population necessitates increased health promotion and disease prevention activities. Participation in cultural activities has the potential to promote better health and help reduce health inequalities. Aim: The aim of this study was to investigate the health promoting and disease preventing effects of dance and music on the elderly over 60 years. Method: The design was a literature review where ten scientific publications on the effects of dance and music on the health of the elderly were selected for analysis. Results: Music and dancing can serve as valuable interventions to improve the elderly’s perceived wellbeing and quality of life. Dance interventions have further shown positive results in cognitive ability and balance of the elderly. There are strong indications that music is a common activity as well as an important part of the elderly person's life. Music interventions are considered a potential part of public health work. Conclusion: Based on the results reported in this literature review an increased implementation of music and dance in public health is proposed. More studies with music and dance interventions are proposed in Sweden as the majority of published articles were from other parts of the world.

No description available.

Folkhälsoarbete innebär att främja hälsan och förebygga sjukdom genom olika insatser i samhället. Det hälsofrämjande arbetet på samhällsnivå kännetecknas av intersektoriellt arbete, tillämpning av hälsofrämjande insatser och påverkan genom lagstiftning, styrning och policyarbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkesverksamma inom hälsoarbete uppfattar det hälsofrämjande folkhälsoarbetet på Åland, samverkan mellan olika aktörer samt vilka utvecklingsmöjligheter för det hälsofrämjande arbetet som finns på Åland. En kvalitativ metod valdes, där fyra yrkesverksamma inom Ålands landskapsregering och Ålands hälso- och sjukvård intervjuades. Till intervjuerna användes en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Materialet från genomförda intervjuer transkriberades och analyserades enligt en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att folkhälsoarbetet på Åland uppfattas ske både genom lokala föreningar och organisationer, men även efter arbete som är lagstadgat. Det upplevs även finnas vissa brister inom samverkan i folkhälsoarbetet, men att det är överlag bra. Vidare ansågs det finnas goda utvecklingsmöjligheter för det hälsofrämjande arbetet på Åland, däribland fysisk aktivitet, alkohol, narkotika och de äldres hälsa ansågs vara prioriterade områden att arbeta med. Slutsatsen är att samarbete och samverkan mellan andra organisationer, myndigheter och sektorer i samhället borde bli bättre för att upprätthålla befolkningens hälsa på Åland, samt att Ålands självstyrelse kunde utgöra en grund till att styra folkhälsoarbete genom lagar. / Health promotion is to promote healthy living, preventing diseases and change the determinants of health through various strategies. Public health work at community level associates with intersectoral, health promoting efforts and influence by legislation, governance and policy work. The purpose of this study is to examine how health professionals perceive health promotion in Aland Islands, cooperation between different actors and the development of health promotion work in Aland Islands. A qualitative method was chosen, where four professionals from Aland Government and the Aland healthcare participated in interviews. A semi-structured interview guide where used for the interviews. A manifest content analysis method was used for analysing the material from the interviews. The results show that public health work in Åland is done both by local associations and organizations, but also by law based work. The results also indicate shortcomings in the cooperation for health promotion, but the corporation is overall good. Furthermore, the opportunities for development of health promotion and public health in Aland Islands were perceived as good. Questions like physical activity, alcohol use, drugs and the health of the elderly were considered as prioritized areas to work with. The conclusion of this study is that cooperation and collaboration between other organizations, authorities and sectors of the society should be improved to maintain the health of the population in Aland Islands, and the Aland Islands autonomy could provide a basis for guiding health promotion through laws.

Investeringarna i Sverige inom folkhälsa genomförs på flera nivåer; både på regional och lokal nivå. Dessa investeringar genomförs av landsting och deras respektive kommuner. Folkhälsoarbetet är under ständig utveckling, även i Sörmland, där det sker en omorganisation där nya styrmetoder skapas. Syftet med studien var att studera styrning och organisation av folkhälsoarbetet i fem av kommunerna i Sörmland. För att besvara syftet med denna studie användes en kvalitativ metod där data samlades in med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna i denna studie var fem strateger och samordnare från fem olika kommuner i Sörmland. Materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet som framkom var att de som arbetade med folkhälsofrågor i kommunerna har olika utbildning och erfarenhet. De flesta av dem arbetar 50 procent med folkhälsa, resterande procent med utredning och projektledning. Dessa betraktas som "vanliga uppgifter." Det finns ett folkhälsonätverk i Sörmland där kommunerna samarbetar vilket kan ses som samverkan. Respondenterna anser att politiken är ytterst ansvarig för folkhälsan och decentralisering förekommer i kommunerna. Alla kommuner använder planer och strategier; det varierar i hur evidensbaserat arbetet är och om omvärldsanalys genomförs. Detta genomförs dels genom nätverksmötena. På grund av folkhälsoarbetets organisering inom kommunerna, styrning och ansvarsfördelning mellan kommuner och politiker, samt hur uppföljning av folkhälsoarbetet ser ut så varierar förutsättningarna att förbättra folkhälsan i kommunerna. / In Sweden, investments in Public Health are conducted at several levels; both at the regional and the local level. These investments are conducted by the county council and their respective municipalities. Public health work is under constant development, as well as in Sörmland, where there is a reorganization in which new control methods are being discussed. The purpose of the study was to investigate the governance and organization of public health investments in five of the municipalities in Sörmland. To answer the purpose of this study , qualitative methods was used and data was collected by semi-structured interviews. The respondents in this study were five strategists and coordinators from five different municipalities in Sörmland. The material was analyzed by a manifest content analysis. The result that emerged was that public health workers in the municipalities have different educational backgrounds and experience. The majority of the public health workers work 50 percent in public health, and the rest in investigation and project management. These are regarded as “common tasks.” There is a public health network in Sörmland where municipalities work together which can be seen as cooperation. The respondents feel that the politicians are is ultimately responsible for the public health and decentralization is present in the municipalities. All municipalities use plans and policies; it differs in how evidence-based the work is, however social and environmental analyzes are carried out. This is carried out partly through networking meetings. Due to the organization of the public healthwork in the municipalities, control and allocation of responsibilities between municipalities and management, and the follow-up of public health-interventions makes it more or less effective when it comes to improving public health.