Bakgrund: En åldrande befolkning innebär ett ökat behov av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bättre hälsa och bidrar till minskade hälsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande effekter hos äldre över 60 år. Metod: Metoden var en allmän litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanställdes utifrån musikens och dansens effekter på äldres hälsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som värdefulla interventioner för att öka äldres upplevda välbefinnande och livskvalitet. Dansinterventioner har även visat på positiva resultat gällande förbättring av äldres kognitiva förmåga och balans. Det finns starka indikationer på att musik är en vanlig aktivitet såväl som en viktig del av äldres liv och musikinterventioner lyfts fram som en potentiell del av folkhälsoarbetet då musik påvisat goda effekter på äldres hälsa. Konklusion: Utifrån de resultat som redovisats i litteraturstudien vad gäller musik- och dansinterventioners effekter på äldres hälsa, föreslås en ökad implementering av musik och dans i folkhälsoarbetet hos äldre. Fler studier med musik- och dansinterventioner föreslås i Sverige då flertalet publicerade artiklar inom området var från andra delar av världen. / Background: An aging population necessitates increased health promotion and disease prevention activities. Participation in cultural activities has the potential to promote better health and help reduce health inequalities. Aim: The aim of this study was to investigate the health promoting and disease preventing effects of dance and music on the elderly over 60 years. Method: The design was a literature review where ten scientific publications on the effects of dance and music on the health of the elderly were selected for analysis. Results: Music and dancing can serve as valuable interventions to improve the elderly’s perceived wellbeing and quality of life. Dance interventions have further shown positive results in cognitive ability and balance of the elderly. There are strong indications that music is a common activity as well as an important part of the elderly person's life. Music interventions are considered a potential part of public health work. Conclusion: Based on the results reported in this literature review an increased implementation of music and dance in public health is proposed. More studies with music and dance interventions are proposed in Sweden as the majority of published articles were from other parts of the world.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av samverkan mellan folkhälsostrateger i Regin Dalarna och kommuner i Dalarna. Metod: Studien använde en induktiv kvalitativ design och urvalsmetoden var strategiskt urval med inklusionskriterier. Det slutliga urvalet bestod av anställda från både Region Dalarna och kommuner i Dalarna som arbetade med folkhälsa och/eller hållbar utveckling. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer och intervjutexten analyserades med en manifest innehållsanalys för att få en helhetsbild och tolka det insamlade materialet. Huvudresultatets kategorier: samverka är en del av uppdraget som folkhälsostrateg, strukturen för samverkan har förändrats och vikten av samverkanskompetens, samverkan är ett verktyg och ger möjlighet till kollegialt stöd i folkhälsoarbete, och folkhälsoarbete och samverkan är långsiktigt och krävande. Slutsatsen är att folkhälsostrategernas erfarenheter av samverkan mellan varandra tyder på att samverkan är ett viktigt verktyg som ingår i folkhälsostrategernas arbetsuppdrag. Det måste finnas förståelse och respekt att samverkan är en lång process som är tidskrävande och att alla har olika arbetsuppdrag och erfarenheter. Det krävs att det finns tydliga mål och strukturer för samverkan, och att det visas intresse och ödmjukhet inför samverkan och varandra. Samverkan ger även möjlighet till kollegialt stöd vilket underlättar och möjliggör att folkhälsoarbeten kan genomföras och uppnås så att folkhälsan kan stärkas. / The purpose of the study was to investigate experiences of collaboration between public health strategists in Region Dalarna and councils in Dalarna. Method: The study used an inductive qualitative design, and a strategic selectionstrategy with inclusion criteria was used. The final sample consisted of employees who worked with public health and/or sustainable development. The data collection wasimplemented with semi-structured interviews and the interview text were analyzed withmanifest content analysis. The main result categories: collaboration is part of the task as a public health strategist, the structure for collaboration has changed and the importance of collaboration competence, collaboration is a tool and provides opportunities for collegial support in public health work, and public health work and collaboration is long term and demanding. The conclusion was that collaboration is an important tool of the public health strategists work assignments. There must be an understanding that collaboration is a long process that is time consuming, as is everyone’s different work assignments and experiences. It´s required that there must be clear goals and structures, and that interest and humility are shown. Collaboration also provides collegial support, which facilitates and enables public health work to be carried out so that public health can be strengthened.

Background: Today, most of the sex education takes place in school. Studies shows shortcomings in this education and that students experience shortage of the knowledge wanted regarding this subject. Research has also shown that young people prefer to accomplish sex education with someone who feels comfortable and has good knowledge of the subject. The main subject of midwifery is sexual and reproductive health and rights. However, there is a limited amount of studies conducted regarding midwives involvement in sex education in schools. Purpose: The aim of this study was to highlight the role of the midwife in health-promoting public health work with sex education for adolescents in school. Method: Semi-structured telephone interviews were conducted with four teachers who taught sex education at high school and five midwives with experience of sex education. The collected material was analyzed according to Malterud's systematic text condensation. Result: The result showed that the midwife's health promotion work in school was conducted in a few different ways. Partly through lectures and partly by students visiting the youth health center (ungdomsmottagning). The way in which the work was done was due partly to the school's demand and partly to the availability of the midwife. The average time that the midwife was teaching students were between 30-120 minutes, which were distributed on one and the same occasion. The midwife's role in school was described as being proficient, competent and comfortable talking about sex. The fact that the midwife was unacquainted meant that the students felt comfortable and it was easier to ask questions about sensitive subjects. Conclusion: The conclusion of the study is that there is a need for midwifery skills at school and that, in spite of this, there is no clear and obvious role of the midwife in school education. Clinical applicability: This study can be used to support the midwife's work in sexual education in school. The study can also be used as a basis for establishing cooperation between midwife and school. / Bakgrund: Idag sker den övervägande delen av sex- och samlevnadsundervisningen i skolan och undersökningar visar på brister i denna undervisning samt att elever inte upplever sig få de kunskaper de önskar inom ämnet från skolan. Forskning har också visat att ungdomar föredrar att prata om sex och samlevnad med någon som känner sig bekväm och besitter goda kunskaper i ämnet. Barnmorskans huvudämne är sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det finns dock begränsat med studier gjorda på hur barnmorskan involveras i skolans sex- och samlevnadsundervisning. Syfte: Syftet med den här studien var att belysa barnmorskans roll i det hälsofrämjande folkhälsoarbetet med sex och samlevnadsundervisning för ungdomar i skolan. Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer gjordes med fyra lärare som undervisade i sex och samlevnad på högstadiet och fem barnmorskor med erfarenhet av sex och samlevnadsundervisning. Det insamlade materialet analyserades enligt Malteruds systematiska textkondensering. Resultat: Resultatet visade att barnmorskans hälsofrämjande arbete i skolan genomfördes på lite olika sätt. Dels genom föreläsningar och dels genom att elever kom på besök till ungdomsmottagningen. Hur arbetet var upplagt berodde dels på skolans efterfrågan och dels på hur tillgången till barnmorskan såg ut. Tiden som barnmorskan lade på att undervisa elever var i genomsnitt mellan 30-120 minuter som låg fördelat på ett och samma tillfälle. Barnmorskan beskrevs som kunnig och hade spetskompetens inom sitt område samt kände sig bekväm att prata om sex och samlevnad. Att barnmorskan var utomstående gjorde att eleverna också kände sig bekväma och hade lättare att ställa frågor angående känsliga ämnen. Slutsats: Slutsatsen av studien är att det finns ett behov av barnmorskans kompetens i skolan men att det inte finns någon tydlig och självklar roll för barnmorskan i skolans sexualundervisning. Klinisk tillämpbarhet: Denna studie kan användas som stöd för att främja barnmorskans insatser i skolans sex- och samlevnadsundervisning. Studien kan också användas som underlag vid upprättande av samarbetsformer mellan barnmorska och skola.

Inledning: Den psykiska ohälsoutvecklingen bland barn och unga är idag ett allvarligt folkhälsoproblem. Evidens påvisar att den existentiella hälsan har betydelse för psykisk hälsa och välbefinnande. Snacka om livet (SOL) är ett projekt som utformats för att främja barn och ungas existentiella hälsa. Ett fortsatt arbete med projektet är beroende av att det skapas förutsättningar för områdets implementering och att politiken och beslutsfattare prioriterar området. Syfte: Att undersöka upplevelsen av den existentiella hälsan inom Skånes kommunala och regionala sektorsövergripande folkhälsoarbete i främjandet av barn och ungas psykiska hälsa. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med tio deltagare med ledande befattning inom kommun och region. Informanterna selekterades utifrån ett strategiskt urval. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerad metod och med ett genomgående etiskt beaktande. Empirin analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att området är nytt, viktigt och aktuellt i relation till den psykiska ohälsan bland barn och unga. Begreppet upplevdes i viss mån komplext och tabubelagt men beskrevs även ha stora vinster för individ och samhälle. Den existentiella hälsan uppfattades kunna stärka och rusta barn och unga. En förutsättning för områdets implementering menades bland annat vara att begreppet inkluderas i folkhälsoarbetet. Konklusion: Studien har kunnat bidra med ytterligare evidens och kunskap till detta relativt nya och outforskade område. Den existentiella hälsan är en resurs i såväl det förebyggande som främjande folkhälsoarbetet. Studien har identifierat att health literacy kan vara ett viktigt verktyg för områdets integrering inom folkhälsan. Begreppet behöver tydliggöras, medvetandegöras och få utrymme i det folkhälsovetenskapliga perspektivet. / Introduction: The development of mental illness among children and adolescents is a serious public health problem today. Evidence shows that spiritual health is important for mental health and well-being. Snacka om livet (SOL) is a project designed to promote the existential health of children and adolescents. Continued work on the project depends on creating the conditions for the area’s implementation and on policymakers prioritizing the area. Purpose: To investigate the experience of existential health within Skåne's municipal and regional cross-sectoral public health work in the promotion of children and young people's mental health. Methods: The study had a qualitative approach with ten participants with senior positions within the municipality and region. The informants were selected based on a strategic selection. The interviews were conducted with a semi-structured method and with thorough ethical considerations. The empirics were analyzed based on qualitative content analysis. Results: The results showed that the area is new, important and of current interest in relation to mental illness among children and adolescents. The concept was to some extent perceived as complex and taboo but was also described as having great benefits for individuals and society. Spiritual health was perceived to strengthen and equip children and adolescents. A prerequisite for the area’s implementation was meant, among other things, to include the concept in public health work. Conclusion: The study has been able to contribute additional evidence and knowledge to this relatively new and unexplored area. Spiritual health is a resource in both prevention and promotion of public health work. The study has identified that health literacy can be an important tool for the area's integration into public health. The concept needs to be clarified, made aware and given space in the public health perspective.

Introduktion: Hundar fyller en stor funktion för människor. De ger förutom motion även glädje, kärlek och livskvalitet. Forskning visar att det är hälsofrämjande för befolkningen att genomföra aktiviteter med ett hundteam, en hundförare med en social tjänstehund. Hitintills sker nästan inga aktiviteter digitalt så denna studie undersökte hundförares åsikter rörande digitalt arbete med social tjänstehund. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad hundförare ser för möjligheter och utmaningar med digitaliseringen i det hälsofrämjande arbetet med social tjänstehund. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats som analyserades med en innehållsanalys. Teorin som användes i analysen var Technology Acceptance Model ”TAM” och hade teoretiskt hälsofrämjande utgångspunkt med principerna delaktighet, hållbarhet, maktgörande och jämlikhet. Informanterna rekryterades genom ändamålsenligt urval och en genom ett snöbollsurval. Det var sex hundförare som arbetade med sociala tjänstehundar som intervjuades. Resultat: Det framkom fyra kategorier: Olika möjligheter att arbeta digitalt med hund, Utmaningar i digitalt arbete med hund, Digitalt arbete utan hund innebär möjligheter och Dilemma med digital teknik som tillsammans bildade temat Digitaliseringens möjligheter, utmaningar och dilemman behöver balanseras mot det fysiska mötets betydelse. Slutsats: Det finns utvecklingsmöjligheter för hälsofrämjande digitalt arbete med social tjänstehund där robotar är ett komplement i folkhälsoarbetet. Det är viktigt att hitta en balans mellan det fysiska mötet och digitala interaktioner. Det ska underlättas för människor att uppnå en god och jämlik hälsa. / Introduction: Dogs fulfill a great function in humans. In addition to exercise, they also provide joy, love and quality of life. Research shows that it is health promoting for the population to carry out activities with a dogteam, a dog handler with a social service dog. Up until now, almost no activities take place digitally, so with this study, doghandlers’ views on digital work with social service dogs were investigated. Aim: The purpose of this study was to investigate what dog handlers see as opportunities and challenges with digitization in their health promotion work with social service dogs. Methods: A qualitative interview study with an inductive approach that was analyzed with a content analysis. The theory used in the analysis was the Technology Acceptance Model "TAM" and had a theoretical health-promoting starting point with the principles of participation, sustainability, empowerment and equality. The informants were recruited through purposive sampling and one through a snowball sample. Six dog handlers who worked with social service dogs were interviewed. Results: Four categories emerged: Different opportunities to work digitally with a dog, Challenges in digital work with a dog, Digital work without a dog means opportunities and Dilemma with digital technology which together formed the theme The opportunities, challenges and dilemmas of digitization need to be balanced against the importance of the physical meeting. Conclusion: There are development opportunities for health-promoting digital work with social service dogs and robots are a complement in public health work. It is important to find a balance between the physical meeting and digital interactions. It must be made easier for people to achieve good and equal health.