Mer än 75 procent av den svenska arbetsföra befolkningen vistas i genomsnitt en tredjedel av sin vakna tid på arbetsplatsen. Detta innebär att arbetsplatsen är en effektiv plats att nå ut med hälsobudskap, hälsoutbildning, och hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att beskriva hur personal inom en kommunal förvaltning upplever sin arbetsplats som en hälsofrämjande arena. Kvalitativ metod valdes och tio respondenter valdes via ett snöbollsurval ut för intervju. Insamlad data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet bildade tre huvudkategorier vilka var; hälsodialogen, arbetsplatsen som arena, och stödet på arbetsplatsen. Utifrån kategorierna bildades ett övergripande tema; Nytt perspektiv på hälsa för att arbetsplatsen ska upplevas som en hälsofrämjande arena. Informanterna beskrev att det hälsofrämjande arbetet i kommunen upplevs positivt. Dock beskrivs brister i det långsiktiga och strategiska hälsoarbetet på arbetsplatsen. Mätbara och konkreta hälsomål saknas. Utbildning av chefer i hälsofrågan samt en tydligare målsättning är två enkla lösningar som kan bidra till att kommunen blir en mer attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats.

Distriktssköterskan har en unik roll inom hälso- och sjukvården för att främja hälsa hos de äldre. Det är viktigt att hjälpa denna alltmer växande befolkningsgrupp med att stärka deras välbefinnande och stödja deras hälsoprocesser. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att stärka den äldre patientens välbefinnande i det hälsofrämjande arbetet på vårdcentral. Åtta distriktssköterskor som arbetar på vårdcentral intervjuades. En kvalitativ studie med fenomenologisk ansats är utförd där datamaterialet analyserats enligt kvalitativ innebördsanalys. I resultatet framkom sex teman; rollen i att stärka välbefinnande, öppet och följsamt förhållningssätt i mötet med den äldre, skapa en tillitsfull relation, förståelse för den äldres behov, stimulans och tillfredsställelse i att stärka välbefinnande hos den äldre samt helhetsperspektiv i att stärka välbefinnande hos den äldre. Distriktssköterskan innehar en nyckelroll på vårdcentralen i det hälsofrämjande arbetet där den stödjande rollen är av största vikt för att stärka den äldres välbefinnande. Arbetet ger hög tillfredsställelse och glädje. I studien framkommer även att äldrevårdsmottagning är ett arbetssätt där helhetsperspektivet är centralt.

Ohälsosamma levnadsvanor är ett växande problem i dagens samhälle. Följdsjukdomar uppkommer som hade kunnat förebyggas. Motiverande samtal är en metod som används av distriktssköterskor idag, som handlar om att få patienten att skapa en förändring genom egen motivation. Distriktssköterskan ska genom reflektivt lyssnande återge patientens tankar och föra en dialog angående problemet. Problem är ofta långt gångna innan vård söks, vilket påvisar bristen av hälsoprevention. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att arbeta hälsofrämjande med motiverande samtal som metod. Studiens design är kvalitativ med induktiv ansats. Data samlades in genom att intervjua åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Det framkom två huvudkategorier och åtta underkategorier.   I den första huvudkategorin, som handlar om förutsättningar för motiverande samtal som metod, påvisas att det motiverande samtalet är en användbar metod vid förändring av levnadsvanor. Distriktssköterskorna upplevde att uppföljning var en viktig del i användningen av metoden. De upplevde även att det motiverande samtalet var tidskrävande eftersom resultat inte sågs direkt, det kunde ta månader till år. I den andra huvudkategorin, som handlar om holistiskt förhållningssätt i det hälsofrämjande mötet, påvisas vikten av att få patienten delaktig och att lyckas motivera till en förändring av ohälsosamma levnadsvanor, även i de fall patienten inte själv ännu är motiverad. Av distriktssköterskorna upplevdes det också som viktigt att patienten själv skulle komma fram till sina mål för att lyckas och att det inom vissa grupper i samhället ses som svårare att använda motiverande samtal. I diskussionen diskuteras det motiverande samtalets applicerbarhet, vikten av att prioritera metoden och att hela primärvårdens verksamhet arbetar efter samma mål.

Syftet med studien var att undersöka hur oralt hälsofrämjande arbete upplevdes av legitimerade tandhygienister. En kvalitativ studie har genomförts och datainsamlingen gjordes genom intervjuer med en intervjuguide som underlag. Åtta deltagare från två folktandvårdskliniker i Skåne intervjuades och intervjuerna varade i 11-20 minuter. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållanalys. Resultatet redovisas utifrån temat ”Tandhygienister har ett stort ansvar i sitt hälsofrämjande arbete”. Deltagarna upplevde att hälsofrämjande arbete är betydelsefullt, att de har goda förutsättningar och möjligheter att påverka patienterna att uppnå en god oral hälsa. Patienternas motivation och tandhygienistens engagemang är av stor vikt för att uppnå förståelse hos patienter om egenvård och vad god oral hälsa innebär. Deltagarna anser att de har ett ansvar som legitimerade tandhygienister att hjälpa patienterna att uppnå och bibehålla en god oral hälsa. Majoriteten av deltagarna upplevde att en god oral hälsa inte bara är viktig för tändernas hälsa utan även för hälsan i övrigt. Slutsatsen av studien är att är att tandhygienister upplever att de har ett stort ansvar när det gäller hälsofrämjande arbete samt att det finns goda möjligheter att påverka patienter att uppnå en god oral hälsa genom hälsofrämjande arbete. Patienter som inte är intresserade och inte tar ansvar för sin egen munhälsa är en utmaning för deltagarna vid oralt hälsofrämjande arbete.

No description available.

Bakgrund: En av distriktssköterskans uppgifter är att arbeta hälsofrämjande och personers levnadsvanor är en viktig faktor som påverkar hälsa. Riskbruk av alkohol är en av de levnadsvanor som ger upphov till ett flertal folkhälsosjukdomar och distriktssköterskan har en betydelsefull roll i att uppmärksamma och arbeta med patientens alkoholkonsumtion för att i ett tidigt skede fånga upp och åtgärda problematiken.  Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors hälsofrämjande arbete med personer med riskbruk av alkohol. Metod: Beskrivande design med allmän litteraturöversikt av kvalitativ forskning som metod. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL, PsychINFO samt SweMed+. Resultat: I resultatet framkom två teman med fem kategorier. Distriktssköterskor ansåg det hälsofrämjande arbetet som en av deras viktigaste uppgifter, där frågor kring riskbruk ansågs vara den svåraste levnadsvanan att adressera. Tidsbrist, felaktiga prioriteringar inom organisationen och kunskapsbrist beskrevs vara barriärer för att arbeta hälsofrämjande med riskbruk av alkohol. Tydliga riktlinjer, ett välimplementerat arbetssätt, utbildning och stöd från kollegor och chefer beskrevs som främjande förutsättningar för att arbeta hälsofrämjande med riskbruk av alkohol. Slutsats: Det finns ett flertal barriärer som påverkar distriktssköterskans förutsättningar för arbete med riskbruk av alkohol. Brist på tid, resurser, kunskap och rutiner beskrevs vara väsentliga barriärer. Ett välintegrerat arbetssätt, stöd från chefer och kontinuerlig träning visade sig vara faktorer som möjliggjorde arbete med riskbruk av alkohol. Distriktssköterskan upplevde att det hälsofrämjande arbetet med riskbruk av alkohol ingår i deras arbetsroll men att förutsättningarna att arbeta hälsofrämjande var bristfälliga.

Bakgrund: Sjukdomar orsakade av våra levnadsvanor är ett hot mot folkhälsan, men med hälsofrämjande och primärpreventiva åtgärder kan de reduceras. Hit hör somatiska såväl som psykiska sjukdomar. Genom att ta fram strategier och interventioner kan sjuksköterskan initiera och främja insatser som tillgodoser allmänhetens hälsa och minimera exponering för riskfaktorer. Syfte: Syftet med denna rapport är att sammanställa aktuell kunskap om hinder för att arbeta hälsofrämjande i primärvården. Metod: Integrerad litteraturstudie som baseras på 16 vetenskapliga artiklar som analyserats med hjälp av en metodartikel av Whittemore och Knafl. Sedan kondenserades och delades in i fem olika huvudkategorier som besvarade syftet. Resultat: Kunskapsöversiktens resultat visar att de hinder som finns för att arbeta hälsofrämjande inom primärvården är brist på evidens bakom arbetet, bristande organisatoriska förutsättningar, otillräckliga resurser samt vårdpersonal och patienters attityder mot hälsofrämjande arbete. Slutsats: Litteraturöversikten visar att det behövs mer forskning inom området dock kan resultatet användas för att öka medvetenheten angående hälsofrämjande arbete både för befolkningen och i det kliniska arbetet. Genom att uppmärksamma de hinder som ses i arbete kan ny kunskap tillämpas och de preventiva åtgärderna ses som positivt för ett hållbarare samhälle.

Övervikt och fetma är ett globalt växande folkhälsoproblem. I många fall innebär övervikt och fetma en försämrad livskvalitet och lidande hos individen. Tillstånden kan även ge upphov till olika följdsjukdomar, till exempel diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är målet med hälso- och sjukvården en god hälsa. Hälso- och sjukvården är enligt lagen skyldig att arbeta för att förebygga ohälsa. Sjuksköterskan bär därför ett ansvar att arbeta preventivt för att förebygga övervikt och fetma hos befolkningen. Föreliggande litteraturstudie syftar till att belysa sjuksköterskans preventiva metoder i arbetet med övervikt och fetma hos vuxna patienter Litteraturstudien baseras på tretton utvalda vetenskapliga artiklar som granskats enligt Fribergs (2017) mall för granskning. Denna litteraturstudie belyser ett flertal olika preventiva metoder som sjuksköterskan kan använda i arbetet med övervikt och fetma. Motiverande samtal är framträdande i studien och har visat sig vara en väl beprövad metod som ledde till en livsstilsförändring och viktnedgång hos patienterna. Utbildning, undervisning och rådgivning kring kost och fysisk aktivitet gav också ett positivt utfall på patienternas livsstilsförändring och viktminskning. Det är viktigt att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv och en personcentrerad vård för att göra patienten delaktig i sin vård och för att engagera och motivera patienten till en livsstilsförändring. Sjuksköterskans kompetens och kunskap för att utföra de metoder som lyfts fram i resultatet är viktigt för att motivera och stärka patienten till en livsstilsförändring och goda resultat i viktminskningsprocessen. Det är därför angeläget att satsa på kompetensutveckling inom sjukdomsförebyggande och preventiva åtgärder för att arbeta hälsofrämjande och eftersträva hållbar utveckling.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur arbetande kvinnor upplever friskvård som en hälsofrämjande insats och vilken betydelse det har för deras välmående i arbetslivet. Frågeställningarna i studien undersöker hur individen upplever sin hälsa på arbetsplatsen och vilka faktorer som bidrar till minskad hälsa. Sedan hur friskvården upplevs som en hälsofrämjande insats på arbetsplatsen och hur motivationen påverkas till att använda friskvårdsinsatser på arbetsplatsen. Metod: Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med arbetande kvinnor som var mellan 20 och 49 år och arbetade inom i olika yrkesroller. Intervjuerna spelades in via en mobiltelefon eller diktafon och för att sedan transkriberas. Sedan gjordes innehållsanalyser av transkriberingen för att bilda huvudteman som blev: hälsa på arbetsplatsen, friskvård som en hälsofrämjande insats och motivation till friskvård. Resultat: Studien visade att kvinnorna upplever en sämre hälsa under stressiga perioder som då påverkar deras arbetet. Kvinnorna upplevde att arbetsgivaren har en viktig uppgift i att sätta in hälsofrämjande insatser på arbetet både för den fysiska och den psykiska hälsan. Det är viktigt att chefen informerar om friskvården och pratar mer om hälsa för att det ska kännas prioriterat. Friskvård uppfattades som en hälsofrämjande insats som arbetsgivaren erbjuder sina anställda och kan påverka hälsan positivt av kvinnorna. Däremot finns en skillnad till inställning i att använda sig av friskvård, där motivationen spelaren stor roll. Schemalagd friskvård ansågs skulle hjälpa våra deltagare att finna mer motivation samt att det skulle nå ut till de på arbetsplatsen som verkligen behöver det vilket har en stor betydelse för hälsoarbetet. Slutsats: Kvinnorna definierade friskvård som en hälsofrämjande insats som arbetsgivaren erbjuder sina anställda och att friskvården finns för att bibehålla personalens välmående och produktivitet. Kvinnorna upplever att friskvård hjälper till att förbättra hälsan både psykisk och fysiskt på arbetsplatsen. Det finns faktorer som behövs för att hälsoarbetet ska utnyttjas bättre och motivationen är en viktig faktor till att använda friskvårdsinsatser.

No description available.