<p> </p><p>Problemen med risk- och missbruk av alkohol och droger är ett stort och viktigt område. Det är viktigt att arbetslivet tar sitt ansvar och arbetar mera med primär prevention och att de åtgärdar arbetsmiljöfaktorer som kan ha en bidragande orsak till att någon hamnar i risk- eller missbruk av alkohol och droger. I dag finns inte många studier kring ämnet, men de som vi tagit del av i denna undersökning tyder på att primär prevention är viktigt i det hälsofrämjande arbetet. Denna studie handlade om preventiva åtgärder för att förhindra risk- eller missbruk av alkohol eller droger i arbetslivet. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad kabinpersonalen på SAS Stockholm ansåg om företagets arbete med att upptäcka och förebygga riskbruk/missbruk av alkohol eller droger Metoden var kvantitativ med enkät som insamlingsmetod. Resultatet visade att de flesta visste att det fanns en policy men få hade läst den. Oregelbundna arbetstider och hög arbetsbelastning tyckte flera var riskfaktorer och de flesta var positiva till drogtester. Slutsatserna från studien var att det behövs mera information och utbildning kring alkohol- och drogfrågor inom SAS Sverige för kabinpersonalen dvs. primär prevention.</p>

Problemen med risk- och missbruk av alkohol och droger är ett stort och viktigt område. Det är viktigt att arbetslivet tar sitt ansvar och arbetar mera med primär prevention och att de åtgärdar arbetsmiljöfaktorer som kan ha en bidragande orsak till att någon hamnar i risk- eller missbruk av alkohol och droger. I dag finns inte många studier kring ämnet, men de som vi tagit del av i denna undersökning tyder på att primär prevention är viktigt i det hälsofrämjande arbetet. Denna studie handlade om preventiva åtgärder för att förhindra risk- eller missbruk av alkohol eller droger i arbetslivet. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad kabinpersonalen på SAS Stockholm ansåg om företagets arbete med att upptäcka och förebygga riskbruk/missbruk av alkohol eller droger Metoden var kvantitativ med enkät som insamlingsmetod. Resultatet visade att de flesta visste att det fanns en policy men få hade läst den. Oregelbundna arbetstider och hög arbetsbelastning tyckte flera var riskfaktorer och de flesta var positiva till drogtester. Slutsatserna från studien var att det behövs mera information och utbildning kring alkohol- och drogfrågor inom SAS Sverige för kabinpersonalen dvs. primär prevention.

Bakgrund: Personer som har ett riskbruk av alkohol har en måttligt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Vid riskbruk ökar risken för att utveckla alkoholmissbruk. Alcohol Use Disorders Identification Test [AUDIT] är ett frågeformulär för att screena överdrivet alkoholdrickande. Socialstyrelsen rekommenderar rådgivning vid skadlig alkoholkonsumtion, t.ex. kort rådgivning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av sjuksköterskans alkoholspecifika screening och rådgivning till vuxna personer som har ett riskbruk eller missbruk av alkohol. Metod: Studien var en systematisk litteraturstudie. Databaser som användes var Cinahl, PsycINFO och PubMed, sökorden var Alcoholism, Counseling och Nurses. De sex artiklarna som ingick i studien granskades och värderades utifrån en granskningsmall. Artiklarnas resultat bearbetades utifrån en textanalys och sammanställdes i litteraturstudien. Resultat: I studierna gav sjuksköterskorna alkoholspecifik rådgivning/samtal till personer med skadligt alkoholbruk. I de flesta studierna minskade antal standardglas per vecka och antal intensivkonsumtionstillfällen per månad mer i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen efter genomförandet av interventionen. Slutsatser: Studierna i arbetet visar att sjuksköterskan har möjlighet att påverka en persons alkoholvanor på ett positivt sätt och därmed bidra till en förbättrad hälsa för individen.

Bakgrund: En av distriktssköterskans uppgifter är att arbeta hälsofrämjande och personers levnadsvanor är en viktig faktor som påverkar hälsa. Riskbruk av alkohol är en av de levnadsvanor som ger upphov till ett flertal folkhälsosjukdomar och distriktssköterskan har en betydelsefull roll i att uppmärksamma och arbeta med patientens alkoholkonsumtion för att i ett tidigt skede fånga upp och åtgärda problematiken.  Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors hälsofrämjande arbete med personer med riskbruk av alkohol. Metod: Beskrivande design med allmän litteraturöversikt av kvalitativ forskning som metod. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL, PsychINFO samt SweMed+. Resultat: I resultatet framkom två teman med fem kategorier. Distriktssköterskor ansåg det hälsofrämjande arbetet som en av deras viktigaste uppgifter, där frågor kring riskbruk ansågs vara den svåraste levnadsvanan att adressera. Tidsbrist, felaktiga prioriteringar inom organisationen och kunskapsbrist beskrevs vara barriärer för att arbeta hälsofrämjande med riskbruk av alkohol. Tydliga riktlinjer, ett välimplementerat arbetssätt, utbildning och stöd från kollegor och chefer beskrevs som främjande förutsättningar för att arbeta hälsofrämjande med riskbruk av alkohol. Slutsats: Det finns ett flertal barriärer som påverkar distriktssköterskans förutsättningar för arbete med riskbruk av alkohol. Brist på tid, resurser, kunskap och rutiner beskrevs vara väsentliga barriärer. Ett välintegrerat arbetssätt, stöd från chefer och kontinuerlig träning visade sig vara faktorer som möjliggjorde arbete med riskbruk av alkohol. Distriktssköterskan upplevde att det hälsofrämjande arbetet med riskbruk av alkohol ingår i deras arbetsroll men att förutsättningarna att arbeta hälsofrämjande var bristfälliga.

<p>Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år. En relativt stor andel av primärvårdens patienter har riskabla alkoholvanor eller alkoholrelaterade besvär. Trots påvisad effekt av alkoholförebyggande insatser inom primärvården visar studier att läkares benägenhet att ta upp alkoholfrågan med sina patienter är förhållandevis låg. Syftet med studien var att undersöka och analysera familjeläkare och ST-läkares arbete med alkoholfrågan i samband med patientmöten i Landstinget Västmanlands närsjukvård, samt studera möjliggörande faktorer för att bedriva detta arbete. En enkätundersökning genomfördes bland samtliga familjeläkare och ST-läkare i länet. Svarsfrekvensen var 49 procent. Resultatet visar att knappt 70 procent av läkarna regelbundet tar upp alkoholfrågan med patienter. Om en patient har ett riskbruk påbörjas vanligen ett samtal för att motivera till minskad alkoholkonsumtion. Vanligaste orsakerna till att ta upp alkoholfrågan är alkoholrelaterade symptom eller att det ingår i rutinerna. Tidsbrist är vanligaste anledningen till att inte ta upp frågan. Nästan hälften av läkarna har inte utbildats i att hantera alkohol och riskbruk och/eller i Motiverande samtal (MI) under senare år. Läkare som utbildats i MI tar mer frekvent upp alkoholfrågan än de som inte utbildats. Bättre möjlighet att remittera till stödinsatser och mer tid till förebyggande och hälsofrämjande arbete kan öka läkarnas alkoholförebyggande insatser.</p>

Denna studies syfte var att undersöka hälsokoordinatorernas beredskap och upplevda kompetens att arbeta med alkoholriskbruk i primärvården i Landstinget i Kalmar Län och hur de upplevde arbetet. Metodansatsen som användes var triangulering, där enkäter skickades till alla hälsokoordinatorer i länet. Därefter utfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre strategiskt utvalda hälsokoordinatorer Det användes deskriptiv metod för enkäterna och innehållsanalys för intervjuerna. Resultatet var att arbetet med riskbruk av alkohol var ett känsligt område där hälsokoordinatorerna upplevde att de främsta hindrande faktorerna var brist på utbildning och instruktioner på hur det rent praktiskt skulle arbetas med riskbruk av alkohol. Utbildningsnivån stod inte i proportion till beredskapen att arbeta med frågan. Alkohol rankades lägst av livsstilsområdena både i beredskap och hur viktigt det var som livsstil att arbeta med frågan. Informanternas eget förslag var att ha speciellt intresserad personal som arbetar med alkohol på samma linje som tobaksavvänjarna för att få bästa resultat. Konklusionen var att alkohol fortfarande inte har den självklara plats som efterstävas inom primärvården. Hälsokoordinatorerna upplever en saknad av utbildning och tid för att arbeta med alkoholprevention. Riskbruksprojektet har inte haft den förväntade effekten i Landstinget i Kalmar Län.

Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat drastiskt de senaste tio åren med stigande alkoholrelaterad ohälsa i befolkningen som konsekvens. Distriktssköterskans preventiva och promotiva arbetssätt kan vara ett viktigt element i folkhälsoarbetet mot denna ohälsa. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att utifrån befintlig forskning beskriva distriktssköterskans preventiva arbete för att motverka alkoholmissbruk hos vuxna i primärvården. Frågeställningarna var om det har någon effekt och om det fanns hindrande faktorer för detta arbete. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, Swemed+ och Medline. Åtta artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingår i föreliggande litteraturstudie. Resultatet i studien visade att kort intervention har en positiv effekt på alkoholkonsumtionen både på kort och långt sikt. Distriktssköterskor i primärvården vill arbeta med riskbruksbeteende men behövde bättre ämneskunskap och mer utbildning på alkoholriskbruk och kort intervention. Deras uppdrag bör förtydligas i aktuella styrdokument då de efterlyste tydlighet i uppdraget från arbetsgivaren och avsatt tid för det preventiva arbetet.

Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år. En relativt stor andel av primärvårdens patienter har riskabla alkoholvanor eller alkoholrelaterade besvär. Trots påvisad effekt av alkoholförebyggande insatser inom primärvården visar studier att läkares benägenhet att ta upp alkoholfrågan med sina patienter är förhållandevis låg. Syftet med studien var att undersöka och analysera familjeläkare och ST-läkares arbete med alkoholfrågan i samband med patientmöten i Landstinget Västmanlands närsjukvård, samt studera möjliggörande faktorer för att bedriva detta arbete. En enkätundersökning genomfördes bland samtliga familjeläkare och ST-läkare i länet. Svarsfrekvensen var 49 procent. Resultatet visar att knappt 70 procent av läkarna regelbundet tar upp alkoholfrågan med patienter. Om en patient har ett riskbruk påbörjas vanligen ett samtal för att motivera till minskad alkoholkonsumtion. Vanligaste orsakerna till att ta upp alkoholfrågan är alkoholrelaterade symptom eller att det ingår i rutinerna. Tidsbrist är vanligaste anledningen till att inte ta upp frågan. Nästan hälften av läkarna har inte utbildats i att hantera alkohol och riskbruk och/eller i Motiverande samtal (MI) under senare år. Läkare som utbildats i MI tar mer frekvent upp alkoholfrågan än de som inte utbildats. Bättre möjlighet att remittera till stödinsatser och mer tid till förebyggande och hälsofrämjande arbete kan öka läkarnas alkoholförebyggande insatser.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesroll omfattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande för patienten. Med ett salutogent synsätt identifieras riskbruk av alkohol hos ungdomar och unga vuxna. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom Hälso- och sjukvårdens öppenvård arbetade hälsofrämjande med ungdomar och unga vuxna mellan 13-24 år med ett riskbruk av alkohol, samt att granska de valda artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: Den föreliggande litteraturstudien var av en deskriptiv design. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Medline mellan åren 2004-2015 och med sökorden adolescent, binge drinking,professional-patient relations, health promotion, text messaging, motivational interviewing ochalcohol.  Tretton kvantitativa artiklar valdes ut och bearbetades. Huvudresultat: Olika hälsofrämjande insatser framkom. Brief interventions och motiverande samtal erbjöds och genomfördes. Genom att identifiera riskfaktorer och riskbruk minskade en ohälsosam alkoholkonsumtion hos ungdomar och unga vuxna. Identifiering av riskbruk av alkohol utfördes med hjälp av SMS och web men även med hjälp av broschyrer. Internet påverkade effektivt ungdomars attityder och självkänsla. Med god självbekräftelse utvecklades en högre självkänsla hos både ungdomar och vuxna. Utvecklingen minskade alkoholintaget och oavsett hur självkänslan stärktes underlättade detta för implementering och genomförande av information kring alkohol och dess risker. Slutsats: I sjuksköterskans hälsofrämjande arbete ingår att tidigt identifiera en ohälsosam livsstil och att stärka ungdomar och unga vuxnas självkänsla. Genom att beslutsfattande faktorer påverkades kunde motivationen till förändring öka vilket minskade antalet berusningstillfällen. Med rådgivning och stärkande samtal kunde ungdomar och unga vuxna motiveras till en mindre alkoholkonsumtion. / Background: The nurse's professional role includes promoting health, preventing illness, restoring health and alleviate suffering for the patient. With a salutogenic approach will risk use of alcohol in adolescents and young adults be identified. Aim:The purpose of this study was to describe the health promoting efforts by nurses within non-institutional care regarding their work with young people and young adults aged 13-24 yearsold and a risky use of alcohol. Furthermore, the purpose was to review the data collection methods of selected articles referenced in this study. Methods:The present study has a descriptive design. Searches were done in the Cinahl and Medline databases, were limited between the years 2004-2015 and with the keywords adolescent, binge drinking, professional-patient relations, health promotion, text messaging, motivational interviewing, and alcohol. Thirteen quantitative articles were selected and processed. Result: Various health promotion emerged. Brief interventions and motivational interviewing were offered and implemented. Unhealthy use of alcohol in adolescents and young adults were reduced, this by identifying the risk factors that influence to a risky use of alcohol. To identify the risks, Short Message Service (SMS) and the Internet where used. Identification was also done by means of leaflets. Using the Internet was an efficient way to influence young people's attitudes and self-esteem. A good self-affirmation also developed a higher self-esteem among both youth and adults. This development reduced alcohol intake. An improvement to a higher self-esteem among young people, regardless how it achieves, eases the implementation and execution work of giving information about alcohol and its risks. Conclusion: In the nurse's health promotion work includes early identification of an unhealthy lifestyle and to strengthen youth and young adults' self-esteem. Influencing the decision-making factors increased the motivation to change. This reduced the number of binge occasions. With counseling and strengthening dialogues, adolescents and young adults are motivated to drink less alcohol.

<p>Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat drastiskt de senaste tio åren med stigande alkoholrelaterad ohälsa i befolkningen som konsekvens. Distriktssköterskans preventiva och promotiva arbetssätt kan vara ett viktigt element i folkhälsoarbetet mot denna ohälsa.</p><p>Syftet med föreliggande litteraturstudie var att utifrån befintlig forskning beskriva distriktssköterskans preventiva arbete för att motverka alkoholmissbruk hos vuxna i primärvården. Frågeställningarna var om det har någon effekt och om det fanns hindrande faktorer för detta arbete. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, Swemed+ och Medline. Åtta artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingår i föreliggande litteraturstudie. Resultatet i studien visade att kort intervention har en positiv effekt på alkoholkonsumtionen både på kort och långt sikt. Distriktssköterskor i primärvården vill arbeta med riskbruksbeteende men behövde bättre ämneskunskap och mer utbildning på alkoholriskbruk och kort intervention. Deras uppdrag bör förtydligas i aktuella styrdokument då de efterlyste tydlighet i uppdraget från arbetsgivaren och avsatt tid för det preventiva arbetet.</p>