Denna studies syfte var att undersöka hälsokoordinatorernas beredskap och upplevda kompetens att arbeta med alkoholriskbruk i primärvården i Landstinget i Kalmar Län och hur de upplevde arbetet. Metodansatsen som användes var triangulering, där enkäter skickades till alla hälsokoordinatorer i länet. Därefter utfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre strategiskt utvalda hälsokoordinatorer Det användes deskriptiv metod för enkäterna och innehållsanalys för intervjuerna. Resultatet var att arbetet med riskbruk av alkohol var ett känsligt område där hälsokoordinatorerna upplevde att de främsta hindrande faktorerna var brist på utbildning och instruktioner på hur det rent praktiskt skulle arbetas med riskbruk av alkohol. Utbildningsnivån stod inte i proportion till beredskapen att arbeta med frågan. Alkohol rankades lägst av livsstilsområdena både i beredskap och hur viktigt det var som livsstil att arbeta med frågan. Informanternas eget förslag var att ha speciellt intresserad personal som arbetar med alkohol på samma linje som tobaksavvänjarna för att få bästa resultat. Konklusionen var att alkohol fortfarande inte har den självklara plats som efterstävas inom primärvården. Hälsokoordinatorerna upplever en saknad av utbildning och tid för att arbeta med alkoholprevention. Riskbruksprojektet har inte haft den förväntade effekten i Landstinget i Kalmar Län.

Bakgrund: Att arbeta hälsofrämjande med levnadsvanor i hälso- och sjukvård är rekommenderat globalt, nationellt och lokalt. Hälso- och sjukvårdspersonal är positiva till att arbeta med levnadsvanor, men upplever att det saknas struktur för att upprätthålla arbetet. Det finns svårigheter med att skapa lokala policys och program. I Region Uppsala finns det samordnande uppdraget hälsokoordinator på vårdcentralerna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hälsokoordinatorers upplevelser av sitt uppdrag som helhet samt utifrån ledning, struktur och samverkan. Metod: Semistrukturerade intervjuer utfördes med sex hälsokoordinatorer. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta materialet. Ansatsen var induktiv. Resultat: Fyra huvudkategorier och elva underkategorier kunde identifieras under analysen. Huvudkategorierna var tankar och känslor kring uppdraget, ledning och stöd, struktur för hälsofrämjande arbete samt samverkan kring hälsofrämjande arbete. Uppdraget upplevdes som roligt och viktigt att utföra. Ledningen ansågs som god men också som att det saknades insyn och förståelse för vad uppdraget innebar. Det saknades struktur för arbetet och det upplevdes att det fanns för lite tid. Samverkan fungerade olika på vårdcentralerna. Slutsats: Det behövs bättre ledning och stöd i hur strukturen för det hälsofrämjande arbetet ska se ut på vårdcentralerna i Region Uppsala samt att tydliggöra vad uppdraget som hälsokoordinator innebär. / <p>Betyg i Ladok 231124.</p>