Region Västmanland arbetar med hälsoinriktat arbete för att främja hälsa och förebyggasjukdom. År 2017 påbörjades den förebyggande insatsen ”Hälsosamtal för 50-åringar”. Detgår ut på att 50-åringar blir inbjudna till hälsosamtal där de går igenom levnadsvanor somexempelvis kost, fysisk aktivitet och tobaksbruk samt även värden utifrån olika blodproversom tagits innan samtalet. Syftet med hälsosamtalen är främst att förebygga hjärt- ochkärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar 50-åringar har om hälsosamtalensom de deltagit i inom Region Västmanland. För att besvara syftet och frågeställningarnaanvändes en kvalitativ metod och materialet samlades in genom semistruktureradeintervjuer. Deltagarna till studien valdes genom ett strategiskt urval efter specifika kriterier.Efter intervjuerna analyserades materialet via manifest kvalitativ innehållsanalys. Detresulterade i ett resultat som visar att 50-åringarnas deltagande i hälsosamtalen främstgrundades på att veta hur hälsostatusen är och att hälsosamtalsledarna har en avgörande rollför hur samtalen genomförs. De påvisade också att hälsosamtalen uppfattas ha påverkathälsan. Studiens slutsats är att hälsosamtalen påverkat hälsan positivt och att deltagandet främstberor på intresse om hälsan. Det var även viktigt hur hälsosamtalsledaren utför sitt arbetemed hälsosamtalen för att inspirera 50-åringar till att förändra levnadsvanor.

I dag har studie- och yrkesvägledare inte en självklar plats i elevhälsoteamet. Detta innebär försummad kompetens för elevhälsoteamet då yrkesrollen besitter stor kunskap inom anpassade studiegångar, information vid skolövergångar, studiemotivation m.m. Syftet med forskningsstudien är att undersöka studie- och yrkesvägledares inkludering inom grundskolans elevhälsoteam samt att undersöka utvecklingsmöjligheter för elevhälsoarbetet. Detta för att belysa innebörden av att inkludera studie- och yrkesvägledare i elevhälsoarbetet för att främja hälsan hos elever. Forskningsstudiens frågeställningar är rörande hur studie- och yrkesvägledare upplever att deras roll och kompetens uppmärksammas i elevhälsan, hur olika elevhälsoteam arbetar med dess främsta uppdrag, dvs. ett hälsofrämjande och förebyggande arbete, samt vad studie- och yrkesvägledare anser att det finns för utvecklingsmöjligheter för arbetet inom elevhälsan. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta studie- och yrkesvägledare och dessa bidrar tillsammans med tidigare forskning och karriärteorierna Te Whare Tapa Whā och Theory of Donald E. Super till forskningsstudiens resultat. Det resultat som framkommit har visat på att studie- och yrkesvägledare som profession arbetar mycket med att främja hälsan hos elever, och det är en stor bidragande faktor till att studie- och yrkesvägledare bör inkluderas i elevhälsan samt i Skollagen (2010:800). Forskningsstudiens insamlade empiri har lett fram till tre teman som var tydligt framträdande i en övervägande del av intervjuerna. Dessa är; otydligt ledarskap från rektorer/skolledare, okunskap om studie- och yrkesvägledarprofessionens kompetens från övriga professioner, samt en tids- och resursbrist som i sin tur bidragit till att elevhälsans främsta uppdrag, att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, sällan efterföljs.

Skadligt alkoholbruk förekommer hos 2,9% av befolkningen och kan leda till fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Hälso- och sjukvården behöver fånga upp patienterna tidigt och distriktssköterskan har en nyckelroll i det preventiva och hälsofrämjande arbetet vilket kan vara utmanande då ämnet alkohol är förknippat med skam och stigma. Behov finns av utbildning inom hälsofrämjande arbete liksom ett förtydligande av distriktssköterskans roll. Syftet är att beskriva det hälsofrämjande och preventiva arbetet med patienter med skadligt alkoholbruk ur ett distriktssköterskeperspektiv. Studien är en systematisk integrativ litteraturstudie. Tretton vetenskapliga artiklar ingår i studien. Kvalitativ innehållsanalys med manifest tolkning utfördes. Resultatets sex kategorier visade att den initiala bedömningen av patienten var viktig och lade grunden för framtida hälsofrämjande åtgärder. Alkoholfrågan bör lyftas med alla patienter för tidig upptäckt av problematik. Distriktssköterskorna upplevde det som utmanande att samtala om alkohol på grund av bristande kunskap och erfarenhet men också för att ämnet är känsligt. Distriktssköterskans förhållningssätt och förmåga att skapa en relation med patienten betonades. Distriktssköterskorna upplevde det ibland som svårt att motivera patienten till förändring, dock upplevdes det lättare med rätt verktyg och metoder. Utökad kunskap om hälsofrämjande omvårdnad och prevention efterfrågades av distriktssköterskorna i studien. Organisationens och kollegornas stöd betydde mycket i det hälsofrämjande arbetet och god samverkan var önskvärt. Hälsofrämjande arbete och prevention är viktigt för folkhälsan och hållbar samhällsutveckling och här har distriktssköterskan en betydelsefull roll. Det hälsofrämjande arbetet behöver prioriteras högre och distriktssköterskorna behöver få kompetenshöjning samt utökade möjligheter och resurser för att arbeta med patienter med skadligt alkoholbruk.

Almqvist, Caroline (2019). Uppmärksamma och bekräfta elever närvaro. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.I Sverige är det en rättighet att gå i skolan och även en skyldighet eftersom det är skolplikt. Frånvaro i skolan är något som har blivit mer och mer uppmärksammat både i Sverige och internationellt på grund av att det är något som berör hela vårt samhälle. I denna studie ligger fokus på närvaro och hur närvaro kan främjas. Det finns begränsat med svenska forskningsartiklar kring vilka faktorer som främjar närvaro i skolan. I internationell forskning har man över tid studerat ämnet och här finns en bredare tillgång av material att undersöka. Utifrån utvalda forskningsartiklar har jag valt att göra en systematisk forskningsöversikt, med hjälp av metoden SMART, kring hur närvaro i skolan kan främjas. Forskning som till exempel är inriktad mot frånvaro och vilka interventioner som genererar mindre frånvaro ger övervägande träffar vid sökning jämfört med antalet träffar kring forskning som är inriktad mot faktorer som främjar närvaro. Faktorer för att främja närvaro har i denna studie sammanställts utifrån internationella forskningsartiklar och dokument från till exempel Skolverket och Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM). I analysen av materialet framkommer bland annat vikten av ett väl fungerande närvarosystem, samarbete mellan myndigheter, tidiga insatser, vikten av att det finns en samsyn och en gemensam utgångspunkt på skolan kring bemötande och goda relationer samt att det är höga krav på individen som exempel på främjande faktorer. Värdegrundsarbete, systematiskt kvalitetsarbete och hälsofrämjande arbete är uppdrag där specialpedagogens kompetens är användbar och nödvändig. Analysen utgår från ett sociokulturellt och ett relationellt perspektiv, samt från systemteorin, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och hållningssättet KASAM (Känsla Av SAMmanhang).

AbstractI dagens samhälle har majoriteten av eleverna tillgång till smartphones, surfplattor eller dylikt. Detta bidrar till att den fysiska aktiviteten prioriteras bort av eleverna, både i skolan och på fritiden. Skolan är den plats där barnet, förutom i hemmet, spenderar störst del av sin tid. Här ser vi våra chanser som lärare att göra något åt detta genom att implementera fysisk aktivitet i matematikundervisningen. Vårt genuina intresse för idrott och som blivande matematik- och idrottslärare fick oss att intressera oss för hur den fysiska aktiviteten kan implementeras i matematikundervisningen utan att behöva ta tid från den ”ordinarie” undervisningen. Genom tidigare forskning har vi blivit uppmärksammade på den fysiska aktivitetens positiva effekter på både kroppen och knoppen. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur en skola, som utger sig från att arbeta hälsofrämjande, styr och planerar ett sådant här arbete. Vi vill även ta reda på lärares resonemang kring integrering av fysisk aktivitet i matematikundervisningen. Vi har utfört en fallstudie på en skola med hälsofrämjande profil med fysisk aktivitet på schemat varje dag. Studien utgörs av fyra intervjuer, en med rektorn samt tre pedagoger. För att analysera vår empiri har vi använt oss av fenomenologi som teoretisk utgångspunkt och ett fenomenografiskt analysverktyg. Utfallsrummet av denna studie diskuteras utifrån de tre kategorierna ”kropp och knopp”, ”samstämmighet” och ”prioritering”. Dessa kategorier utgör de tre största påverkanseffekterna för hur det hälsofrämjande arbetet bedrivs samt lärarnas resonemang kring det. Samtliga pedagoger är positivt inställda till en integrering av fysisk aktivitet i matematikundervisningen, samtidigt som alla har en vag uppfattning om hur den kan stödja matematikens olika specifika delar.Nyckelord: Fysisk aktivitet, hälsofrämjande arbete, integrering, matematikundervisning.

Ekström Gustavsson, Kristoffer (2018). Uppfattningar av förebyggande och hälsofrämjande arbete hos lärare i ett arbetslag. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag: forskning kring elevhälsa, förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad och fokuserar EHT:s arbete på organisationsnivå. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är en del av skolans dubbla uppdrag och ska genomsyra hela verksamheten (SFS 2010:800). Därför är det intressant att undersöka lärares uppfattningar av förebyggande och hälsofrämjande arbete. Syfte och frågeställningar:Syftet med den här studien är att undersöka hur ett antal lärare inom ett arbetslag uppfattar vad hälsofrämjande och förebyggande arbete innebär.Studien definierar följande frågeställningar:1.Hur beskriver ett antal lärare inom ett arbetslag hur de arbetar hälsofrämjande?2.Hur beskriver ett antal lärare inom ett arbetslag hur de arbetar förebyggande?3.Hur kan lärarnas uppfattningar om förebyggande och hälsofrämjande arbete tolkas utifrån Antonovskys teorier kring känsla av sammanhang?Teori: studien lutar sig mot Antonovskys (2005) teorier kring känsla av sammanhang, KASAM för att relatera tolkningen av lärarnas uppfattningar och deras beskrivningar av hur de arbetar hälsofrämjande och förebyggande till ett större sammanhang. Vidare presenteras forskning kring hälsofrämjande och förebyggande arbete inom skolan.Metod: det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem olika lärare i ett och samma arbetslag på en grundskola. Den insamlade empirin har sedan bearbetas och tolkats med en fenomenografisk ansats och sammanställs i sk. beskrivningskategorier. Beskrivningskategorierna analyseras därefter utifrån fr. a. Antonovskys KASAM. Resultat: studiens resultat beskriver två kategorier av uppfattningar hos lärarna. Kategorin Hälsofrämjande, ärlighet och tillit kännetecknas av en uppfattning av att hälsofrämjande innebär ett ärligt och tillitsfullt förhållningssätt. Kategorin Förebyggande relationer kännetecknas av en uppfattning av att förebyggande arbete innebär att bygga relationer. Resultatet visar också hur lärare beskriver hur de arbetar hälsofrämjande och förebyggande genom empowerment processer och coping strategier vilket skapar känsla av sammanhang. Resultatet indikerar möjligheten att på organisationsnivå planera förebyggande och hälsofrämjande arbete utifrån ett bottom-up perspektiv där lärare kan bli elevhälsans förlängda arm.Specialpedagogiska implikationer: specialpedagogen är en del av elevhälsoteamet (EHT) och ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Samtidigt sker specialpedagogens arbete till stor del i samverkan med lärare i arbetslag i en verksamhet som inte sällan kräver ett reaktivt arbetssätt. Kunskap kring lärares uppfattningar av förebyggande och hälsofrämjande arbete kan stödja specialpedagogen och EHT i arbetet att rikta om fokus på förebyggande arbete från att vara övervägande reaktivt till att bli mer balanserat och proaktivt och hälsofrämjande.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för vilka uppfattningar och erfarenheter yrkesverksamma inom Kriminalvården har av hälsofrämjande arbete, i relation till deras syn på fängelseklienterna. Studien utfördes med hjälp utav kvalitativa intervjuer med fem respondenter inom urvalsgruppen (tre frivårdsinspektörer och två kriminalvårdare). Intervjumaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys, mot bakgrund av tidigare studier av yrkesverksammas uppfattningar av deras hälsofrämjande arbete, syn på fängelseklienter, samt en litteraturstudie om politikers uppfattningar av vad som krävs för att gynna både samhälle och individ beträffande brottslighet. Vidare har datamaterialet även analyserats utifrån stämplingsteorin, där de yrkesverksamma ses som potentiella stämplingskällor. Resultaten indikerar att respondenterna främst ser utmaningar i brist på tid med klienter, resursbrister samt ett svagt politiskt gehör. Vidare visar resultaten även att respondenterna från anstalten anser att ett mer fokuserat hälsofrämjande arbete är någonting som fungerar där de arbetar, och att de gärna vill sprida vidare deras uppfattningar och erfarenheter kring detta. Genom att synliggöra de yrkesverksammas perspektiv kan studien förhoppningsvis bidra till en fördjupad förståelse av hur de ser på klienterna, samt varför detta synsätt är gynnsamt ur ett samhällsperspektiv.

Sammanfattning/Abstract Melbe, Matilda (2022). Hälsofrämjande och förebyggande arbete för flickor med adhd och autism i gymnasiet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Undersökningen bidrar med kunskap om hur specialpedagoger kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande för flickor med adhd och autism i gymnasiet. I studien framkommer skolledningens betydelse för att specialpedagogen ska ha försättningar att arbeta hälsofrämjande och för en inkluderande skolmiljö, vilket också ger kunskap om specialpedagogens betydelsefulla funktion inom elevhälsan. Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger i gymnasiet arbetar för att flickor med adhd och autism ska inkluderas efter sina förutsättningar. Frågeställningar: Vilken betydelse har verksamhetens skolledning för specialpedagogens förutsättningar att arbeta hälsofrämjande och förebyggande?  Hur kan specialpedagogen arbeta för att främja hälsa och inkludering för flickor med adhd och autism? Teori I undersökningen används Scheffs (1990) teori om sociala band som teoretisk utgångspunkt, vilket fördjupas med hjälp av Aspelins (2018) utveckling av begreppet relationskompetens. Valet av teori motiveras genom att peka på relationens betydelse för ett hälsofrämjande och förebyggande arbete för flickor med adhd och autism. Metod Metoden som används i denna undersökning är kvalitativ semistrukturerad intervju med fenomenologisk ansats. I undersökningen intervjuas fem specialpedagoger som alla har erfarenhet inom gymnasieskolan. Metodvalet kan styrkas genom att visa på den semistrukturerade intervjuns fördelar, såsom i flexibilitet och goda möjligheter till uttömmande svar från respondenten under intervjutillfället. Den fenomenologiska ansatsen motiveras genom att visa på betydelsen av deltagarnas olika tolkningar av sina upplevelser, vilket i ett senare skede användes i en tematisk analys för att se på gemensamma teman i deltagarnas redogörelser. Resultat Undersökningens resultat visar att flickor med adhd och autism bemöts annorlunda än pojkar i liknande problematik. I resultatet framkommer att många lärare saknar kompetens att bemöta flickor med ett normbrytande beteende, vilket påverkar flickorna i negativ utsträckning. Resultatet visar också på betydelsen av tillitsfulla relationer med minst en vuxen i skolan för att främja en känsla av trygghet och sammanhang. Slutligen visar resultatet också att skolledningen har betydelse för att ge förutsättningar för specialpedagogen att få arbeta hälsofrämjande, förebyggande och för en mer inkluderande skolmiljö för flickor med adhd och autism i gymnasiet. Specialpedagogiska implikationer Denna undersökning visar på specialpedagogens betydelsebärande roll i gymnasieskolans elevhälsoteam. Specialpedagogen kan fungera som en brygga mellan elevhälsan och lärarna för att stärka samarbetet i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, samt i sin yrkesprofession bidra med kunskap och utbildning för att stärka lärarnas relationella kompetens kring elever som inte är neurotypiska. Nyckelord Adhd, autism, flickor, hälsofrämjande arbete, specialpedagogik

Bakgrund: Psykisk ohälsa har under många år ökat bland ungdomar och andelen som uppger psykiska besvär är betydligt högre idag än på 90-talet. I alla grund- och gymnasieskolor ska det finnas en elevhälsa som i första hand ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. I detta arbete har skolsköterskan en viktig roll. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbete med psykisk ohälsa hos ungdomar. Metod: Data samlades in genom intervjuer med åtta skolsköterskor från tre olika kommuner i norra Sverige. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att skolsköterskor ofta möter ungdomar som mår dåligt, och som uppvisar olika symtom på psykisk ohälsa. Förebyggande arbete genom hälsosamtal sågs som ett bra sätt att fånga upp dessa ungdomar. Arbetet beskrevs dock påverkas av tidsbrist, varför samverkan med andra professioner och instanser, inklusive vårdnadshavare, hade stor betydelse för att på bästa sätt kunna hjälpa ungdomarna. Skolsköterskor såg att stressen har ökat bland ungdomar under pandemin som inneburit att de måste bedriva distansstudier. Slutsats: En slutsats från resultatet är att skolsköterskor behöver skapa förtroendefulla relationer med ungdomarna för att de ska prata om psykisk ohälsa. Skolsköterskor upplever bristande tid för det hälsofrämjande arbetet kring psykisk ohälsa, varför insatser behöver sättas in för att möjliggöra deras arbete. Mer information till ungdomar om psykisk ohälsa samt stressens påverkan på hälsan skulle kunna göra att de blev mer delaktiga i främjandet av sin hälsa.

Bakgrund: I sjuksköterskans arbetsområde ingår sjuksköterskans hälsofrämjande och preventiva roll. Sjuksköterskan ska både kunna finna och förhindra risker förenade med ohälsa samt kunna mana till förändringar av ohälsosamma livsstilsbeteenden. Hälsa kan beskrivas som något mer än frånvaro av sjukdom. En förebild kan definieras som en person som föregår med gott exempel och är värd att efterliknas. Eftersom hälsofrämjande arbete beskrivs som en del av sjuksköterskans arbetsfält är det intressant att ta reda på hur sjuksköterskan roll som förebild beskrivs i litteraturen inom denna aspekt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans roll som förebild i det hälsofrämjande arbetet. Metod: Den valda metoden var litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL samt genom manuella sökningar. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet efter att de analyserats. Resultat: En förebild kunde ses som både en idealbild och en förväntan på perfektion. Det kunde också ses som någonting att sträva mot, något som ger motivation och inspiration. Att vara en hälsofrämjande förebild kunde upplevas både som någonting till sjuksköterskans fördel och nackdel. Dels kunde det vara svårare för sjuksköterskor att ge råd angående hälsovanor de själva inte följde, men det kunde även upplevas som en erfarenhet och kunskap. Slutsats: Resultatet till föreliggande studie tyder på att sjuksköterskor ser sig själva som hälsofrämjande förebilder men att de inte lever upp till en idealbild utan också har ohälsosamma levnadsvanor. Sjuksköterskors egna erfarenheter kan ses som ett sätt att förmedla kunskap men det kan också i vissa fall framstå som svårare för en sjuksköterska att ge råd angående hälsa om sjuksköterskan själv uppenbarligen inte följer dem. Nyckelord: sjuksköterska, omvårdnad, förebild, hälsofrämjande arbete, hälsobeteende