No description available.

<p>Kat är en buske vars blad tuggas och saliven som bildas sväljs, för att uppnå stimulans. Den växer i Yemen, Etiopien och Kenya och smugglas till Sverige från Storbritannien via flyg samt bil. Kat-användandet är utbrett bland somalier i västvärlden och har medfört både hälsomässiga och socioekonomiska konsekvenser. För att förstå hur somalier i Sverige har anpassat sina uppfattningar gällande kat-bruk är syftet i denna uppsats att beskriva varierande uppfattningar om användande av kat hos några somaliska män och kvinnor boende i Sverige. Information samlades och analyserades utifrån en fenomenografisk studie design. Data samlades genom intervjuer.</p><p> </p><p>Resultatet visar att kat-tuggande uppfattas både som en föda och som en drog. Största skälet till att kat brukas uppfattas som att den skapar gemenskap och sysselsättning. Den kat som används i Sverige smugglas vilket uppfattas problematiskt för somalier. Som implikation ska</p><p>hälsofrämjande arbete genomföras utifrån det ekologiska perspektivet. Hälsofrämjande aktiviteter ska riktas på både individ- och familjnivå genom att ge information om kat, skapa sysselsättning samt stödja familjen. På samhälls- och organisations/policynivå är det viktigt</p><p>att öka samarbetet mellan de somaliska föreningar och myndigheten samt att problemet kring kat sätts på agendan och diskuteras på nationell- och internationellnivå.</p><p> </p> / <p>Kat is a plant whose leaves are chewed to produce juice and to be swallowed for its stimulating effect. Kat plant grows in Yemen, Ethiopia and Kenya. It is smuggled from Great Britain to Sweden by plane or car. The use of kat is widely spread among Somalis in western countries. This has led to both health and socioeconomic consequences for the users and their families. In order to understand Somalis’ attitudes regarding kat - the aim of this study was to describe variations of perceptions of the use of kat among Somalian men and women living in Sweden. A phenomenographic design was used to collect and analyze data. Data collected through interviews.</p><p> </p><p>The findings show that chewing kat is perceived both as food and as a drug. The biggest reason for chewing kat is to create a feeling of belonging to a social group and to create activity. Kat being chewed in Sweden is smuggled here, which creates problems for Somalis.</p><p>As an implication of this study health promotion activities, based on the theory of the ecological system, should focus on individual and family level for example by supporting and giving information to families on the issues of kat. Health promoting activities should also focus on community and organization/policy level to increase the cooperation between the</p><p>Somali society and the public authority. Finally, the problem regarding kat should be on the agenda to be discussed both on national and international level.</p> / Har redan gått upp med min uppsats. Vill bara att den blir tillgänglig för de som vill läsa.

<p>Då människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha en frisk och välmående personal. Fokus ligger då oftast på företagets behållning av hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var därför att beskriva hur anställda upplevde hälsofrämjande arbete på sin arbetsplats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med samtliga anställda på ett litet företag. Intervjuerna spelades in på band varefter de transkriberades och tolkades. Resultatet delades in i tre olika kategorier; <em>uppskattning från ledningen, gemenskap med arbetskollegerna </em>och<em> individuell motivation.</em> <em>Uppskattning</em> vilken de anställda upplevde genom att ledningen var lyhörd, brydde sig om och fick dem att känna sig bekräftade. <em>Gemenskap</em> till kollegor vilken kunde upplevas genom att de kände samhörighet. För vissa var det betydelsefullt medan andra inte brydde sig om det. Att som individ känna <em>motivation</em> för de hälsoförmåner som fanns på företaget visade sig vara viktigt. Det var egentligen inte de anordnade aktiviteterna som var det viktiga för informanterna, utan att få känna sig delaktig, inkluderad och sedd på arbetsplatsen. Upplever de anställda sig uppskattade inom företaget och att de har en bra sammanhållning främjar detta i sin tur individens upplevda hälsa.</p> / <p>The workplace has become an important platform for health promotion since people spend a big part of their life at work. Studies have shown how important it is for employers to have an understanding of the health and wellbeing of their staff. Yet most of the focus is still on the benefits for the employer. The aim of the study was to describe the employee’s experiences of their workplace health promotion. Qualitative interviews were implemented on all employees at a small company. All interviews were recorded, transcribed, interpreted and have been divided into three different categories; <em>The sense of value</em> that employees experienced when employers were good listeners, showed that they cared and made the employees feel important. The spirit of <em>fellowship</em> to colleagues could be experienced as very important to some and others didn´t care at all. To feel individual <em>motivation </em>for health promotion at the workplace was important. It showed that it wasn´t the actual method that was the most important part but to feel involved, included and to be seen at the workplace. The employees experience that they have a big participation in the company and that the solidarity is good which promote the individuals health experience.</p>

No description available.

<p>Studiens syfte är att få en inblick i Gävles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, några rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lärarnas/pedagogernas främjande insatser för elevers psykiska hälsa i grundskolans tidigare år. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer på Gävles kommunala skolor för att få en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkätundersökning bland lärare/pedagoger i grundskolans tidigare år på de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn på trygghet skiljde sig åt, medan de hade en gemensam syn på likabehandling. Lärarna/pedagogerna gav en oenig bild av det främjande arbetet för barnens psykiska hälsa. De framhöll olika faktorer som viktiga i trygghetsarbetet kring barnen och medan några ansåg att det fanns mycket som kunde förbättras tyckte andra att allt redan var bra. Dessa skillnader i synsätt fanns även inom de enskilda skolorna.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet var att undersöka ledares syn på hälsa och hälsofrämjande arbete samt hur det eventuella hälsofrämjandet arbetet såg ut på deras företag. Vidare undersöktes ur ledarens synvinkel, hur, vad och varför ledaren och företaget arbetar som de gör med hälsa på sin arbetsplats. <strong>Metod: </strong>Författarna har genom intervju frågat ledare vid fyra företag med kontorsverksamhet vad de anser om hälsa och hälsofrämjande arbete och hur företagets hälsoarbete ser ut. <strong>Resultat:</strong> Resultatet visade att ledarnas syn på hälsa och hälsofrämjande arbete påverkar hälsoarbetet på företaget. Resultatet visade även att tre av fyra företag hade ett välutvecklat hälsofrämjande arbete. <strong>Slutsats: </strong>Samtliga ledare visade intresse för hälsa och hälsofrämjande arbete om än i olika grad och ledarnas intresse har en påverkan på det hälsofrämjande arbetet.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Eftersom människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha friska och hälsosamma medarbetare. Hälsa är en förutsättning för ett sunt arbetsliv. En god hälsa och välmående ökar prestationen och bör därmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. Däremot saknas kunskap kring vilket värde arbetet har för chefer och medarbetare samt hur det praktiskt bedrivs. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur chefer och medarbetare ser på hälsofrämjande arbete. Kvalitativa intervjuer genomfördes med två chefer och sex medarbetare i två olika organisationer. Intervjuerna spelades in på band varefter de transkriberades och tolkades. Resultatet delades in och analyserades utifrån sex olika teman; synen på hälsa och välmående, hälsofrämjande arbete, hälsosamt ledarskap, ansvar och delaktighet, arbetsmiljö samt hälsofrämjande värde. Resultatet visar att de hälsofrämjande insatser som genomförs främst berör den fysiska hälsan. Det framkommer dock, både ur ett chefs- och medarbetarperspektiv, att mer fokus bör läggas på att främja även den psykiska och sociala hälsan. En förutsättning för att lyckas i det hälsofrämjande arbetet är att det finns ett intresse och engagemang hos ledning och chefer då dessa i sin tur påverkar medarbetarna. För att medarbetare ska vara delaktiga i det hälsofrämjande arbetet krävs det att ledning och chefer föregår med gott exempel och själva deltar i arbetet. Det måste finnas en trovärdighet mellan ord och handling eftersom medarbetare inte gör som chefen säger, de gör som chefen gör. Arbetsplatsen kan erbjuda möjligheter och förutsättningar för att främja hälsan. Varje individ måste dock ta eget ansvar för sig själv och sin hälsa. Friska medarbetare resulterar i en mer lönsam organisation i form av ökad trivsel som i sin tur leder till en ökad prestation. Det är således ett win-win-tänkande som både organisation och individ drar fördel av. Den slutsats vi drar är att ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete kräver intresse och delaktighet från samtliga berörda parter, organisation, arbetsplats (grupp), medarbetare (individ) och ledare.</strong></p>

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med vår studie var att undersöka arbetsmetoden hälsoombud/hälsoinspiratörer för att se hur den tillämpades på två olika avdelningar inom samma företag, samt att ta reda på om medarbetarna var medvetna om att det fanns ett hälsofrämjande arbete på deras arbetsplats och vad detta innebar.</p><p>Våra frågeställningar var:</p><p>-         Hur är arbetsmetoden hälsoombud och hälsoinspiratörer i det hälsofrämjande arbetet utformad på detta företag?</p><p>-         Når det hälsofrämjande arbetet ut till medarbetarna och i sådant fall hur?</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Vi undersökte två hälso- och arbetsmiljökommittéer, vilka vi kom i kontakt med genom företagshälsovården som samarbetar med företaget. Personliga intervjuer gjordes med två hälsoombud från dessa kommittéer och därtill fem hälsoinspiratörer. Vi skickade även enkäter till medarbetarna för att få svar på om det hälsofrämjande arbetet når ut.</p><p> </p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Trots att företaget hade strukturer för hälsoarbetet som gällde för hela företaget visade våra resultat att avdelningarna skiljde sig åt. Faktorer som visade sig viktiga för ett framgångsrikt hälsoarbete var bl.a. utbildning, stöd från företagshälsovård och närmaste chef, tydliga riktlinjer i organisationen för hur arbetet skulle bedrivas, samt kommunikation i alla riktningar. Av resultaten från enkäterna kunde vi konstatera att en stor del av medarbetarna hade dålig eller ingen kännedom om företagets hälsoarbete och därmed hälsoinspiratörernas arbete på den egna avdelningen. Resultaten skiljde sig dock åt mellan avdelningarna, då medarbetarna på den ena avdelningen hade större insyn i hälsoarbetet.</p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Arbetsmetoden med hälsoombud och hälsoinspiratörer är ett bra sätt att arbeta hälsofrämjande på en arbetsplats, då man effektivt når alla medarbetare. En förutsättning för detta är dock att arbetet är bra strukturerat och att det finns ansvariga personer på arbetsplatsen som är insatta och engagerade. En annan viktig faktor är att det finns en väl fungerande kommunikation inom organisationen.  </p>

The overall aim of this thesis was to explore and describe health dialogues from pupils’ and nurses’ perspectives as well as the verbal interaction between them, in the context of a structured health and lifestyle tool. Seventy-four pupils and 23 school nurses participated in focus group interviews, and further 14 nurses participated in individual interviews. To explore the verbal interaction, 24 health dialogues with pupils and school nurses were recorded using a video camera. The data from the interviews were subjected to qualitative content analysis and the verbal interactions were analysed using the paediatric version of the Roter Interaction Analysis System. Health dialogues based on the pupil’s own situation were described as a process that provided them opportunities to influence their own health. Prerequisites for a pupil-centered health dialogue were that the pupils were prepared, felt respected and like active participants, and that their own experiences were in focus. How the nurses acted was crucial to the pupils’ experience of and possibility to benefit from of the health dialogue based on their own needs and wishes. A health and lifestyle tool could support the dialogue by constituting a structure, open up for discussion and contribute to an understanding of the individual’s situation. The tool could also facilitate the transmittal of health information on an individual as well as a group level. In terms of utterances in the dialogues, the school nurses were the ones who talked the most. The pupils most frequently gave information about their lifestyle and agreed with the nurses. The nurses asked questions and provided information about lifestyle, and checked that they had understood the pupils. Just over a third of the nurses’ verbal interaction approaches were aimed to make the pupil more active and participatory in the dialogues. In conclusion, the health dialogues were described as an opportunity to gain knowledge about and insight into health and lifestyle, but a pupil-centered dialogue was considered crucial. The challenge is to adapt the health dialogue based on each pupil’s needs and wishes, and a health and lifestyle tool could contribute structure and support the dialogue.

Sammanfattning Eftersom människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha friska och hälsosamma medarbetare. Hälsa är en förutsättning för ett sunt arbetsliv. En god hälsa och välmående ökar prestationen och bör därmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. Däremot saknas kunskap kring vilket värde arbetet har för chefer och medarbetare samt hur det praktiskt bedrivs. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur chefer och medarbetare ser på hälsofrämjande arbete. Kvalitativa intervjuer genomfördes med två chefer och sex medarbetare i två olika organisationer. Intervjuerna spelades in på band varefter de transkriberades och tolkades. Resultatet delades in och analyserades utifrån sex olika teman; synen på hälsa och välmående, hälsofrämjande arbete, hälsosamt ledarskap, ansvar och delaktighet, arbetsmiljö samt hälsofrämjande värde. Resultatet visar att de hälsofrämjande insatser som genomförs främst berör den fysiska hälsan. Det framkommer dock, både ur ett chefs- och medarbetarperspektiv, att mer fokus bör läggas på att främja även den psykiska och sociala hälsan. En förutsättning för att lyckas i det hälsofrämjande arbetet är att det finns ett intresse och engagemang hos ledning och chefer då dessa i sin tur påverkar medarbetarna. För att medarbetare ska vara delaktiga i det hälsofrämjande arbetet krävs det att ledning och chefer föregår med gott exempel och själva deltar i arbetet. Det måste finnas en trovärdighet mellan ord och handling eftersom medarbetare inte gör som chefen säger, de gör som chefen gör. Arbetsplatsen kan erbjuda möjligheter och förutsättningar för att främja hälsan. Varje individ måste dock ta eget ansvar för sig själv och sin hälsa. Friska medarbetare resulterar i en mer lönsam organisation i form av ökad trivsel som i sin tur leder till en ökad prestation. Det är således ett win-win-tänkande som både organisation och individ drar fördel av. Den slutsats vi drar är att ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete kräver intresse och delaktighet från samtliga berörda parter, organisation, arbetsplats (grupp), medarbetare (individ) och ledare.