Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom som ökar i Sverige. Studier världen över visar på att det är vanligt med låg följsamhet till behandling hos astmapatienterna, detta kan leda till onödiga besvär från astman och försämrad livskvalité. E-hälsoverktyg förväntas ge patienten möjligheten att bli mer delaktig i sin sjukdom och leda till ökad självständighet och trygghet i sin egen hälsa i förhållandet till sin sjukdom. På detta sätt ska patientens livskvalité kunna öka. Astmapatienten har ett stort inflytande av att själv kunna påverka sin sjukdom. Kan ett E- hälsoverktyg stärka deras egenvårdsförmåga? Syftet med detta examensarbete är att beskriva vad astmapatienten önskar få för information och stöd genom ett E-hälsoverktyg för att öka möjligheten till egenvård. För att uppnå syftet har författarna använt sig av kvalitativ metod med induktiv ansats som analyserades enligt Elo och Kyngäs (2007) beskrivning. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med åtta astmapatienter från olika städer i Västra Götalandsregionen. Studien visar att uttrycket egenvård inte var känt hos astmapatienten. De kunde se fördelar med att ha en egen skriftlig egenvårdsplan, de uttryckte att den kunde förbättra deras egenvård som vid förkylning eller träning. Att möta andra med astma genom ett E-hälsoverktyg var ett önskemål som framstod som viktigt. Det framkom att astmasköterskan har en viktig roll att fylla för att stärka egenvården hos astmapatienten och om det är kontinuitet i denna roll så inger det en trygghet.

Hälsosamtal med elever i skolan är ett arbetssätt för att främja barns hälsa. Studiens syfte är att beskriva förutsättningar för ett bra hälsosamtal utifrån ungdomars perspektiv. 16 individuella intervjuer med ungdomar på högstadiet och gymnasiet genomförda inom ramen för ett större forskningsprojekt har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar hur ett elevcentrerat, tryggt och strukturerat hälsosamtal skapar förutsättningar för lärande, reflektion, motivation, relation och delaktighet. Ungdomarna uttrycker önskemål om ett elevcentrerat hälsosamtal, anpassat efter deras individuella behov och önskemål. Hälsosamtalet stärkte ungdomen och relationen till skolsköterskan som genom sin personlighet och sina strategier bidrog till känslan av trygghet. Ungdomarna upplevde att de fick ökad kunskap genom struktur, delaktighet och respekt. De beskrev vikten av delaktighet i samtalet för att kunna förmedla sina tankar och åsikter till skolsköterskan. Hälsoverktyget upplevdes skapa struktur i samtalet, förberedelse, en större förståelse, ett helhetsperspektiv över hälsan samt motivation till ändrade levnadsvanor. Resultatet talar för vikten av ett elevcentrerat hälsosamtal där ungdomen görs delaktig för att skapa möjligheter att främja hälsan. Resultatet har i enlighet med tidigare forskning pekat på fördelen med användandet av ett strukturerat hälsoverktyg och hälsosamtalets betydelse för ungdomars tankar om sin hälsa. / Health dialogue with pupils, a way to promote children’s health. The Purpose of the study is to describe prerequisites for a good health dialogue from adolescents´ perspective. 16 individual interviews with adolescents in upper level lower secondary school and high school completed within a major research project were analysed with qualitative content analysis. The result show that Pupil centred, secure and structured health dialogues creates conditions for learning, reflection, motivation, relation and participation. Adolescents express wishes of pupil centred health dialogues, adjusted to individual needs and requests. Helath dialouge strengthened adolescent and relation to school nurse, whom through strategies and personality contributes to the sense of security. Importance of freedom of choice and voluntariness was emphasized by adolescents. Adolescents experienced increased knowledge through structure, participation and respect. The health and lifestyle tool perceived to create structure, preparedness, a greater understanding, holistic perspectives over one’s health and motivation for lifestyle changes. Results indicates importance of pupil centred health dialogues where adolescents is made participant to create possibilities to promote health. In concurrence with previous research results points to advantage of using structured health and lifestyle tools and health dialogue’s importance for adolescents thoughts about health.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar och utgör ett stort folkhälsoproblem världen över. Det är även förknippat med frekventa sjukhusinläggningar. Egenvård har en stor betydelse för hjärtsviktspatienters hälsa och livskvalité. Brister i egenvård kan innebära att patienten saknar motivation eller har otillräcklig kunskap kring sin sjukdom. Det kan leda till en försämring av deras tillstånd vilket resulterar i återinläggningar. E-hälsa kan vara ett stöd och en trygghet för att underlätta egenvården och utveckla sjukdomsinsikt. E-hälsa ger kunskap och utbildning från vårdpersonal och förstärker kommunikationen och patientens självständighet. Syfte: Syftet var att belysa aspekter på användningen av e-hälsoverktyg för egenvård hos patienter med kronisk hjärtsvikt.  Metod: Metoden som valdes var en integrativ litteraturöversikt. Analysen utfördes enligt Fribergs (2017) fem analyssteg. Litteraturöversikten baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixad metod. Resultat: Resultatet visade att e-hälsoverktyg har en stor fördel i egenvården hos patienter med hjärtsvikt. Deras symtomkännedom förbättrades och patienterna kunde därmed känna igen symtomförsämring och koppla det till sin sjukdom. I resultatet framkom fem teman, Inblick i sin egenvård, Uppmärksamhet på förändrande symtom, Behov av bekräftelse, Behov av struktur i vardagen och Belysa tekniska svårigheter. Slutsats: Resultatet visar att e-hälsoverktyg kan göra patienterna mer uppmärksamma på sina symtom vid försämring. Medvetenheten hos patienterna skapar möjlighet att vidta förebyggande åtgärder som förhindrar att sjukdomen förvärras vilket kan leda till minskade sjukhusinläggningar.

No description available.

The overall aim of this thesis was to explore and describe health dialogues from pupils’ and nurses’ perspectives as well as the verbal interaction between them, in the context of a structured health and lifestyle tool. Seventy-four pupils and 23 school nurses participated in focus group interviews, and further 14 nurses participated in individual interviews. To explore the verbal interaction, 24 health dialogues with pupils and school nurses were recorded using a video camera. The data from the interviews were subjected to qualitative content analysis and the verbal interactions were analysed using the paediatric version of the Roter Interaction Analysis System. Health dialogues based on the pupil’s own situation were described as a process that provided them opportunities to influence their own health. Prerequisites for a pupil-centered health dialogue were that the pupils were prepared, felt respected and like active participants, and that their own experiences were in focus. How the nurses acted was crucial to the pupils’ experience of and possibility to benefit from of the health dialogue based on their own needs and wishes. A health and lifestyle tool could support the dialogue by constituting a structure, open up for discussion and contribute to an understanding of the individual’s situation. The tool could also facilitate the transmittal of health information on an individual as well as a group level. In terms of utterances in the dialogues, the school nurses were the ones who talked the most. The pupils most frequently gave information about their lifestyle and agreed with the nurses. The nurses asked questions and provided information about lifestyle, and checked that they had understood the pupils. Just over a third of the nurses’ verbal interaction approaches were aimed to make the pupil more active and participatory in the dialogues. In conclusion, the health dialogues were described as an opportunity to gain knowledge about and insight into health and lifestyle, but a pupil-centered dialogue was considered crucial. The challenge is to adapt the health dialogue based on each pupil’s needs and wishes, and a health and lifestyle tool could contribute structure and support the dialogue.

Ett folkhälsoarbete inriktas på hälsofrämjande- eller förebyggande insatser vilket kan ske på lokal nivå mot den enskilde individen. Missbruks- och beroendevården ansvarar för att ge stöd och behandling till personer som har ett missbruk eller beroende av ohälsosamma levnadsvanor. De ansvarar även för att förbättra och utveckla sina metoder och verktyg. Med utvecklingen av välfärdsteknik, har behandlare inom missbruks- och beroendevården börjat använda e-hälsoverktyg i allt större utsträckning i behandlingsarbete. Det anknyter till vision e-hälsa 2015 som bland annat fokuserar på ett arbete inom vård-och omsorgssektorn på individnivå. Digitala arbetsmiljön ämnar underlätta det vardagliga arbetet som stödjer de processer personalen medverkar i, som i slutänden kan bidra till att individen erbjuds digitala stödverktyg för att förbättra sin hälsa samt öka sin delaktighet. Syftet med studien var att undersöka behandlares erfarenheter av att använda välfärdsteknik i form av e-hälsoverktyg i deras behandlingsarbete. Metoden var kvalitativ med induktiv ansats där det målstyrda urvalet kompletterats med snöbollsurval. Intervjuerna genomfördes i semistrukturerad form och analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av Antonovskys teori KASAM, känslan av sammanhang.  Resultatet utgörs av två kategorier med fyra underkategorier och visar behandlares erfarenheter av att e-hälsoverktyg i behandlingsarbete bidrar till ökade möjligheter som underlättat för motivationsarbetet samt till utökad samverkan med enheten barn-och familj, behandlingshem och företagshälsovården. Resultatet visar även behandlares erfarenheter av att e-hälsoverktyg i behandlingsarbete skapar tillkommande utmaningar i form av ytterligare arbetsuppgifter samt en ökad situationsanpassad användning utefter exempelvis klientens psykiska ohälsa. / A public health work is focused on health promotion or prevention efforts, which can be done at the local level towards the individual. Addiction units is responsible for providing support and treatment to people who have an addiction or dependence on unhealthy lifestyles. They are also responsible for improving and developing their methods and tools. However, With the development of welfare technology, Social workers in addiction units, have increasingly begun to use e-health tools in treatment work. It is related to vision-health 2015, which among other things, focuses on work in the health and care sector at the individual level. The digital work environment aims to facilitate everyday work that supports the processes in which social workers participate, which can ultimately contribute to the individual being offered digital support tools to improve their health and increase their participation. The aim of this study was to investigate social workers’ experiences using welfare technology in the form of “e-health tools” in their work. The method was qualitative with an inductive approach where the purposeful sampling was supplemented with snowball sampling. The interviews were conducted in semi-structured form and analyzed based on a manifest qualitative content analysis. The theoretical perspective of the study consists of Antonovsky’s theory SOC, sense of coherence. The analysis resulted in two categories with four subcategories and shows social worker’s experiences that e-health tools in treatment work contribute to increased opportunities that have facilitated motivational work and such as increased collaboration with the unit for children and families, treatment homes and occupational health care. The results also show social worker’s experiences that e-health tools in treatment work create additional challenges in the form of additional tasks and an increased situation-adapted use according to, for example, the client's mental illness.