Hälsosamtal med elever i skolan är ett arbetssätt för att främja barns hälsa. Studiens syfte är att beskriva förutsättningar för ett bra hälsosamtal utifrån ungdomars perspektiv. 16 individuella intervjuer med ungdomar på högstadiet och gymnasiet genomförda inom ramen för ett större forskningsprojekt har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar hur ett elevcentrerat, tryggt och strukturerat hälsosamtal skapar förutsättningar för lärande, reflektion, motivation, relation och delaktighet. Ungdomarna uttrycker önskemål om ett elevcentrerat hälsosamtal, anpassat efter deras individuella behov och önskemål. Hälsosamtalet stärkte ungdomen och relationen till skolsköterskan som genom sin personlighet och sina strategier bidrog till känslan av trygghet. Ungdomarna upplevde att de fick ökad kunskap genom struktur, delaktighet och respekt. De beskrev vikten av delaktighet i samtalet för att kunna förmedla sina tankar och åsikter till skolsköterskan. Hälsoverktyget upplevdes skapa struktur i samtalet, förberedelse, en större förståelse, ett helhetsperspektiv över hälsan samt motivation till ändrade levnadsvanor. Resultatet talar för vikten av ett elevcentrerat hälsosamtal där ungdomen görs delaktig för att skapa möjligheter att främja hälsan. Resultatet har i enlighet med tidigare forskning pekat på fördelen med användandet av ett strukturerat hälsoverktyg och hälsosamtalets betydelse för ungdomars tankar om sin hälsa. / Health dialogue with pupils, a way to promote children’s health. The Purpose of the study is to describe prerequisites for a good health dialogue from adolescents´ perspective. 16 individual interviews with adolescents in upper level lower secondary school and high school completed within a major research project were analysed with qualitative content analysis. The result show that Pupil centred, secure and structured health dialogues creates conditions for learning, reflection, motivation, relation and participation. Adolescents express wishes of pupil centred health dialogues, adjusted to individual needs and requests. Helath dialouge strengthened adolescent and relation to school nurse, whom through strategies and personality contributes to the sense of security. Importance of freedom of choice and voluntariness was emphasized by adolescents. Adolescents experienced increased knowledge through structure, participation and respect. The health and lifestyle tool perceived to create structure, preparedness, a greater understanding, holistic perspectives over one’s health and motivation for lifestyle changes. Results indicates importance of pupil centred health dialogues where adolescents is made participant to create possibilities to promote health. In concurrence with previous research results points to advantage of using structured health and lifestyle tools and health dialogue’s importance for adolescents thoughts about health.

<p>Syftet med studien var att beskriva fyrtioåringars reflektioner kring hälsosamtalet och eventuella livsstilsförändringar upp till åtta månader efter hälsosamtalet. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Totalt deltog tio fyrtioåringar. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier: <em>att samtala om sig själv, att leva som förut, att komma till insikt </em>och<em> att genomföra en livsstilsförändring.</em> Resultatet visade att fyrtioåringarna i stort upplevde sitt deltagande i hälsosamtalet som positivt och ansåg att det var ett bra samtal. Deltagarna beskrev att de blev bra bemötta, distriktssköterskans bemötande gav en trygghet under hälsosamtalet. Tryggheten gjorde att deltagarna kände sig fria att samtala om sin hälsa. Flera av deltagarna berättade att de inte lärde sig något nytt under hälsosamtalet men trots detta ansågs hälsosamtalet vara en tankeställare om individens framtida hälsa. Samtalet satte igång tankarna men gav inga större förändringar i livsstil. Resultatet visade att flera av deltagarna inte hade genomfört livsstilsförändringar och några beskrev att det behövs mer uppföljning efter hälsosamtalet för att skapa en livsstilsförändring på lång sikt. Slutsatsen är att fyrtioåringar i stort är positiva till sitt deltagande i hälsosamtal men att det är svårt att genomföra en livsstilsförändring.</p>

Syftet med studien var att beskriva fyrtioåringars reflektioner kring hälsosamtalet och eventuella livsstilsförändringar upp till åtta månader efter hälsosamtalet. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Totalt deltog tio fyrtioåringar. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier: att samtala om sig själv, att leva som förut, att komma till insikt och att genomföra en livsstilsförändring. Resultatet visade att fyrtioåringarna i stort upplevde sitt deltagande i hälsosamtalet som positivt och ansåg att det var ett bra samtal. Deltagarna beskrev att de blev bra bemötta, distriktssköterskans bemötande gav en trygghet under hälsosamtalet. Tryggheten gjorde att deltagarna kände sig fria att samtala om sin hälsa. Flera av deltagarna berättade att de inte lärde sig något nytt under hälsosamtalet men trots detta ansågs hälsosamtalet vara en tankeställare om individens framtida hälsa. Samtalet satte igång tankarna men gav inga större förändringar i livsstil. Resultatet visade att flera av deltagarna inte hade genomfört livsstilsförändringar och några beskrev att det behövs mer uppföljning efter hälsosamtalet för att skapa en livsstilsförändring på lång sikt. Slutsatsen är att fyrtioåringar i stort är positiva till sitt deltagande i hälsosamtal men att det är svårt att genomföra en livsstilsförändring.

Bakgrund: elevers hälsa och delaktighet har stor betydelse för deras skolprestationer, trivsel och möjlighet att fungera i skolmiljön. Goda skolprestationer är en skyddsfaktor för unga eftersom det minskar sannolikheten för sviktande hälsa, både psykisk och fysisk. Alla elever, inom grund- och gymnasieskola, ska ha tillgång till en samlad elevhälsa där skolsköterskan ingår. Delar av skolsköterskans arbete är lagstadgat, exempelvis de hälsosamtal som ska erbjudas alla elever.   Syfte: Syfte med denna studie var att få ökad kunskap om vad som beskrivs som framgångsfaktorer för att elever ska uppleva delaktighet i sitt hälsosamtal eller i andra samtal/möten med sin skolsköterska. Metod: Systematisk litteraturstudie där data består av fem artiklar. Analysen gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.   Resultat: Sex underkategorier trädde fram som sedan byggde upp tre kategorier. Kategorierna var 1. Äkta delaktighet. 2. Skolmiljö som främjar delaktighet och hälsa 3. Relationer och maktförhållanden.  Förutom dessa kategorier framträdde ett övergripande tema som kallades det måste vara ”på riktigt” som utgör det latenta resultatet. Resultatet visade att elever upplevde delaktighet när de fick vara med och definiera sina egna behov och vara aktiva redan under planeringsstadiet av sin undervisning. Hälsofrämjande åtgärder ska ha en förankring i elevens verklighet för att främja delaktighet. Hierarkier och maktförhållanden i skolmiljö hade betydelse för lärande. Äkta delaktighet byggde på att lämna över makten till eleverna och som pedagog eller skolsköterska handleda mot självständigt lärande. Konklusion: Delaktighet har en central roll i hälsofrämjande arbete och det finns samband mellan upplevd delaktighet i skolmiljön och självskattad hälsa. Samma främjande faktorer för delaktighet som forskningen beskriver i mötet mellan pedagog och elev kan gälla i hälsosamtalet och i andra mötet mellan skolsköterska och elev. Att inte vara delaktig signalerar ett utanförskap och då finns en ökad risk för ohälsa. / Background: pupils’ health and participation are important for their performance in school and for their well-being within the school environment. Good school performance is a protective factor for young people as it reduces the likelihood for declining health, both mental and physical. All pupils in primary- and secondary school should have access to a comprehensive student healthcare in which the school-nurse is included.  Some parts of the school-nurses work are legally regulated, for example the health-dialogue that should be offered to every pupil.   Propose: the aim of this study was to get more knowledge of what is described as success factors for pupils to experience participation in their health-dialogue or other meetings with the school-nurse.   Method: systematic literature review of five articles. The analysis was done using qualitative content analysis with inductive approach.   Results: six sub-categories emerged which then were joined together as three categories. 1. Genuine participation. 2. School-environment that promotes participation and health. 3. Relationships and power. In addition to these categories a theme emerged from the latent result: an overarching theme called it has to be “for real”. The results show that pupils experience participation when they are allowed to define their own needs and can be involved in their education already at the planning stage. Health promotion, based on participation, should have a presence in the reality of pupils. Hierarchies and power relationships in the school environment was important for the learning process. Genuine participation was based on handing over power to the students and as a teacher or school nurse you must tutor towards independent learning.   Conclusion: Participation has a central role in health promotion and there is a correlation between perceived participation in the school environment, and self-rated health. The same promoting factors for participation as the research describes between educator and pupils also may apply in the health-dialogue and other meetings between the school nurse and the student. When pupils are not able to participate, it increases the risk of exclusion and illness.

Bakgrund: Skolsköterskan är enligt skollagen ålagd att regelbundet erbjuda alla elever hälsobesök. I hälsobesöket ingår ett hälsosamtal som syftar till att kartlägga, vägleda och ge eleverna stöd och förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor. Att samtala kring hälsofrämjande aspekter och samtidigt få samtalet att erfaras meningsfullt för skolsköterskan kan vara en utmaning. Det är önskvärt att skolsköterskan har en specialistutbildning med inriktning distriktssköterska, skolsköterska eller barnsjuksköterska. Studien belyser distriktssköterskan i rollen och funktionen som skolsköterska. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av vad som gör att hälsosamtal med elever på högstadiet känns meningsfullt för skolsköterskan och därmed ge en djupare förståelse för vad som påverkar meningsfullheten i samtalet. Metod: Studiens har genomförts som en kvalitativ metod med en induktiv ansats och data i studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer med 10 skolsköterskor. Insamlad data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Skapa en inbjudande och trygg miljö, ett samtal med fokus på öppenhet och engagemang samt utgå ifrån att göra gott med fokus på eleven. Resultatet visar att ett meningsfullt samtal bygger på en välkomnande och trygg samtalsmiljö där skolsköterskan på ett engagerat och lyhört sätt stöttar eleven utifrån dess behov med fokus på elevens egen delaktighet. Resultatet frambringar även att ett meningsfullt hälsosamtal bygger på vikten av skolsköterskans självreflektion och medvetenhet för att växa i sin yrkesroll vilket denna studie önskar kunna bidra till. Konklusion: Som skolsköterska är det viktigt att inneha förmåga att samtala samt förmåga att behärska kommunikationens utmaningar för att få till känslan av ett bra och meningsfullt hälsosamtal. / Background: According to the Swedish education act, a school nurse is obliged to regularly offer all students a meeting to promote the student’s health. The meetings consist health dialogues with the aim to map, guide and give the student the right support and conditions for a health promoting lifestyle. It is seen as a challenge talking about health promoting aspects and at the same time making the health dialogue feel meaningful for the nurse. Being a school nurse in Sweden requires specialist degree such as primary health care nurse, school nurse or pediatric nurse. This study highlights the primary health care nurse in her role and function as a school nurse. Aim: To describe the school nurse experiences of what makes the health dialogues with junior high school students feel meaningful to the school nurse and thus provide a deeper understanding of what affects the meaningfulness of the health dialogue. Methods: The study was conducted as a qualitative method with an inductive approach and data in the study were collected through semi-structured interviews with 10 school nurses. Result: The result exposed three themes: Creating an inviting and safe environment, a dialogue with a focus on openness and commitment, and aiming to do good with a focus on the student. The results show that a meaningful health dialogue is based on a welcoming environment where the school nurse in a committed and responsive way supports the student based on their needs with a focus on the student's own participation. The results also show that a meaningful health dialogue is based on the importance of the school nurse's self-reflection and awareness in order to grow in her professional role, which this study can contribute to. Conclusion: As a school nurse, it is important to have the ability to master the challenges of communication to get the feeling of a good and meaningful health conversation.

Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar både i Sverige och runt om i världen. I Sverige är dessa barn och unga elever inom grund- och gymnasieskolan. Genom hälsosamtalet har skolsköterskor möjligheten att identifiera de elever som lider av psykisk ohälsa. Syfte Syftet med denna metasyntes var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtal med elever som har psykisk ohälsa. Metod: Som metod valdes metasyntes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framträdde ett tema: Bygga stabil grund för en förtroendefull relation, med två kategorier: Förmedla trygghet och Visa Genuint intresse samt fem underkategorier; Visa sig tillgänglig, Bekräfta elevers upplevelser, Ha tilltro för egen förmåga, Bygga ömsesidig tillit och Vara närvarande. Konklusion: Denna studie har bidragit med kunskaper om skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtal med elever som har psykisk ohälsa. Skolsköterskor är en värdefull resurs och genom hälsosamtalen har skolsköterskor en unik möjlighet att identifiera och hjälpa elever med psykisk ohälsa. / Background: Mental ill-health among children and young people is increasing both in Sweden and around the world. In Sweden, these children and young students are in primary and secondary school. Through the health call, school nurses have the opportunity to identify the students who suffer from mental illness. Purpose: The purpose of this metasynthesis was to describe school nurses' experiences of health conversations with students with mental illness. Method: As a method, metasynthesis was chosen where the data material was analyzed with qualitative content analysis. Results: From the analysis emerged a theme: Build a stable foundation for a trusting relationship, with two categories: Conveying security and Show Genuine interest and five subcategories; Show up, Confirm student's experiences, Have confidence in your own ability, Build mutual trust and Be present. Conclusion: This study has contributed to knowledge of school nurses' experiences of health conversations with students with mental illness. School nurses is a valuable resource and through the health interviews, school nurses have a unique opportunity to identify and help students with mental illness.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar hos barn och ungdomar och är ett stort samhällsproblem. Skolsköterskan träffar alla elever i skolan genom hälsosamtalet. Om skolsköterskan identifierar elever som visar tecken på psykisk ohälsa kan tidiga insatser sättas in för att stötta elever och minska risken för allvarlig psykisk ohälsa. Syfte: Studiens syfte var dels att belysa skolsköterskans erfarenheter av att identifiera psykisk ohälsa hos elever och dels hur hälsosamtalet som verktyg kan vara hjälpsamt. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med tio skolsköterskor. En intervjuguide med frågeområden har använts. För att analysera resultatet har en kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; En möjlighet att skapa en relation, Ett stöd och redskap och Skolsköterskans förhållningssätt. Från resultatet framkom temat: Skolsköterskans relationsskapande och engagemang har betydelse för att identifiera psykisk ohälsa hos elever. Slutsats: Genom hälsosamtalet kunde en relation skapas som underlättade för eleven att söka skolsköterskan vid senare tillfälle. För att identifiera den psykiska ohälsan var det betydelsefullt att ge eleven tid och utrymme i samtalet men också att lyssna och se hela eleven. Skolsköterskans förhållningssätt gentemot eleven hade en betydande roll för att skapa ett förtroende. / Background: Mental illness is increasing among children and adolescents and is a major social problem. The school nurse meets all students at school through the health dialogues. If the school nurse identifies students who show signs of mental illness, early intervention can be implemented to support students and reduce the risk of serious mental illness. Aim: The purpose of the study was partly to investigate the school nurse's experiences of identifying mental illness in students and how the health dialogue can help out as a tool for them. Method: The study has been conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. Data collection has been carried out through semi-structured interviews with ten participating school nurses. An interview guide with question areas has been used. To analyze the results, a qualitative content analysis has been used. Results: The result showed three main categories; An opportunity to create a relationship, A support and tool as well as the School Nurse's approach. From the results, the theme that emerged was: The school nurse's relationship-building and commitment are meaningful for identifying mental illness in students.  Conclusion: Through the health dialogue, a relationship could be built that made it easier for the student to contact the school nurse on a later occasion. In order to identify mental illness, it was important to give the student time and space in the conversation, but also to listen and look at the whole person. The school nurse's attitude towards the student played a significant role in creating trust.

Psykisk ohälsa ökar bland barn- och ungdomar i samhället. Vid hälsosamtalen i skolan möter skolsköterskorna samtliga elever, och riskfaktorer för psykisk ohälsa kan identifieras. Genom att tidigt upptäcka elever med psykisk ohälsa kan åtgärder sättas inoch allvarlig psykisk ohälsa förebyggas. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtalet som stöd i arbetet med att identifiera, främja och förebygga psykisk ohälsa. Metoden för studien var en systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar utgjorde resultatet, vilket presenterades i tre huvudteman: Hälsosamtalet - ett bra stöd för att upptäcka psykisk ohälsa, vikten av att samverka med andra och skolmiljöns betydelse samt värdefullt att skapa omtänksamma relationer. Utmaningarna med hälsosamtalen var tidsbrist och avsaknad av kunskap i psykisk ohälsa. Via hälsosamtalet skapades förtroende och eleverna pratade mer om känslor. Det var viktigt för skolsköterskorna att lyssna på vad eleverna hade att förmedla och visa sitt intresse. För att kunna möta framtidens behov av den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga, bör kompetensutveckling och mer tidsresurser tillföras. / Mental health problems are increasing among children and young people in society. At the health dialogue, the school nurses meet all students and risk factors for mental health problems can be identified. The aim of this study was to describe school nurses' experiences of the health dialogue as support in the work of identifying, promoting, and preventing mental health problems. The method of the study was a systematic literature review where eight scientific articles constituted the result, which was presented in three main themes: The health dialogue - a good support for detecting mental health problems, the importance of collaborating with others and the importance of the school environment and valuable to create caring relationships. The challenges with the health dialogue were lack of time and lack of knowledge about mental health. Through the health dialogue, trust was created, and the students talked more about feelings. It was important to listen to what the students had to convey and show interest. To meet future needs for the increased mental health problems among children and young people, education and more time resources should be added.

Bakgrund: Övervikt är ett ökande problem världen över och är den främsta orsaken till ohälsa bland barn samtidigt som risken att bibehålla övervikten som vuxen är stor. Detta kan leda till flera olika folksjukdomar och påverka folkhälsan globalt. Skolsköterskor har en betydelsefull roll i att tidigt uppmärksamma övervikt hos barn och arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i grundskolan med barn som har en övervikt. Metodbeskrivning: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades vid studiens genomförande. Semistrukturerade intervjuer med 11 skolsköterskor från södra till norra Sverige utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördes med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: I det bearbetade intervjumaterialet framkom fyra kategorier: Betydelsen av att bedöma barnets övervikt, Skolsköterskans förhållningssätt i hälsosamtalet, Vikten av samverkan med föräldrar vid bedömd övervikt och Vikten av att se möjligheter och utmaningar i arbetet mot övervikt. Slutsatser: Det är betydelsefullt att skolsköterskan tar hänsyn till barnet som helhet där stöd utifrån Swansons omvårdnadsteori kan stödja barnet att uppnå välbefinnande. För att möjliggöra detta behöver riktlinjer utvecklas för att vägleda skolsköterskor i arbetet då de är en nyckelperson i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot barnets övervikt. / Background: Overweight is an increasing problem worldwide and the main reason for morbidity among children. At the same time, there is a great risk of maintaining excess weight in adulthood, which can cause chronic diseases and affect the public health globally. School nurses have an important role to inform parents about overweight and unhealthy habits for children, as well as contributing knowledge of healthy lifestyles. School nurses have an important role to identify overweight in an early stage and work with health promotion and prevention. Aim: The aim of the study was to describe school nurses' experiences of the health promotion and prevention in primary school among children who are overweight. Method: The study was made using qualitative content analysis with inductive approach. Semi-structured interviews with 11 school nurses´ from southern to north of Sweden constituted the data collection.  The data analysis was carried out with qualitative content analysis. Result: Four categories emerged in processed study material: The importance of identifying the child's overweight, School nurse's approach in the health dialog, The importance of cooperation with parents in the case of assessed overweight, The importance of seeing opportunities and challenges in the work against overweight. Conclusion: It is important that the school nurse takes the whole child into account, where support based on Swanson's nursing theory can support the child to achieve well-being. To enable this, guidelines need to be developed to guide school nurses in their work as they are a key person in the health promotion and prevention work against child overweight.

The overall aim of this thesis was to explore and describe schoolchildren's selfreported-health based on the Health Dialogue concept as well as to identify healthindicators and their possible associations in the perspective of 6 to 16 year-olds,and to provide an analysis of school nurses´ experiences of using the HealthDialogue concept, in the County of Västernorrland. The thesis was based on fourstudies (I-IV). Study I was qualitative using a descriptive design, based onindividual interviews with school nurses who had working experience of using theHealth Dialogue concept. Studies II-IV were quantitative with cross sectional andlongitudinal design based on statistical data from the Health Dialogue concept, apopulation survey among schoolchildren. The data were analyzed usingqualitative content analysis (I) and regression analyses (II-IV).Study I showed that the school nurses had developed their own commonapproach, a health promotion model derived from experiences of working with theHealth Dialogue concept. Study II showed that the most important health variablesinfluencing pre-schoolchildren´s positive self-reported-health were experience ofcomfort in preschool, good sleep, absence of headaches, being physicalactive/playing daily, and not being a victim for bullying. Both boys and girlsneeded to experience comfort, being physical active, and not being bullied. Forgirls, positive self-reported-health seemed to be more dependent on comfort, beingphysical active/playing, and not being bullied, whereas boy’s health was moredependent on eating school lunch daily and not experiencing headaches.Study III revealed that in 10-year-old children´s positive self-reported-health,comfort in school, normal iso- body mass index and absence of headaches wereshown to be significantly important health indicators. Normal iso- body massindex (girls) and absence of headaches (boys) were shown to have a potentiallycausal effect on 10-year-old children's positive self-reported-health. Study IVrevealed several significantly important health indicators in schoolchildren´shealth during three school transitions in the Swedish Education system (betweenthe ages of 6-10, 10-13 and 13-16); not experiencing being sad/depressed,afraid/worried, experiencing the school environment positively (schoolyard andivrestrooms), not being bullied, having good sleep, daily physical activity/play andability to concentrate. Gender and age differences were also identified. The HealthDialogue concept, contributes increased knowledge and a new cross sectional andlongitudinal perspective to individual, school, community and organization’sperception of schoolchildren´s self-reported-health. Furthermore, these resultsdemonstrate the importance and validity of children´s experiences in the context ofhealth and should contribute to future health promotion activities and schoolbasedinterventions.Key words: Health promotion, health dialogue, longitudinal design, school nurses,schoolchildren, self-reported-health. / Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka och beskrivaskolbarns självrapporterade hälsa baserat på Hälsosamtals konceptet, attidentifiera hälsoindikatorer och deras möjliga samband för skolbarn självskattadehälsa i ett 6 till 16- års perspektiv, och att analysera skolsköterskornas erfarenheterav att använda Hälsosamtals konceptet i Västernorrlands län. Avhandlingenbygger på fyra studier (I-IV). Studie I var kvalitativ med en deskriptiv design,baserad på individuella intervjuer med skolsköterskor med arbetserfarenhet frånHälsosamtals konceptet. Studie II-IV var kvantitativ med tvärsnitt ochlongitudinell design baserat på statistisk data på länsnivå från Hälsosamtalskonceptet bland skolbarn i ålder 6-16 år. Data analyserades med kvalitativinnehållsanalys (I) och regressions analys (II-IV). Studie 1 visade attskolsköterskorna i länet hade utvecklat en egen gemensam strategi och modell förhälsofrämjande arbete. Studie II visade att de viktigaste hälso- indikatorer för barni förskoleklass avseende positivt självrapporterade hälsa var trivsel, god sömn,frånvaro av svår huvudvärk, vara fysiskt aktiv/leka varje dag, samt att inte varautsatt för mobbning. Både pojkar och flickor behövde trivas, vara fysisktaktiva/leka, och inte vara utsatta för mobbning. Flickorna visade sig vara merberoende av trivsel, vara fysiskt aktiva/leka, och inte vara utsatta för mobbning föratt rapportera sin hälsa positivt medan pojkarnas positivt självrapporterande hälsavisade sig bero på daglig skollunch och att inte ha huvudvärk. Studie III visade attför 10-åriga barns positivt självrapporterade hälsa var, trivsel i skolan, normalt iso-BMI och frånvaro av huvudvärk viktiga hälsoindikatorer. Normal iso-BMI visadeett potentiellt kausalt samband för 10-åriga flickors, och frånvaro av huvudvärkvisade ett potentiellt kausalt samband för 10-åriga pojkars positivtsjälvrapporterad hälsa. Studie IV visade flera signifikant viktiga hälsoindikatorer iskolbarns (6-16 år) positivt självrapporterade hälsa, under tre skolövergångar i detsvenska utbildningssystemet (6-10, 10-13, 13-16 år). Att inte känna sigledsen/deprimerad, rädd/orolig, uppleva skolmiljön positivt (skolgården ochtoaletter), inte vara mobbad, sova gott, vara dagligt fysiskt aktiv/leka och att kunnakoncentrera sig visade sig vara viktiga hälsoindikatorer. Dessa hälsoindikatorerviskilde sig avseende på ålder och kön. Denna avhandling bidrar med ökad kunskapom skolbarns självrapporterade hälsa grundat på Hälsosamtals konceptet.Hälsosamtals konceptet tillför nya perspektiv avseende barns hälsa på individ,skola, samhälls/organisations nivå i ett tvärsnitts och longitudinellt perspektiv.Hälsofrämjande arbete i skolan och samhället bör ta barns upplevelser,erfarenheter och synpunkter i beaktande och som giltiga. Resultatet i dennaavhandling hoppas kunna bidra till framtida hälsofrämjande arbete och insatser iskolan.