Hälsosamtal med elever i skolan är ett arbetssätt för att främja barns hälsa. Studiens syfte är att beskriva förutsättningar för ett bra hälsosamtal utifrån ungdomars perspektiv. 16 individuella intervjuer med ungdomar på högstadiet och gymnasiet genomförda inom ramen för ett större forskningsprojekt har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar hur ett elevcentrerat, tryggt och strukturerat hälsosamtal skapar förutsättningar för lärande, reflektion, motivation, relation och delaktighet. Ungdomarna uttrycker önskemål om ett elevcentrerat hälsosamtal, anpassat efter deras individuella behov och önskemål. Hälsosamtalet stärkte ungdomen och relationen till skolsköterskan som genom sin personlighet och sina strategier bidrog till känslan av trygghet. Ungdomarna upplevde att de fick ökad kunskap genom struktur, delaktighet och respekt. De beskrev vikten av delaktighet i samtalet för att kunna förmedla sina tankar och åsikter till skolsköterskan. Hälsoverktyget upplevdes skapa struktur i samtalet, förberedelse, en större förståelse, ett helhetsperspektiv över hälsan samt motivation till ändrade levnadsvanor. Resultatet talar för vikten av ett elevcentrerat hälsosamtal där ungdomen görs delaktig för att skapa möjligheter att främja hälsan. Resultatet har i enlighet med tidigare forskning pekat på fördelen med användandet av ett strukturerat hälsoverktyg och hälsosamtalets betydelse för ungdomars tankar om sin hälsa. / Health dialogue with pupils, a way to promote children’s health. The Purpose of the study is to describe prerequisites for a good health dialogue from adolescents´ perspective. 16 individual interviews with adolescents in upper level lower secondary school and high school completed within a major research project were analysed with qualitative content analysis. The result show that Pupil centred, secure and structured health dialogues creates conditions for learning, reflection, motivation, relation and participation. Adolescents express wishes of pupil centred health dialogues, adjusted to individual needs and requests. Helath dialouge strengthened adolescent and relation to school nurse, whom through strategies and personality contributes to the sense of security. Importance of freedom of choice and voluntariness was emphasized by adolescents. Adolescents experienced increased knowledge through structure, participation and respect. The health and lifestyle tool perceived to create structure, preparedness, a greater understanding, holistic perspectives over one’s health and motivation for lifestyle changes. Results indicates importance of pupil centred health dialogues where adolescents is made participant to create possibilities to promote health. In concurrence with previous research results points to advantage of using structured health and lifestyle tools and health dialogue’s importance for adolescents thoughts about health.

Classroom lighting has been installed in the same way since the 1960s, in straight lines offluorescent tubes, even if the teaching values have changed remarkably. There is a need for knowledge exchange that bridges lighting design theory and pedagogy and studies on how the current situation impacts education. Furthermore, there are few studies on new ways of illuminating classrooms. This thesis explores two case studies: one standard classroom built in the 1960s and a classroom redesigned in 2020 with adaptable lighting. The two case studies are used to derive a design concept that can be installed in any standard classroom. Moreover, during the autumn and winter in Sweden, electric light is crucial to support circadian rhythms, and there is a need for adaptability and change throughout the day.