Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals upplevelse av arbete och självskattad hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. Bakgrund. Arbetsmiljön har stor betydelse för upplevelsen av hälsa och hur vi mår. Det finns därför ett behov av att utforska samband mellan upplevelse av arbete och hälsa, särkilt bland vårdpersonal som ofta utsätts för höga krav i arbetet. Genom att utgå från ett salutogent perspektiv kan hälsofrämjande faktorer i arbetsmiljön beskrivas vilket är av värde vid hälsofrämjande arbete. Design. Studien genomfördes i form av en kvantitativ tvärsnittssstudie under april-maj månad 2013,bland vårdpersonal med patientnära arbete i Stockholms och Uppsala län. Metod. Data samlades in genom pappersenkäter som delades ut till 100 sjuksköterskor,undersköterskor och läkare (svarsfrekvensen var 68%). För att mäta vårdpersonalens upplevelse av arbete och självskattad hälsa, användes mätinsinstrumenten Salutogenic Health Indicator Scale(SHIS) och Work Experience Measurement Scale (WEMS). Bearbetning och analys av datainsamlingen gjordes med SPSS 20.0.Resultat. Det fanns ett signifikant samband mellan självskattad hälsa och upplevelse av arbete ocharbetsplats. Ingen signifikant skillnad sågs i upplevelse av hälsa och arbete i förhållande till kön,sysselsättningsgrad, anställningsform eller yrke/utbildningsnivå. De respondenter som tillhörde den äldre åldersgruppen hade en signifikant högre skattad hälsa och högre medelvärden i WEMS. Slutsats. Vårdpersonal som trivs och mår bra på arbetet skattar även sin hälsa högre. Genom att öka förståelsen för sambanden mellan arbete och hälsa och vilka faktorer som bidrar till att vi trivs och mår bra på arbetet kan en värdefull utgångspunkt för hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen skapas.

The overall aim of this thesis was to explore and describe schoolchildren's selfreported-health based on the Health Dialogue concept as well as to identify healthindicators and their possible associations in the perspective of 6 to 16 year-olds,and to provide an analysis of school nurses´ experiences of using the HealthDialogue concept, in the County of Västernorrland. The thesis was based on fourstudies (I-IV). Study I was qualitative using a descriptive design, based onindividual interviews with school nurses who had working experience of using theHealth Dialogue concept. Studies II-IV were quantitative with cross sectional andlongitudinal design based on statistical data from the Health Dialogue concept, apopulation survey among schoolchildren. The data were analyzed usingqualitative content analysis (I) and regression analyses (II-IV).Study I showed that the school nurses had developed their own commonapproach, a health promotion model derived from experiences of working with theHealth Dialogue concept. Study II showed that the most important health variablesinfluencing pre-schoolchildren´s positive self-reported-health were experience ofcomfort in preschool, good sleep, absence of headaches, being physicalactive/playing daily, and not being a victim for bullying. Both boys and girlsneeded to experience comfort, being physical active, and not being bullied. Forgirls, positive self-reported-health seemed to be more dependent on comfort, beingphysical active/playing, and not being bullied, whereas boy’s health was moredependent on eating school lunch daily and not experiencing headaches.Study III revealed that in 10-year-old children´s positive self-reported-health,comfort in school, normal iso- body mass index and absence of headaches wereshown to be significantly important health indicators. Normal iso- body massindex (girls) and absence of headaches (boys) were shown to have a potentiallycausal effect on 10-year-old children's positive self-reported-health. Study IVrevealed several significantly important health indicators in schoolchildren´shealth during three school transitions in the Swedish Education system (betweenthe ages of 6-10, 10-13 and 13-16); not experiencing being sad/depressed,afraid/worried, experiencing the school environment positively (schoolyard andivrestrooms), not being bullied, having good sleep, daily physical activity/play andability to concentrate. Gender and age differences were also identified. The HealthDialogue concept, contributes increased knowledge and a new cross sectional andlongitudinal perspective to individual, school, community and organization’sperception of schoolchildren´s self-reported-health. Furthermore, these resultsdemonstrate the importance and validity of children´s experiences in the context ofhealth and should contribute to future health promotion activities and schoolbasedinterventions.Key words: Health promotion, health dialogue, longitudinal design, school nurses,schoolchildren, self-reported-health. / Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka och beskrivaskolbarns självrapporterade hälsa baserat på Hälsosamtals konceptet, attidentifiera hälsoindikatorer och deras möjliga samband för skolbarn självskattadehälsa i ett 6 till 16- års perspektiv, och att analysera skolsköterskornas erfarenheterav att använda Hälsosamtals konceptet i Västernorrlands län. Avhandlingenbygger på fyra studier (I-IV). Studie I var kvalitativ med en deskriptiv design,baserad på individuella intervjuer med skolsköterskor med arbetserfarenhet frånHälsosamtals konceptet. Studie II-IV var kvantitativ med tvärsnitt ochlongitudinell design baserat på statistisk data på länsnivå från Hälsosamtalskonceptet bland skolbarn i ålder 6-16 år. Data analyserades med kvalitativinnehållsanalys (I) och regressions analys (II-IV). Studie 1 visade attskolsköterskorna i länet hade utvecklat en egen gemensam strategi och modell förhälsofrämjande arbete. Studie II visade att de viktigaste hälso- indikatorer för barni förskoleklass avseende positivt självrapporterade hälsa var trivsel, god sömn,frånvaro av svår huvudvärk, vara fysiskt aktiv/leka varje dag, samt att inte varautsatt för mobbning. Både pojkar och flickor behövde trivas, vara fysisktaktiva/leka, och inte vara utsatta för mobbning. Flickorna visade sig vara merberoende av trivsel, vara fysiskt aktiva/leka, och inte vara utsatta för mobbning föratt rapportera sin hälsa positivt medan pojkarnas positivt självrapporterande hälsavisade sig bero på daglig skollunch och att inte ha huvudvärk. Studie III visade attför 10-åriga barns positivt självrapporterade hälsa var, trivsel i skolan, normalt iso-BMI och frånvaro av huvudvärk viktiga hälsoindikatorer. Normal iso-BMI visadeett potentiellt kausalt samband för 10-åriga flickors, och frånvaro av huvudvärkvisade ett potentiellt kausalt samband för 10-åriga pojkars positivtsjälvrapporterad hälsa. Studie IV visade flera signifikant viktiga hälsoindikatorer iskolbarns (6-16 år) positivt självrapporterade hälsa, under tre skolövergångar i detsvenska utbildningssystemet (6-10, 10-13, 13-16 år). Att inte känna sigledsen/deprimerad, rädd/orolig, uppleva skolmiljön positivt (skolgården ochtoaletter), inte vara mobbad, sova gott, vara dagligt fysiskt aktiv/leka och att kunnakoncentrera sig visade sig vara viktiga hälsoindikatorer. Dessa hälsoindikatorerviskilde sig avseende på ålder och kön. Denna avhandling bidrar med ökad kunskapom skolbarns självrapporterade hälsa grundat på Hälsosamtals konceptet.Hälsosamtals konceptet tillför nya perspektiv avseende barns hälsa på individ,skola, samhälls/organisations nivå i ett tvärsnitts och longitudinellt perspektiv.Hälsofrämjande arbete i skolan och samhället bör ta barns upplevelser,erfarenheter och synpunkter i beaktande och som giltiga. Resultatet i dennaavhandling hoppas kunna bidra till framtida hälsofrämjande arbete och insatser iskolan.

This thesis consists of a quantitative and a qualitative study. The quantitative study (articles I-III) aimed to examine how self-reported health in adolescence is associated with behavioral, parental, and school factors. Through a survey directed at all adolescents in grades 7-9, data were collected in 2005 in a region in northern Sweden (n=5060). Statistical methods were used to analyze the survey data: chi2tests, multivariate logistic regressions and multilevel logistic regressions. Results showed that even though most adolescents reported good health, there were also rather large proportions of adolescents who reported headaches, stomach aches and feelings of stress. Girls reported poor health to a higher extent than boys, a difference that was larger in grade 9 than in grade 7. The results also showed that being norm compliant was associated with good self-reported health. Furthermore, perceiving relations and communication with parents as poor was associated with poor self-reported health; however, this relationship could not explain gender differences in self-reported health. Continuing on, analyses showed that there exist greater variations in self-reported health between students (within a school) than between different schools. On an individual level, poor relations to teachers, bullying and truancy were associated with poor general health. The qualitative study  (article IV) sought to examine barriers to and facilitators of utilization of local school survey results within a school setting. In 2011, 21 school district managers and principals within a Swedish municipality were interviewed. Analyses were performed using a qualitative content analysis. The results from the qualitative study showed that the dissemination and utilization of school survey results appeared as two interrelated phases in one process. Barriers and facilitators differed qualitatively depending on the phase, dissemination or utilization. In conclusion, professionals as well as researchers need to consider the complexity of adolescent health and its social determinants. Adolescent health is a concern for multiple sectors in society, which highlights the need for further development of collaborations between professionals in relevant fields, such as health care, school and social services. / Den här avhandlingen består av en kvantitativ och en kvalitativ studie. Syftet med den kvantitativa studien (artikel I-III) var att undersöka sambandet mellan ungdomars självrapporterade hälsa och deras normrelaterade beteende samt föräldra- och skolfaktorer. Data samlades in under 2005, genom en enkät som riktade sig till alla ungdomar i årskurs 7-9 i en region i norra Sverige (n=5060). De statistiska metoder som användes i den kvantitativa studien var bland annat chi2- test, logistisk regression samt flernivåanalys. Resultaten visade att även om de flesta ungdomar rapporterade en god allmän hälsa, så var det också en relativt stor andel som rapporterade huvudvärk, magont samt upplevelser av stress. Flickor rapporterade sämre hälsa än pojkar, en skillnad som var större i åk 9 jämfört med åk 7. Resultaten visade också att normföljsamhet hade ett signifikant samband med god självrapporterad hälsa. De ungdomar som upplevde relationen och kommunikationen med sina föräldrar som dålig, rapporterade också dålig hälsa i högre utsträckning än övriga. Sambandet mellan självrapporterad hälsa och föräldrarelationer kunde inte förklara skillnaderna i ohälsa mellan pojkar och flickor. Vidare, analyser visade att det fanns större variationer i självrapporterad hälsa mellan ungdomar (inom en skola) än mellan olika skolor. Dåliga relationer med lärare, skolk, samt att bli utsatt för mobbning hade ett signifikant samband med dålig självrapporterad hälsa, på en individuell nivå. Syftet med den kvalitativa studien (artikel IV) var att undersöka vilka faktorer inom skolan som möjliggör och som utgör barriärer för användningen av enkätresultaten från en lokal skolenkät. 2011 genomfördes 21 intervjuer med skolområdeschefer och rektorer inom en kommun i Sverige. Analyser av intervjumaterialet genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten från denna studie visade att spridningen och användningen av resultaten från skolenkäten kan beskrivas som två relaterade faser i en process. De faktorer som underlättade samt utgjorde barriärer för spridningen och användningen av enkätresultaten var kvalitativt olika varandra beroende på vilken fas i processen respondenterna hänvisade till. Dessa resultat illustrerar den mångfacetterade komplexitet som inryms i ungdomars hälsa och dess sociala determinanter, en komplexitet som både forskare och professionella behöver ta hänsyn till. Ungdomars hälsa angår ett flertal samhällssektorer, vilket visar på betydelsen av en fortsatt utveckling av samverkan mellan professionella inom exempelvis hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten.