Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals upplevelse av arbete och självskattad hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. Bakgrund. Arbetsmiljön har stor betydelse för upplevelsen av hälsa och hur vi mår. Det finns därför ett behov av att utforska samband mellan upplevelse av arbete och hälsa, särkilt bland vårdpersonal som ofta utsätts för höga krav i arbetet. Genom att utgå från ett salutogent perspektiv kan hälsofrämjande faktorer i arbetsmiljön beskrivas vilket är av värde vid hälsofrämjande arbete. Design. Studien genomfördes i form av en kvantitativ tvärsnittssstudie under april-maj månad 2013,bland vårdpersonal med patientnära arbete i Stockholms och Uppsala län. Metod. Data samlades in genom pappersenkäter som delades ut till 100 sjuksköterskor,undersköterskor och läkare (svarsfrekvensen var 68%). För att mäta vårdpersonalens upplevelse av arbete och självskattad hälsa, användes mätinsinstrumenten Salutogenic Health Indicator Scale(SHIS) och Work Experience Measurement Scale (WEMS). Bearbetning och analys av datainsamlingen gjordes med SPSS 20.0.Resultat. Det fanns ett signifikant samband mellan självskattad hälsa och upplevelse av arbete ocharbetsplats. Ingen signifikant skillnad sågs i upplevelse av hälsa och arbete i förhållande till kön,sysselsättningsgrad, anställningsform eller yrke/utbildningsnivå. De respondenter som tillhörde den äldre åldersgruppen hade en signifikant högre skattad hälsa och högre medelvärden i WEMS. Slutsats. Vårdpersonal som trivs och mår bra på arbetet skattar även sin hälsa högre. Genom att öka förståelsen för sambanden mellan arbete och hälsa och vilka faktorer som bidrar till att vi trivs och mår bra på arbetet kan en värdefull utgångspunkt för hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen skapas.

Negativ stress påverkar vår fysiska och psykiska hälsa. Hur vi upplever vår allmänna stress påverkar vår upplevelse av arbete och arbetssituation. Vad som upplevs som stressande varierar bland individer och hur vi hanterar vår upplevda stress är också olika. Syftet med studien var dels att tydliggöra till vilken grad vår allmänna upplevelse av stress samvarierar med känslan av sammanhang i vår upplevelse av arbete och arbetssituation. Ett annat syfte var att undersöka hur detta samband påverkas av ålder samt undersöka om det fanns några könsskillnader. Kvinnor och män (N=171) som arbetat 100 % under den sista månaden deltog i studien. Perceived Stress Scale (PSS), känsla av sammanhang (KASAM), work experience measurement scale (WEMS) samt bakgrundsfrågor användes vid insamling av data. Multipel regressionsanalys visade att PSS var den starkaste prediktorvariabeln för WEMS (B = -1.22, p< .001). KASAM hade ett lägre samband med WEMS (B = 0.35, p< .01). Kön (B = -1.70, p = .717) och ålder (B = -0.22, p = .430) bidrog inte signifikant. Prediktorvariabeln KASAM hade en förklarad varians på 24.2% samt att den förklarade variansen ökade signifikant till 28.4%, när PSS stress lades till modellen. / Negative stress affects our physical and psychological health. How we perceive our general stress affects our experience of work and situations therein. The things that are perceived as stressful vary among individuals and how we deal with our perceived stress also varies. The purpose of this study was to clarify to what extent our general perceived stress-level inter-acted with the sense of coherence in our experience of work and situations at work. Another purpose was to examine how the interaction were affected by age. Lastly, the purpose was to see if there is any differences between genders. Men and women (N=171) working 100 % in the last month participated in my study. To collect the data, I used Perceived Stress Scale (PSS), Sense of Coherence Scale (SOC) and Work Experience Measurement Scale (WEMS) in conjunction with question each participant´s background. The multiple regression analysis showed that PSS was the strongest predictor variable on experience of work and situations at work (B = -1.22, p< .001). SOC had a smaller relationship (B = 0.35, p< .01). Gender (B = -1.70, p = .717) and age (B = -0.22, p = .430) was not found to be significant. With the predictor variable SOC, the explained variance was 24.2% and when PSS was added to the model, the explained variance increased significantly to 28.4%.