Bakgrund: Antalet nyanlända barn och ungdomar har stadigt ökat i Sverige under åren 2000 till 2015 och har därefter minskat. Även om antalet nyanlända har minskat har de inte haft och har inte tillgång till hälso- och sjukvård i samma utsträckning som svenskfödda barn och ungdomar. Elevhälsan är en samhällsfunktion där skolsköterskans hälsofrämjande arbete är en viktig del i att främja nyanlända elevers hälsa. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelse av att arbeta hälsofrämjande med nyanlända elever i skolan. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats, där fem skolsköterskor intervjuades. Datamaterialet analyserades enligt innebördsanalys. Resultat: Resultatet består av fyra innebördsteman; förståelse för nyanlända elevers livsvillkor, känslan av meningsfullhet i enskilda möten, känslor av otillräcklighet skapar frustration samt viljan att göra mer för elever. Slutsats: Skolsköterskorna upplever sitt arbete meningsfullt och de har en förståelse för elevers livssituation och livsvillkor. Brist på resurser skapar frustration hos skolsköterskorna men det finns även en glädje och stolthet för det arbetet de utför. / Background: The number of newly arrived children and young people has steadily in-creased in Sweden from 2000 until 2015 and has subsequently declined. Although the num-ber of new arrivals has decreased, they have not had and do not have access to health care to the same extent as Swedish-born children and adolescents. Student health is a social function in which the school nurse's health promotion work is an important part of promoting newly arrived students' health. Aim: To describe the school nurses' experience of working with health promotion with newly arrived students. Method: The study was conducted using a qualitative method with a phenomenological approach, in which five school nurses were interviewed. The data was analyzed by means of descriptive meaning analysis. Results: The results of the analysis are four themes; understanding the newly arrived student's life conditions, the sense of meaningfulness in individual meetings, feelings of inadequacy create frustration, and the desire to do more for the students. Conclusion: The school nurses experience their work as being meaningful and they have an understanding of the students' life situations and living conditions. Lack of resources creates frustration among the school nurses, but there is also joy and pride in the work they do.

Bakgrund: Risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdom samt diabetes typ 2 ökar vid ohälsosamma levnadsvanor. Ett av distriktssköterskans uppdrag är att arbeta hälsofrämjande för att förebygga dessa sjukdomar. Sörmlands hälsoprogram är en del i ett hälsofrämjande arbete och riktar sig till 40-, 50- och 60-åringar inom Region Sörmland. Syfte: Att identifiera och beskriva inbjudna deltagares erfarenheter av hälsosamtalet i Sörmlands hälsoprogram. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med stöd av en intervjuguide. Tio personer som deltagit i hälsosamtalet är informanter i föreliggande studie. Datan analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke. Resultat: Analysen resulterade i två övergripande teman; Deltagarnas erfarenheter av samtalets kringliggande faktorer och Samtalets olika dimensioner och dess betydelse. Under vardera temat finns två underliggande subteman som skildrar resultatet. Slutsats: Sörmlands hälsoprogram som helhet och hälsosamtalet som en del i detta uppskattas av de som deltar. Hälsosamtalet upplevs som respektfullt och neutralt där informanterna beskriver att de får tid att reflektera och komma till insikt om sina levnadsvanor och att det skapar en ökad motivation. / Background: The risk of developing cardiovascular disease and type 2 diabetes increases with unhealthy living habits. One of the district nurse's tasks is to work in health promotion to prevent these diseases. Sörmland's health program is part of a health promotion work and is aimed at 40-, 50-and 60-year-old in the Region of Sörmland. Aim: To identify and describe invited participants' experiences of the health dialogue in Sörmland's health program. Method: Descriptive design with qualitative approach. Semi-structured interviews were conducted with the help of an interview guide. Ten people who participated in the health dialogue are informants in the present study. The data were analyzed using thematic analysis according to Braun and Clarke. Results: The analysis resulted in two overall themes; The participants' experiences of the surrounding factors of the health dialogue and the different dimensions of the health dialogue and its significance. Under each theme, there are two underlying subthemes that depict the result. Conclusion: Sörmland's health program as a whole and the health dialogue as part of this are appreciated by those who participate. The health dialogue is perceived as respectful and neutral where the informants describe that they are given time to reflect and gain insight into their living habits and that it creates an increased motivation.