Jag vill genom denna undersökning om återanpassning ta reda på hur situationen ser ut för personer som har kommit i kontakt med en ideell hjälporganisation med avsikt att lämna sina gamla liv bakom sig och påbörja en laglydig livsstil. Syftet med denna studie är således att ta reda på vilka faktorer som kan tänkas vara av betydelse för individer som ska återanpassas till samhället efter tidigare fängelsevistelser. Till min hjälp har jag haft kontakt med medlemmar ur två av KRIS (Kri-minellas Revansch i Samhället) lokalföreningar. Min frågeställning lyder: Vilken betydelse för de före detta kriminella har KRIS i återanpassningen till samhället?Den valda metoden för denna undersökning är kvalitativa intervjuer med fem medlemmar ur KRIS. Intervjuerna har handlat om föreningens betydelse för intervjudeltagarna med avseende på områden som jag utifrån tidigare forskning har identifierat som relevanta för en individs återanpassning; sysselsättning, socialt kontaktnät, boende och fritid. De teorier som används för att analysera inter-vjuernas innehåll är Travis Hirschis teori om sociala band och Howard, S. Beckers stämplingsteori.Resultaten visar att KRIS har varit och är väldigt betydelsefulla för sina medlemmar i deras integre-ring in i samhället, men att intervjudeltagarna upplever hjälpen de får på olika sätt. Samtliga med-lemmar har fått någon form av heltidssysselsättning genom föreningen. Medlemmarnas upplevelser av sysselsättningens betydelse varierar från att innebära en mjukstart inför sökande av ”vanliga” arbeten till en vilja att jobba kvar och vidareutvecklas inom föreningen. Den sociala gemenskapen inom KRIS som grundar sig på medlemmars gemensamma erfarenheter vad gäller brott och droger upplevs mestadels som något positivt då det finns ett behov av att kunna samtala med någon förstå-ende om de svåra stunderna i livet. Vidare kan man se starka känslomässiga band mellan medlem-marna. De har varandra som förebilder och stöttar varandra i strävan efter förändring. Beträffande medlemmarnas bostadssituation har KRIS inte spelat någon större roll. Intervjudeltagarna har på egen hand lyckats ordna en fast bostad där de trivs, men de är medvetna om att föreningen ställer upp om det behövs. Angående fritidens betydelse visar intervjudeltagarna en stark vilja att vara del-aktiga i de aktiviteter som anordnas genom KRIS. Känslan att kunna träffa andra människor och visa omgivningen att de är motiverade till förändring är mycket påtaglig. Genom ovanstående om-råden har KRIS ökat styrkan i de sociala banden hos medlemmarna och jag tolkar det som att de har kommit en bra bit på vägen i att återta en plats i samhället.

The reintegration process back to society after finishing a prison sentence is not guaranteed to be easy. To be able to create a new and better life you need the right circumstances.  This study is based on a method of sociology of law. The aim of the study is to study which promoting and inhibiting factors which can be the foundation to whether people with a criminal past find and keep a job or not. The essay also asks what is demanded both individually but also structurally to maintain the capacity to stay employable. The results of this study are that there are both promoting and inhibiting factors when ex-offenders are reintegrating back to society though the labor market. Thanks to the Swedish government, legislation, organizations and more, the study shows that our country has a general positive view on getting ex-offenders back to a normal life and offers the tools to get there if they are willing to do their part.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för vilka uppfattningar och erfarenheter yrkesverksamma inom Kriminalvården har av hälsofrämjande arbete, i relation till deras syn på fängelseklienterna. Studien utfördes med hjälp utav kvalitativa intervjuer med fem respondenter inom urvalsgruppen (tre frivårdsinspektörer och två kriminalvårdare). Intervjumaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys, mot bakgrund av tidigare studier av yrkesverksammas uppfattningar av deras hälsofrämjande arbete, syn på fängelseklienter, samt en litteraturstudie om politikers uppfattningar av vad som krävs för att gynna både samhälle och individ beträffande brottslighet. Vidare har datamaterialet även analyserats utifrån stämplingsteorin, där de yrkesverksamma ses som potentiella stämplingskällor. Resultaten indikerar att respondenterna främst ser utmaningar i brist på tid med klienter, resursbrister samt ett svagt politiskt gehör. Vidare visar resultaten även att respondenterna från anstalten anser att ett mer fokuserat hälsofrämjande arbete är någonting som fungerar där de arbetar, och att de gärna vill sprida vidare deras uppfattningar och erfarenheter kring detta. Genom att synliggöra de yrkesverksammas perspektiv kan studien förhoppningsvis bidra till en fördjupad förståelse av hur de ser på klienterna, samt varför detta synsätt är gynnsamt ur ett samhällsperspektiv.

Inledning: Brott definieras som ett beteende som strider mot lagar. Under 2014 var det 8940 personer som blev inskrivna på kriminalvårdsanstalter. Den formella bestraffningen orsakar utanförskap hos fängelsedömda. Syftet med undersökningen var att uppmärksamma tidigare fängelsedömdas upplevelser av att vara utsatta för stigmatisering. Ambitionen var att belysa hur stigmat påverkade den aktuella livssituationen för individen. Vårt delsyfte med undersökningen var att undersöka hur tidigare fängelsedömda försökte hantera eller minska känslan av att vara kringgärdad av stigma. Metod: För att besvara detta syfte intervjuades nio tidigare fängelsedömda män med medelåldern på 43 år. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera intervjuerna. Resultat: Majoriteten av deltagarna hade upplevt stigmatisering och angav ett flertal svårigheter som försämrat deras livsvillkor. Deltagare hade genomgått en identitetsbekräftelse till följd av stigmat. Deltagarna beskrev att de på olika sätt försökte minska upplevelsen av att vara utsatt för stigma, bland annat genom att öka sin delaktighet i samhället. Diskussion: Stämplingsteorin av Howard Becker och teorin om stigmatisering av Erving Goffman har används för att förklara resultatet. Bland annat hur tidigare fängelsedömda upplever stigmatisering och hur detta förändrar deras självbild. Att de idag lärt sig hantera stigmat beror på att de lyckats förbättra sin självbild samt att de ingår i en gemenskap i organisationen KRIS. Slutligen anser vi att samhällets bild av den kriminella bör förändras för att underlätta återintegrationen för tidigare fängelsedömda. / <p>2016-06-01</p>

<p>Numera uppmärksammas sjukdomen ADHD hos vuxna som allt mer förekommande och psykiatrin beskriver hur dessa människors svårigheter kan se ut. Individens egna upplevelser av hur det är att leva med ADHD har inte fått lika mycket utrymme för diskussion. Min studie syftar därför till att beskriva psykiatrins sätt att betrakta sjukdomen ADHD hos vuxna kontra hur dessa människor upplever sjukdomen. Jag vill undersöka om psykiatrins bild av vuxna med ADHD överensstämmer med dessa människors upplevda verklighet. För att kunna få en mer klar bild av hur psykiatrin ser på vuxna med ADHD har jag använt mig av den tidigare psykiatriska forskningen som betonar vad man vet om ADHD, och hur dessa människors svårigheter ser ut. Den metod som har använts är en fenomenologisk upplevelseorienterad metod, vilken beskriver vuxnas upplevelser av ADHD. Empirin består av fem intervjuer med vuxna människor som har fått diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med stämplingsteorin. Denna teoretiska utgångspunkt ger en möjlig förklaring till hur man som vuxen upplever sin situation när man lever med ADHD.</p>

Numera uppmärksammas sjukdomen ADHD hos vuxna som allt mer förekommande och psykiatrin beskriver hur dessa människors svårigheter kan se ut. Individens egna upplevelser av hur det är att leva med ADHD har inte fått lika mycket utrymme för diskussion. Min studie syftar därför till att beskriva psykiatrins sätt att betrakta sjukdomen ADHD hos vuxna kontra hur dessa människor upplever sjukdomen. Jag vill undersöka om psykiatrins bild av vuxna med ADHD överensstämmer med dessa människors upplevda verklighet. För att kunna få en mer klar bild av hur psykiatrin ser på vuxna med ADHD har jag använt mig av den tidigare psykiatriska forskningen som betonar vad man vet om ADHD, och hur dessa människors svårigheter ser ut. Den metod som har använts är en fenomenologisk upplevelseorienterad metod, vilken beskriver vuxnas upplevelser av ADHD. Empirin består av fem intervjuer med vuxna människor som har fått diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med stämplingsteorin. Denna teoretiska utgångspunkt ger en möjlig förklaring till hur man som vuxen upplever sin situation när man lever med ADHD.

Studien syftar till att förstå unga lagöverträdares marginaliseringsprocesser i relation till skolan och arbetsmarknaden. För att förstå dessa processer har vi genom en kvalitativ studie av biografier analyserat resultatet med den symboliska interaktionismen, stämplingsteorin och Ted Goldbergs redogörelse för avvikarkarriären tillsammans med tidigare forskning kring ämnet. Studiens resultat visar att de unga lagöverträdarnas marginaliseringsprocesser börjar i skolan med social marginalisering. De unga lagöverträdarna beskriver svårigheter med att bli socialt accepterade. Studiens resultat visar också att de unga lagöverträdarnas marginaliseringsprocesser som är en följd av upprepad stämpling fortgår även utanför skolan då de ansluter sig till umgängeskretsar med en lagöverträdande livsstil och liknande visioner. Studien pekar på att de unga lagöverträdarna möter svårigheter med att nå en förankrad position på arbetsmarknaden. Dessa svårigheter beror på deras brottsbelastning och att de genom stämpling har upprättat en negativ självbild. / The study aims to understand the young offenders marginalization processes in relation to the school and the labor market. To understand these processes, we have used a qualitative study of the biographies and analyzed the results with the symbolic interactionism, the labeling theory and Ted Goldberg's account of deviation career together with previous research in this topic. Study results show that young offenders processes of marginalization begins in school with social marginalization. Young offenders describes the difficulties to be socially accepted. 2 The study also shows that young offenders processes of marginalization as a result of repetitive labeling continues even outside the school when they join social circles with an offending lifestyle and similar visions. The study suggests that young offenders faced difficulties in reaching an entrenched position in the labor market. These difficulties are due to their crimes burden and by labeling has drawn up a negative self-image.

<p>Kvinnors kriminalitet har länge varit ett eftersatt forskningsområde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utsträckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn på sin delaktighet i den egna kriminella karriären. Studien har också undersökt kvinnornas förståelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppväxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjälp av Goldbergs stämplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrån tidigare forskning. I studien har det framkommit att kvinnorna överlag har känt sig delaktiga och att de alla de facto har varit delaktiga i sin kriminella karriär. Alla kvinnor ansåg sig ha en förståelse av sin kriminalitet när de såg tillbaka på den. Det mesta tyder på att de under tiden de utförde sin kriminella handling hade en förståelse av sin kriminalitet. Vissa resultat kan dock tolkas som att de inte hade det. Under uppväxten upplevde majoriteten av respondenterna fler hinder än möjligheter men det har varit svårt att få fram exakta uppgifter om uppväxtförhållandena i denna studie. Kvinnorna betraktade sig inte som offer utan som subjekt, det vill säga de ansåg att de hade gjort egna val som lett till kriminalitet.</p>

Kvinnors kriminalitet har länge varit ett eftersatt forskningsområde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utsträckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn på sin delaktighet i den egna kriminella karriären. Studien har också undersökt kvinnornas förståelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppväxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjälp av Goldbergs stämplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrån tidigare forskning. I studien har det framkommit att kvinnorna överlag har känt sig delaktiga och att de alla de facto har varit delaktiga i sin kriminella karriär. Alla kvinnor ansåg sig ha en förståelse av sin kriminalitet när de såg tillbaka på den. Det mesta tyder på att de under tiden de utförde sin kriminella handling hade en förståelse av sin kriminalitet. Vissa resultat kan dock tolkas som att de inte hade det. Under uppväxten upplevde majoriteten av respondenterna fler hinder än möjligheter men det har varit svårt att få fram exakta uppgifter om uppväxtförhållandena i denna studie. Kvinnorna betraktade sig inte som offer utan som subjekt, det vill säga de ansåg att de hade gjort egna val som lett till kriminalitet.

Denna kvalitativa studie syftar till att studera en grupp adopterades egna erfarenheter av utanförskap samt att studera deras erfarenhet av stöd i detta utanförskap. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer från sex personer som är internationellt adopterade från Colombia som alla vuxit upp i Sverige. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys.  Resultatet visar på att samtliga intervjupersoner mer eller mindre har upplevt ett utanförskap under uppväxten. Det har även framkommit att personernas "icke-vita" utseende har haft stor betydelse när det kommit till omgivningens bemötande gentemot dem, vilket dels har bidragit till att den adopterade upplevt en känsla av att inte passa in i samhället. I studien blev det även uppenbart med ett annat typ av utanförskap vilket var känslan av att befinna sig i ett mellanfack. Att befinna sig i ett mellanfack var något som vissa intervjupersoner kände igen då de inte känt någon samhörighet till varken Sverige eller Colombia. Att få stöd har vi sett utifrån vårt resultat är viktigt för intervjupersonerna. Det resultat som framkom gällande kännedomen av stöd som var riktat till adopterade var väldigt begränsad och nästan obefintlig bland intervjupersonerna.