Abstract Ett av Sveriges största samhällsproblem idag är narkotikamissbruket där dödligheten är högre än hos övriga befolkningen. Det är allvarligt problem då debutåldern är låg samt att ungdomar, framförallt unga män, i gymnasieåldern är en överrepresenterad grupp när det kommer till fullbordat missbruk. En av de många aktörer i Sverige idag som erbjuder missbruksbehandling är de olika behandlingshem som finns där majoriteten använder sig av fysisk aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sådan typ av behandling. Syftet med studien är att undersöka hur behandlingshemmet använder sig av fysisk aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser på fysisk aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod. Metoderna som användes var två olika intervjuvarianter då författaren till studien ansåg att intervjua både boende och personal på behandlingshemmet, fokusgruppsintervju för de boende samt vanlig kvalitativ intervju för de anställda. Resultatet på den aktuella studien visade att både personal och boende på behandlingshemmet förespråkade fysisk aktivitet som del av behandling av missbruk då de av erfarenhet sett vilka positiva effekter det ger. De ansåg även att det inte får gå för långt då det kan ge motsatt effekt och leda till ett ännu sämre tillstånd och ännu ett missbruk. Banduras sociala kognitiva teori blev tydlig intervjuerna vilket blivit ett genomgående pedagogiskt hjälpmedel i resultatet.

Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka och få bättre förståelse för om, och i så fall hur, aktivt deltagande i estetisk verksamhet kan påverka och förändra livskvalitén hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Materialet har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med skådespelare på en teaterverksamhet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Med hjälp av en innehållsanalys har intervjuerna analyserats och tolkats. Resultatet visar att deltagandet i teaterverksamheten har försett skådespelarna med personliga resurser som kan hjälpa dem att hantera sina egna livssituationer. Sett ur ett empowermentperspektiv och med social kognitiv teori som utgångspunkt dras slutsatsen att denna typ av teaterverksamhet kan bidra till en förbättrad upplevd livskvalitet hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. / <p>2018-01-19</p>

Spel om pengar är vanligt förekommande för människor i vårt samhälle. Spelproblematik är ett folkhälsoproblem, där unga män i åldern 18-24 år står för den största ökningen. Enligt vetenskapliga studier är de främsta riskfaktorerna för att utveckla spelberoende tillgänglighet, tidig speldebut, kognitiva störningar, alkoholmissbruk och psykisk ohälsa. Ålder, kön och etnicitet utgör riskgrupper. Syftet med studien är att undersöka vad som gör att en människa hamnar i ett spelberoende och vad som utgör vändpunkten i en människas liv. Metod och tillvägagångssätt: vi har använt oss av kvalitativ metodik, där semistrukturerade intervjuer utfördes på sju numera spelfria män, bosatta i närheten av Malmö och Göteborg. Resultat: De faktorer som kan antas påverka utvecklingen ett spelberoende är acceptansen till spel, tillgänglighet, svag självkänsla och andra missbruk, främst alkohol. Faktorer som är avgörande för att ta sig ur spelberoendet är kombinationen av en inre övertygelse om att vilja ta sig ur sitt beroende samt stöd från omgivningen. De viktigaste sätten att arbeta på för att förebygga spelberoende är via skärpt lagstiftning och tillsyn av spelmarknaden. Information med syfte att medvetandegöra och problematisera spelandet är av stor betydelse i processen att förändra normer och attityder till spelandet. / Gambling for money is common for people in our society. Problem gambling is a public health problem and the group of young men aged 18-24 years has the highest growth. According to scientific studies, the major risk factors for developing pathological gambling are availability, early game debut, age, gender, ethnicity, cognitive disorders, alcohol abuse and mental illness. The aim of this study is to examine what makes an individual fall into a pathological gambling and what constitutes the turning point in the process of quitting gambling. Methodology and approach: we have used qualitative methodology, in which semi-structured interviews were carried out among seven men trying to cope with their pathological gambling, living in areas close to Malmö and Gothenburg. The result: The factors that are crucial for developing a pathological gambling, according to the informants in this study, are: social acceptance of gambling, availability, low self-esteem and other kinds of abuse (mostly alcohol abuse). Factors that are crucial in the process to stop the pathological gambling are an inner conviction about wanting to quit gambling and social support. The most important strategies in preventing pathological gambling are: strict legislation, regulation of the gambling market and acknowledgement of gambling dependency in the Swedish Social Services Act. Information with the aim to raise the awareness and problematize gambling plays an important part in the process of changing norms and attitudes to gambling.

Spel om pengar respektive alkoholbruk är två folkhälsoproblem som bidrar till flertalet sjukdomar och omfattande samhällskostnader. Ungefär 58 procent av befolkningen hade 2015 spelat om pengar under senaste året. I Sverige har ungefär 80 procent av den vuxna befolkningen brukat alkohol under den senaste månaden. Att vara aktiv inom lagidrott har visat sig vara en potentiell faktor för att bruka alkohol och spela om pengar. Syftet med studien var att kartlägga pengaspelande och alkoholbruk bland lagidrottande män i Västmanlands län och huruvida det finns något samband mellan spel om pengar och alkoholbruk. Studien var av kvantitativ metod och en tvärsnittsdesign användes. Kvantitativa data insamlades genom enkäter från 100 respondenter med en svarsfrekvens på 97 procent från åtta föreningar i Västmanlands län. Data analyserades genom deskriptiv analys och chi-2 tester i statistikprogrammet SPSS. Resultatet påvisade att de flesta hade spelat om pengar någon gång under det senaste året. Det framkom också att de flesta hade brukat alkohol senaste året. Resultatet påvisade även att det fanns samband mellan spel om pengar och alkoholbruk. Social kognitiv teori har använts för att djupare förklara möjliga motiv till varför lagidrottare börjar spela om pengar och hur beteendet tas efter från en individ till en annan.

Bakgrund: Psykisk ohälsa i samhället ökar och många patienter har svårt att fullfölja behandling som involverar rörelse, vilket kan leda till livslånga symptom och än värre besvär. Starka och påfrestande emotioner har diskuterats som en anledning till bristande följsamhet sett till basal kroppskännedom, men andra orsaker kan också urskiljas. Syfte: Att beskriva fysioterapeuters erfarenhet och upplevelse av faktorer som kan påverka individens följsamhet till basal kroppskännedom som behandling inom psykisk ohälsa ur ett beteendemedicinskt perspektiv.    Metod: Denna kvalitativa studie som bygger på sex semistrukturerade intervjuer har gjorts med en induktiv ansats.    Resultat: Studien fångar upp en upplevd koppling mellan patientens sjukdom och symptom och bristande följsamhet. Vidare är informanternas erfarenhet och upplevelse att vem fysioterapeuten är, hur pass bra patienten förstår vad basal kroppskännedom är, att behandlingen är mer praktisk och involverar mindre prat, att det finns ett gott samarbete mellan fysioterapeut och patienten som leder till en allians samt vem patienten är kan ses som faktorer som tillsammans eller var för sig kan påverka följsamheten.   Slutsats: Utifrån informanternas upplevelser och erfarenheter att det är nödvändigt att ta hänsyn till och hantera även psykologiska och sociala perspektiv hos patienten för att följsamhet till basal kroppskännedom ska uppstå. / Background: Mental illness in society is increasing and many patients find it difficult to adhere to treatment that involves movement, which can lead to lifelong symptoms and increased problems. Strong and stressful emotions have been discussed as a reason for lack of adherence to basic body awareness, but other reasons can also be discerned. Aim: To describe physiotherapists' experiences of factors that can influence the individual's adherence to basic body awareness as treatment in mental illness from a behavioral medicine perspective. Method: This qualitative study, which is based on six semi-structured interviews, has been done with an inductive approach.   Result: The study captures a perceived connection between the patient's illness and symptoms and lack of adherence. Furthermore, the informants' experience is who the physiotherapist is, how well the patient understands what basic body awareness is, that the treatment is more practical and involves less talking, that there is good cooperation between the physiotherapist and the patient which leads to an alliance and who the patient is can be seen as factors that together or individually can affect adherence.   Conclusion: Based on the experiences of the informants, it is necessary to take into account and also to manage the psychological and social perspectives of the patient in order for adherence to basic body awareness treatment to occur.

Hälsan och folkhälsan påverkas av allt vi har omkring oss och beror på vilka förutsättningar och möjligheter vi har att ta hand om oss själva och vår omvärld. Jordens resurser är ansträngda, mänsklighetens konsumtionsvanor bidrar till detta och det finns ett allt större behov av att arbeta med hållbarhet. Folkhälsoarbete kan ske på flera plan, i Sverige finns en lång tradition av ideella föreningar och organisationer och dessa har varit speciellt framgångsrika i att engagera människor men även att nå marginaliserade eller utsatta grupper. Food2change är en ideell organisation som arbetar med hållbarhet genom att ta hand om matsvinn från matvarubutiker med hjälp av sina medlemmar och volontärer. Syftet med studien är att undersöka upplevelser av ideellt engagemang i föreningen food2change.  En kvalitativ undersökning har genomförts för att undersöka upplevelser av att vara ideellt engagerad i food2change kopplat till KASAM, socialt stöd och social kognitiv teori. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och en manifest innehållsanalys genomfördes. Resultaten visar att det finns olika drivkrafter till att vara engagerad i föreningen samt att effekter som upplevs av ideellt engagemang i föreningen är känsla av meningsfullhet, tillgång till rutin och struktur, möjlighet till utökade sociala relationer och känsla av delaktighet men även viss risk för stress vid hög arbetsbelastning vilka alla kan ha påverkan på hälsan.