<p><strong>Abstract</strong></p><p>My examination paper is about how you can work with fairytales as an educational tool in order to strengthen young students’ self-esteem. Specialist literature and findings show that the fairytale can be used in order to strengthen self-esteem. As teachers we have a big part in this to help the students to develop and make them trust their own abilities. You can work with fairytales in many different ways and it’s often popular among the students. The purpose with this paper is to check how fairy tales and self-esteem are connected and how you can work with it in school.</p><p>The methods I’ve used are a combination of observation and qualitative interview. I have studied two different schools where I observed two teachers, in this case when they read fairytales and then I interviewed them. During the interview I used a recorder to get as much information as possible of the interview and to be able to listen many times.</p><p>Both of the teachers I interviewed worked with fairytales but in different kind of ways. Lena used fairytales as an inspiration to work creative with for an example drama, art, storytelling etc. while Lisa used fairytales to work with the text and the language.</p><p><strong>Keywords: </strong>working with fairytales, fairytales, self-esteem, educational tool. <strong></strong></p>

Abstract My examination paper is about how you can work with fairytales as an educational tool in order to strengthen young students’ self-esteem. Specialist literature and findings show that the fairytale can be used in order to strengthen self-esteem. As teachers we have a big part in this to help the students to develop and make them trust their own abilities. You can work with fairytales in many different ways and it’s often popular among the students. The purpose with this paper is to check how fairy tales and self-esteem are connected and how you can work with it in school. The methods I’ve used are a combination of observation and qualitative interview. I have studied two different schools where I observed two teachers, in this case when they read fairytales and then I interviewed them. During the interview I used a recorder to get as much information as possible of the interview and to be able to listen many times. Both of the teachers I interviewed worked with fairytales but in different kind of ways. Lena used fairytales as an inspiration to work creative with for an example drama, art, storytelling etc. while Lisa used fairytales to work with the text and the language. Keywords: working with fairytales, fairytales, self-esteem, educational tool.

Abstract: In this study, I have searched for answers to whether teachers use pictures in their teaching with the purpose of making education easier. Can we use the pictures with a pedagogic purpose? In this study, I have interviewed middle-school teachers concerning this subject. My results show that teachers actually use pictures in order to make the education easier for pupils but they do not do it very often. They think that they do not have the time to look for the good pictures that go with their subject and that they can show in the classroom. They also think that the pictures in the textbooks are good enough and they do not discuss the pictures very much. The pupils often do their own interpretations.

<p>Abstract: In this study, I have searched for answers to whether teachers use pictures in their teaching with the purpose of making education easier. Can we use the pictures with a pedagogic purpose? In this study, I have interviewed middle-school teachers concerning this subject.</p><p>My results show that teachers actually use pictures in order to make the education easier for pupils but they do not do it very often. They think that they do not have the time to look for the good pictures that go with their subject and that they can show in the classroom. They also think that the pictures in the textbooks are good enough and they do not discuss the pictures very much. The pupils often do their own interpretations.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare talar om datorn som pedagogiskt </p><p>hjälpmedel och vilka implikationer deras tal för med sig för den datorstödda undervisningen. </p><p>Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, enskilda och i grupp, och analysen har </p><p>utförts med inspiration från den diskursteoretiska ansatsen. Med hjälp av att teckna </p><p>ekvivalenskedjor har de diskurser som lärarna talar inom identifierats. </p><p>Analysen har medfört att 18 olika diskurser identifierats och ur dessa kan det lärarna vill uppnå med </p><p>att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel samt de krav som ställs på lärare och skolor för att </p><p>förverkliga dessa mål uttolkas. </p><p>Resultatet visade att färdighetsträning, lustfyllt lärande och kritisk granskning är några exempel på </p><p>vad lärarna vill uppnå genom att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel. De krav på lärare och </p><p>skolor som lärarnas uttalande resulterade i är framförallt adekvat kompetens och en god tillgång på </p><p>datorer. Implikationerna som resultatet för med sig är att satsningar på fortbildning för lärare och en </p><p>ökad tillgång av datorer är av stor vikt för datorns att vara eller icke vara i undervisningen.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare talar om datorn som pedagogiskt hjälpmedel och vilka implikationer deras tal för med sig för den datorstödda undervisningen. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, enskilda och i grupp, och analysen har utförts med inspiration från den diskursteoretiska ansatsen. Med hjälp av att teckna ekvivalenskedjor har de diskurser som lärarna talar inom identifierats. Analysen har medfört att 18 olika diskurser identifierats och ur dessa kan det lärarna vill uppnå med att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel samt de krav som ställs på lärare och skolor för att förverkliga dessa mål uttolkas. Resultatet visade att färdighetsträning, lustfyllt lärande och kritisk granskning är några exempel på vad lärarna vill uppnå genom att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel. De krav på lärare och skolor som lärarnas uttalande resulterade i är framförallt adekvat kompetens och en god tillgång på datorer. Implikationerna som resultatet för med sig är att satsningar på fortbildning för lärare och en ökad tillgång av datorer är av stor vikt för datorns att vara eller icke vara i undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka lastbil- och bussimulatorers för- och nackdelar i användandet som pedagogiskt verktyg. I undersökningen har intervjuer med tre pedagoger och tre studenter genomförts för att utvärdera simulatorer som pedagogiskt verktyg. En strävan att informera och väcka ett intresse av tekniken som hjälpmedel i undervisningen har också legat till grund för arbetet. Enligt flera forskare finns ekonomiska och tidseffektiva vinster med att använda simulatorer i undervisningen. Fördelar med den virtuella miljön är att studenterna kan lära sig hur det är att köra ett stort fordon, möjlighet finns likaså att öva på oförutsedda kritiska händelser. Studenterna och pedagogerna som intervjuades ser fördelar med tidsvinsten samt att det är ett bra verktyg för nybörjaren. Nackdelar med fordonssimulatorn finns i återgivningen att efterlikna ett riktigt fordon samt den grafiska miljön. Studenter och pedagoger är väl överens om återgivning av miljön i simulatorn är mycket bra men den innehåller också brister. Informanterna har alla reflekterat över detta men ingen har antytt att det påverkat deras inlärning negativt. Fordonssimulatorer är relativt nytt i Sverige, idag finns det ett fåtal fordonssimulatorer i våra skolor. Tekniken har tidigare funnits men återgivningen av miljön och kostnaden har varit ett starkt argument för att inte investera i verktyget. Tekniken och kostnaden har förändrats och gör simulatorn till både ett ekonomiskt och pedagogiskt hjälpmedel

<p>Syftet med studien är att undersöka lastbil- och bussimulatorers för- och nackdelar i användandet som pedagogiskt verktyg. I undersökningen har intervjuer med tre pedagoger och tre studenter genomförts för att utvärdera simulatorer som pedagogiskt verktyg. En strävan att informera och väcka ett intresse av tekniken som hjälpmedel i undervisningen har också legat till grund för arbetet. Enligt flera forskare finns ekonomiska och tidseffektiva vinster med att använda simulatorer i undervisningen. Fördelar med den virtuella miljön är att studenterna kan lära sig hur det är att köra ett stort fordon, möjlighet finns likaså att öva på oförutsedda kritiska händelser. Studenterna och pedagogerna som intervjuades ser fördelar med tidsvinsten samt att det är ett bra verktyg för nybörjaren. Nackdelar med fordonssimulatorn finns i återgivningen att efterlikna ett riktigt fordon samt den grafiska miljön. Studenter och pedagoger är väl överens om återgivning av miljön i simulatorn är mycket bra men den innehåller också brister. Informanterna har alla reflekterat över detta men ingen har antytt att det påverkat deras inlärning negativt. Fordonssimulatorer är relativt nytt i Sverige, idag finns det ett fåtal fordonssimulatorer i våra skolor. Tekniken har tidigare funnits men återgivningen av miljön och kostnaden har varit ett starkt argument för att inte investera i verktyget. Tekniken och kostnaden har förändrats och gör simulatorn till både ett ekonomiskt och pedagogiskt hjälpmedel</p>

Abstract Ett av Sveriges största samhällsproblem idag är narkotikamissbruket där dödligheten är högre än hos övriga befolkningen. Det är allvarligt problem då debutåldern är låg samt att ungdomar, framförallt unga män, i gymnasieåldern är en överrepresenterad grupp när det kommer till fullbordat missbruk. En av de många aktörer i Sverige idag som erbjuder missbruksbehandling är de olika behandlingshem som finns där majoriteten använder sig av fysisk aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sådan typ av behandling. Syftet med studien är att undersöka hur behandlingshemmet använder sig av fysisk aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser på fysisk aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod. Metoderna som användes var två olika intervjuvarianter då författaren till studien ansåg att intervjua både boende och personal på behandlingshemmet, fokusgruppsintervju för de boende samt vanlig kvalitativ intervju för de anställda. Resultatet på den aktuella studien visade att både personal och boende på behandlingshemmet förespråkade fysisk aktivitet som del av behandling av missbruk då de av erfarenhet sett vilka positiva effekter det ger. De ansåg även att det inte får gå för långt då det kan ge motsatt effekt och leda till ett ännu sämre tillstånd och ännu ett missbruk. Banduras sociala kognitiva teori blev tydlig intervjuerna vilket blivit ett genomgående pedagogiskt hjälpmedel i resultatet.

<p>I den här studien försöker jag lämna en redogörelse på hur lärare kan arbeta didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen, i kursen kultur och idéhistoria på gymnasiet. Via en kvalitativ intervju-undersökning med elva elever som läser kultur och idéhistoria på klippans gymnasium, och kopplingar till didaktisk forskning i ämnet har jag lyft fram olika förhållningsätt att använda spelfilm. För att lärare ska förhålla sig didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen krävs det att lärare är insatta i Lpf 94, kursmålen och följer upphovsrätten. Det krävs även att lärare har didaktisk kunskap om hur en spelfilm i undervisningen bör förbehandlas och efterbehandlas med eleverna. Det är även betydande att lärare är medvetna om mediareception, att elever kan läsa av spelfilmer olika beroende hur lärare väljer att visa spelfilmer.</p>