Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad skolungdomar använder datorn och In-ternet till. Författaren vill även ta reda på om det finns några skillnader i datoranvändning-en mellan en skolklass med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) och en skolklass utan IKT-profil. Tidigare forskning har visat att eleverna främst använder datorn i underhållningssyfte. De chattar, skickar e-post, använder olika communities (nätgemenskaper) och spelar spel. Ti-digare undersökningar har också visat att pojkar oftare har tillgång till egen dator än flick-or. I en undersökning, genomförd 2008 och baserad på en enkät i två åttondeklasser, en IKT-klass och en musikklass, har författaren funnit att datorn används på ett relativt likartat sätt i de båda grupperna när det gäller tiden utanför skolan. Här dominerar fortfarande under-hållningsaspekten och eleverna lägger ned mycket tid på chattande och spel. I skolan där-emot arbetar IKT-eleverna dagligen med datorn som hjälpmedel medan musikeleverna gör detta mer sporadiskt. IKT-eleverna följer en kursplan i IKT och har datorkunskap på sche-mat, vilket inte musikeleverna har. I undersökningen visade det sig att pojkar fortfarande har större tillgång till egen dator än vad flickor har. De flesta av de tillfrågade eleverna är positiva till datorns integrering i undervisningen.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare talar om datorn som pedagogiskt </p><p>hjälpmedel och vilka implikationer deras tal för med sig för den datorstödda undervisningen. </p><p>Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, enskilda och i grupp, och analysen har </p><p>utförts med inspiration från den diskursteoretiska ansatsen. Med hjälp av att teckna </p><p>ekvivalenskedjor har de diskurser som lärarna talar inom identifierats. </p><p>Analysen har medfört att 18 olika diskurser identifierats och ur dessa kan det lärarna vill uppnå med </p><p>att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel samt de krav som ställs på lärare och skolor för att </p><p>förverkliga dessa mål uttolkas. </p><p>Resultatet visade att färdighetsträning, lustfyllt lärande och kritisk granskning är några exempel på </p><p>vad lärarna vill uppnå genom att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel. De krav på lärare och </p><p>skolor som lärarnas uttalande resulterade i är framförallt adekvat kompetens och en god tillgång på </p><p>datorer. Implikationerna som resultatet för med sig är att satsningar på fortbildning för lärare och en </p><p>ökad tillgång av datorer är av stor vikt för datorns att vara eller icke vara i undervisningen.</p>

<p>Skolan har fått ta del av den tekniska utvecklingen genom datorns introduktion. Vår uppfattning är att dess fulla potential inte används och att det har fokuserats för mycket på hur man kan få in datorn i undervisningen, när frågan borde ha varit: "Varför?" I läroplanen finns det inga tydliga mål eller riktlinjer för hur datorn skall användas. Eftersom införandet av datorn inte har förankrats hos pedagogerna, har den ibland förpassats till att bli en dyr skrivmaskin eller en teknisk encyklopedi. Vi anser att datorn är ett hjälpmedel med stor potential för pedagoger och elever i skolans verksamhet. Syfte: Syftet är att undersöka pedagogers och elevers syn på datorn i skolan. Metod: Vi har valt en kvalitativ undersökningsdesign. Pedagoger och elever intervjuades om deras syn på datorn i undervisningen. Pedagogerna intervjuades enskilt och eleverna i små grupper om 3-5 elever. Intervjuerna med pedagogerna var enskilda pga. svårigheter att samordna en träff med pedagoger från två kommuner. En till aspekt var att vi sökte de enskilda pedagogernas syn, inte gruppens. Syftet med att intervjua eleverna i grupp var att de skulle känna sig trygga med att bli intervjuade och att de kunde komplettera varandra i gruppen. Resultat: Källkritik - Pedagogerna påpekar att eleverna har svårt att vara kritiska till det de läser/ser på Internet. Datorn används mest till att skriva eller för att söka fakta på Internet. Pedagoger och elever ser det tekniska krånglet med datorer som ett problem. Tillgången till datorer är inte avgörande för hur mycket de används. Pedagogens inställning till datorer styr arbetsformen och påverkar resultatet. Pedagoger och elever anser att datorn är en väsentlig del av skolan och att det behövs mer utbildning.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare talar om datorn som pedagogiskt hjälpmedel och vilka implikationer deras tal för med sig för den datorstödda undervisningen. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, enskilda och i grupp, och analysen har utförts med inspiration från den diskursteoretiska ansatsen. Med hjälp av att teckna ekvivalenskedjor har de diskurser som lärarna talar inom identifierats. Analysen har medfört att 18 olika diskurser identifierats och ur dessa kan det lärarna vill uppnå med att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel samt de krav som ställs på lärare och skolor för att förverkliga dessa mål uttolkas. Resultatet visade att färdighetsträning, lustfyllt lärande och kritisk granskning är några exempel på vad lärarna vill uppnå genom att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel. De krav på lärare och skolor som lärarnas uttalande resulterade i är framförallt adekvat kompetens och en god tillgång på datorer. Implikationerna som resultatet för med sig är att satsningar på fortbildning för lärare och en ökad tillgång av datorer är av stor vikt för datorns att vara eller icke vara i undervisningen.

Skolan har fått ta del av den tekniska utvecklingen genom datorns introduktion. Vår uppfattning är att dess fulla potential inte används och att det har fokuserats för mycket på hur man kan få in datorn i undervisningen, när frågan borde ha varit: "Varför?" I läroplanen finns det inga tydliga mål eller riktlinjer för hur datorn skall användas. Eftersom införandet av datorn inte har förankrats hos pedagogerna, har den ibland förpassats till att bli en dyr skrivmaskin eller en teknisk encyklopedi. Vi anser att datorn är ett hjälpmedel med stor potential för pedagoger och elever i skolans verksamhet. Syfte: Syftet är att undersöka pedagogers och elevers syn på datorn i skolan. Metod: Vi har valt en kvalitativ undersökningsdesign. Pedagoger och elever intervjuades om deras syn på datorn i undervisningen. Pedagogerna intervjuades enskilt och eleverna i små grupper om 3-5 elever. Intervjuerna med pedagogerna var enskilda pga. svårigheter att samordna en träff med pedagoger från två kommuner. En till aspekt var att vi sökte de enskilda pedagogernas syn, inte gruppens. Syftet med att intervjua eleverna i grupp var att de skulle känna sig trygga med att bli intervjuade och att de kunde komplettera varandra i gruppen. Resultat: Källkritik - Pedagogerna påpekar att eleverna har svårt att vara kritiska till det de läser/ser på Internet. Datorn används mest till att skriva eller för att söka fakta på Internet. Pedagoger och elever ser det tekniska krånglet med datorer som ett problem. Tillgången till datorer är inte avgörande för hur mycket de används. Pedagogens inställning till datorer styr arbetsformen och påverkar resultatet. Pedagoger och elever anser att datorn är en väsentlig del av skolan och att det behövs mer utbildning.

The purpose of this study was to examine how teachers practice Arne Tragetons theory of using computers as the first writing instrument in reading and writing development. We wanted to clarify how the work from using Tragetons theory was applied while investigating if and how other methods of reading and writing instruction were used. Our interest lays in how the teachers accomplished the knowledge of this theory and also how the choice of this approach came about. To investigate this we used interviews with a qualitative nature, where seven active teachers were interviewed. They worked in three different schools in years one to three, they were all women and had various long experiences of work on the computer writing tools. The essential and the most prominent of these results showed a greater desire to learn where joy was in focus. Typing bliss was seen by an increased production of text made possible because the use of computer writing tools are not slowed by the students sometimes worse than fine motor development. The comprehensive results showed that the computer as the central medium of literacy development contributed to the speedier development of the pupils in comparison to the traditional reading and writing instruction. The interviewed teachers had only a few negative aspects to serve and those focused primarily on the technical bits that were not on students' development.

Flera kommuner går in i stora projekt där det satsas på införskaffande av en dator per elev och pedagog inom skolor. Till grund för dessa satsningar finns många rapporter där det talas om hur positivt det är med datorer som arbetsverktyg i skolan. Dessa rapporter lyfter mycket lite eventuella negativa aspekter med datorer i skolan. Egen erfarenhet har dock sett att det finns distraherande faktorer vid datoranvändning som inte kan anses positiva för elevers lärande. I detta arbete identifieras, undersöks och analyseras delar som kan anses negativt förekommande vid datoranvändning i skolan.

Syftet med detta arbete är att belysa hur datorprogrammet OneNote kan användas för att stimulera elevers engagemang för skolarbetet. Hur kan OneNote användas som ett alternativt specialpedagogiskt utbildningsprogram? Vad säger den senaste forskningen om datorn som verktyg i skolan och i specialundervisningen? I studiens teoretiska ramverk används forskaren Puentedura SAMR-modell för att analysera en arbetsmodell utvecklad i OneNote. Studien beskriver hur OneNote kan användas samt hur ett utbildningsprogram kan vara uppbyggt och tar även upp de svårigheter det medför att bygga upp ett utbildningsprogram, såsom brist på kompetensutbildning och arbetsredskap. Lagtexter, förordningar och deklarationer redovisas för att belysa den specialpedagogiska rollen. Metoden som använts är aktionsforskning och är en metod som används när ett problemområde har identifierats, och viss åtgärder vidtagna. Problemområdet i denna studie identifierades som åtgärder för att attrahera hemmasittande elever tillbaka till skolan och för att stimulera elevernas engagemang för skolarbetet användes dataprogrammet OneNote. Slutsatsen av studien visar att OneNote som utbildningsplattform fungerar som ett specialpedagogiskt verktyg och har utvecklingsmöjligheter. Engagemanget för skolarbetet hos de eleverna som använde OneNote har ökat och datorn som pedagogiskt hjälpmedel datorn har bidragit till en positiv utveckling i att skapa goda lärandemiljöer. Andra mycket positiva aspekter är att elevernas självständighet har ökat och därmed deras självförtroende.

Datorn har idag en central roll i vårt samhälle och det är naturligt att skolan tar till sig ny teknik och använder datorn som ett verktyg för elevernas lärande. Syftet med min undersökning är att ta reda på om datorn, i arbetet med Arne Tragetons metod ”Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola”, har en naturlig roll i läs- och skrivinlärningen. I min undersökning har jag valt en kvalitativ intervjustudie som huvudmetod, vilken jag kompletterat med observationer i de intervjuade pedagogernas barngrupper. På så sätt har jag fått en bra inblick i hur det praktiska arbetet med Tragetons metod går till i klassrummet. Undersökningen visar på en positiv bild av Tragetons metod, men inte som en ny revolutionernande läsinlärningsmetod, utan mer som ett nytt sätt att utnyttja datorn som verktyg med andra beprövade läsinlärningsmetoder som grund för undervisningen.

För att möta den så kallade digitala generationen och höja elevers motivation och måluppfyllelse satsar fler och fler skolor på 1:1. Det innebär att varje elev och lärare får tillgång till varsin bärbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad på teknologin, ifråga om hur denna står i relation till elevresultat, elev- och lärarattityder, etc., men utelämnar de pedagogiska synsätten i 1:1-satsningarna. Det är denna lucka som är utgångspunkten i uppsatsen. Med fokus på fyra 1:1-verksamma pedagoger ämnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsätt som omgärdar 1:1-verksamhet. Frågeställningarna behandlar datoranvändning, elevsyn, kompetensutveckling och digital kompetens. Förutom intervjuer med pedagogerna baseras undersökningen på styrdokument, kommunala IT/IKT-strategier, de aktuella skolornas IT-strategier samt observationer i pedagogernas klasser. Elevdatorn används inom en rad olika områden i skolan. Hur pedagogen väljer att använda datorn i undervisningen skiljer sig mellan det tillfrågade inom ett brett svarsområde. Elevdatorn används i alltifrån den mer traditionella klassrumsundervisningen till ett mer nytänkande lärande. Elevdatorn kan även ha funktionen av ett administrativt verktyg som bidrar till förenkling i den befintliga undervisningen. Avsaknaden av en gemensam syn på vad det innebär att satsa på 1:1 och vad som krävs för att en satsning ska vara framgångsrik är en bidragande orsak till att de undersökta projekten ser så pass olika ut. Att pedagogerna inte får någon större möjlighet till kompetensutveckling utan istället är beroende av sitt eget engagemang är också en bidragande orsak till detta. En gemensam syn finns kring behovet av att utveckla elevernas digitala kompetens i syfte att förbereda dem för en allt mer globaliserad och digitaliserad omvärld.