I Japan beskrevs på 1980-talet ett fenomen som kom att kallas Hikikomori. Det talades då om en grupp ungdomar med en social tillbakadragenhet, utan känd aktivitet som tillbringade merparten av sin tid i det egna hemmet. På 1990-talet började det talas om fenomenet även i Europa och under senare år har gruppen uppmärksammats allt mer i Sverige. Syftet med studien var att utifrån ungdomarnas perspektiv undersöka vilka eventuella faktorer som påverkat dem till och från hemmasittandet, men även hur de upplevt den tid då de var hemmasittande. För att ta reda på det intervjuades sex ungdomar mellan 18-24 år vilka hade erfarenheter av ett hemmasittande och som var boendes i en mellanstor svensk stad. Resultatet visade att det var ett flertal faktorer som påverkar till och från hemmasittandet. Viktiga faktorer som framkom var skola, ohälsa och sociala nätverk. En sviktande skolnärvaro nämndes av majoriteten av ungdomarna vilken hade resulterat i att de hade ofullständiga betyg både från grundskola och gymnasium. Lärare som hjälpte ungdomarna lite extra visade sig vara viktigt för ungdomarnas motivation att ta tag i skolarbetet. Vad beträffar ohälsan var den på olika sätt återkommande i samtliga ungdomars berättelser. Trots det gick det inte att hitta något direkt samband mellan ohälsan och hemmasittandet. Under hemmasittandet spenderade ungdomarna en stor del sin tid vid datorn och hade via den flertalet av sina sociala kontakter. Övriga nätverk såsom familj, vänner, myndighetskontakter samt en verksamhet som arbetade med hemmasittande ungdomar hade en betydande roll för ungdomarna, framförallt vad gäller vägen från hemmasittandet.

Definitionen på hemmasittande elev kan definieras som en elev som varit hemma från skolan under minst en månads tid. Konsekvensen av hemmasittande är allvarlig då eleven riskerar att gå miste om ett fullständigt skolbetyg och kan sedan leda till andra bieffekter som sämre psykisk och fysisk hälsa om bekostar samhället stora summor av pengar. I den här litteraturstudien har vi valt att undersöka olika insatser och dess relation till riktlinjer gällande hantering av hemmasittare utifrån ekologisk systemteorins perspektiv och även med hjälp av begrepp som social exklusion samt stigma. Slutsatserna denna studie kommit fram till pekar på att elevhälsan står inför problem gällande hantering av hemmasittare, och de riktlinjer som framgår inte alltid är lätta att utföra i praktiken.

No description available.

I Sverige råder det skolplikt men trots det finns det vissa barn som vägrar gå i skolan. Studien syftade till att belysa faktorer på mikro-, meso- och makronivå som påverkat hur hemmasittande elever tagit sig tillbaka till skolan. Vidare avsåg studien att lyfta framgångsrika strategier i socialtjänstens arbete med hemmasittande elever. För att besvara syftet intervjuades fyra socialarbetare i två kommuner som är anställda på socialtjänstens öppenvård. Huvudresultatet som intervjupersonerna lyft fram är vikten av kartläggning, arbeta systemteoretiskt kring eleven, betydelsen av goda relationer samt samverkan mellan berörda parter. Tillsammans kan dessa strategier motverka social exklusion bland hemmasittande elever. Slutligen visade informanternas intervjusvar att det inte fanns någon uttalad arbetsstrategi i de två kommunerna och därför kan det behövas nationella riktlinjer för hur socialtjänsten kan hjälpa hemmasittande elever tillbaka till skolan.

Syftet med detta arbete är att belysa hur datorprogrammet OneNote kan användas för att stimulera elevers engagemang för skolarbetet. Hur kan OneNote användas som ett alternativt specialpedagogiskt utbildningsprogram? Vad säger den senaste forskningen om datorn som verktyg i skolan och i specialundervisningen? I studiens teoretiska ramverk används forskaren Puentedura SAMR-modell för att analysera en arbetsmodell utvecklad i OneNote. Studien beskriver hur OneNote kan användas samt hur ett utbildningsprogram kan vara uppbyggt och tar även upp de svårigheter det medför att bygga upp ett utbildningsprogram, såsom brist på kompetensutbildning och arbetsredskap. Lagtexter, förordningar och deklarationer redovisas för att belysa den specialpedagogiska rollen. Metoden som använts är aktionsforskning och är en metod som används när ett problemområde har identifierats, och viss åtgärder vidtagna. Problemområdet i denna studie identifierades som åtgärder för att attrahera hemmasittande elever tillbaka till skolan och för att stimulera elevernas engagemang för skolarbetet användes dataprogrammet OneNote. Slutsatsen av studien visar att OneNote som utbildningsplattform fungerar som ett specialpedagogiskt verktyg och har utvecklingsmöjligheter. Engagemanget för skolarbetet hos de eleverna som använde OneNote har ökat och datorn som pedagogiskt hjälpmedel datorn har bidragit till en positiv utveckling i att skapa goda lärandemiljöer. Andra mycket positiva aspekter är att elevernas självständighet har ökat och därmed deras självförtroende.

Hikikomori är ett fenomen och uttryck med sitt ursprung i Japan, som syftar till individer som isolerar sig i hemmet under en längre tid. Det startade då pressen blev för stor för unga män i Japan, som är ett land där män förväntas gå långt i karriären och prestera framgångsrikt. I Sverige så hänvisas de unga som drar sig undan på grund av olika anledningar, till hemmasittare eller hemmasittande ungdomar.Syftet med den här studien var att undersöka hur behandlare får kontakt med hemmasittande ungdomar och hur dem går tillväga för att få dem integrerade i samhället igen. För att göra det så intervjuades totalt fyra stycken som var verksamma i varsin verksamhet som kommer i kontakt med hemmasittande unga vuxna, de var verksamma ifrån två olika kommuner i norra Sverige och valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Två städer valdes för den här studien, inte för att göra en jämförande studie utan för att få utspridd empiri kring fenomenet.Det som kom fram i resultatet var att skolan var en stor del i hur de hemmasittande ungdomarna mådde och även ibland en orsak till anledningarna att de hade dragit sig undan. Det har gjorts studier på avhopp som visar att otillräckligt stöd var en bidragande faktor, trots att ge stöd till elever som är i behov av det är något som är lagstadgat i svensk skollag. Det framkom även i studien att alla intervjupersoner var eniga om att det här var ett individuellt problem, att ingen klient som de arbetade med var den andra lik och därför fick behandlarna lägga ner mycket fokus på en individ för att ta reda på hur de skulle hjälpa just den individen.Det kom fram i studien att en av de viktigaste faktorerna för att berörda hemmasittande ungdomar skulle lyckas ta sig tillbaka, var att det sattes in en insats i tid och att den insatsen var rätt för den individen.

Denna studie undersöker hur samverkansarbetet kring hemmasittande elever upplevs av de professionella inom skola och socialtjänst. Hemmasittande elever är en ökande problematik som är svår att arbeta kring och kräver ofta att olika aktörer arbetar tillsammans. Utifrån detta har det genomförts kvalitativa intervjuer där professionella från skolan och socialtjänsten har fått möjligheten att berätta om sina upplevelser kring hur samverkansarbetet fungerar och om ansvarsfördelningen är tydlig. Studien presenterar både bra och mindre bra faktorer inom samverkansarbetet. Genom en tematisk analys analyseras materialet i förhållande till Organisationsteorin. Organisationsteorin tar upp centrala delar kring hur organisationer är uppbyggda och att de påverkas av både individerna inom organisationen, av utomstående organisationer men också av omgivningen i form av exempelvis förväntningar och politiska beslut. Resultatet av denna studie presenterar att sekretessen är något som ofta upplevs som ett hinder vid samverkansarbetet samt att det är viktigt att varje profession tar ansvar för sina insatser. Något som upplevs som ett problem är att det ofta uppstår frustration över problematiken vilket kan påverka samverkansarbetet negativt. Vidare presenteras även att relationen mellan de professionella ofta upplevs som bra men att det finns en del organisatoriska hinder som påverkar samverkansarbetet. I arbetet upplever de professionella att det är viktigt med en positiv inställning samt gemensamma mål för att öka chanserna till ett gott samverkansarbete. Avslutningsvis lyfter studien att trots att samverkansarbetet upplevs relativt bra med tydliga ramar så upplever de professionella att problematiken kvarstår vilket leder till skilda meningar kring vem som har ansvaret för den unge när den förblir hemmasittande.

Increasing attention is being paid to the phenomenon of school refusing behaviour. Schools and other professionals are actively working to improve student attendance however the demand for knowledge of how to work with long term absence is significant. Without proper insight the wrong actions might be taken and make the issue worse. The aim with this study is to investigate how the problems and working methods in regards to school refusal behaviour can be understood. The study is based on a literature review of 16 academic articles and the result present six main themes, central for the purpose of the study. By applying ecological development theory as well as risk and protective factor theory the study concludes that school refusal behaviour is a complex problem and the young person with school refusing behaviour needs to be holistically understood in respect to the specific life situation of the individual and risk factors need to be understood as cumulative. Proper timing and intensity of interventions are of great significance as well as interprofessional cooperation and having a good alliance with the family, all of which is concluded to be of difficulty. It is also found that school refusal behaviour to a greater extent should be considered a societal issue instead of merely an individual problem.

The school is an important actor in creating good future opportunities for children and youths, but despite the school's duty, the school absence is common in the municipal school. The purpose of the study was to illustrate how schools in Halmstad municipality work to promote school attendance and how they work to prevent pupils from ending up in a school refusal problem in elementary school, grade 7-9. The relational perspective, sociocultural perspective and sense of coherence (SOC) has been applied as a theoretical basis to get an understanding of how schools handle the complex situation of absence. The study has used a hermeneutic basis where conclusions have been drawn from an abductive approach. With the qualitative design, empirical data has been collected through four semi-structured interviews. The empirical work has then been analyzed through a qualitative content analysis, which resulted in three main categories that account for how the schools relate to absenteeism and meet pupils with interventions and measures to deal with the problem. The analysis resulted in the categories: Organizational efforts and approaches, Pedagogical efforts and measures for participation and Prerequisites for presence through the social environment. In summary, all schools attempted to maintain preventive and promotional efforts based on an organizational, pedagogical and social level at an early stage, where relationships were seen as the prime condition for promoting presence and preventing absence.

In step with the development of society, new social phenomena develop where ”acute social withdrawl” is one of them. Acute social withdrawl is a phenomenon that is about individuals ending up in a social isolation where they withdraw from different relationships and contexts, such as school. Problematic school absenteeism is something that student health works withdaily so students don´t become acute social withdrawn. Based on previous research, we find that early coordinated interventions are significant for the preventive work towards individuals who are at risk for becoming acute social withdrawn. However, we see a knowledge gap in how this type of work should be performed. Through a qualitativ studie in the form of semistructured interviews, we interviewed six people who work actively in a student health team to gain deeper understanding of their work with early interventions. The theories we used to analyze the empirical meterial are Collaboration, Systems theory and Empowerment. Based on our study, we could see several conclusions. For example, we saw that the different interviewees had different functioning processes to draw attention to the students needs, and that collaboration with external organisations worked differently in different municipalities. This is due to the availability, resorurces and willinggness. That it´s not only being meetings and meetings without any results. Based on this, we can se that student health´s work with early coordinated interventions is limited and instead we saw that the interviewees themselves, in their professional role had to find their own 3(64)strategies. In Conclusion, we can see that a group perspective is lacking inte work, as there is a lot of individual focus.