I Japan beskrevs på 1980-talet ett fenomen som kom att kallas Hikikomori. Det talades då om en grupp ungdomar med en social tillbakadragenhet, utan känd aktivitet som tillbringade merparten av sin tid i det egna hemmet. På 1990-talet började det talas om fenomenet även i Europa och under senare år har gruppen uppmärksammats allt mer i Sverige. Syftet med studien var att utifrån ungdomarnas perspektiv undersöka vilka eventuella faktorer som påverkat dem till och från hemmasittandet, men även hur de upplevt den tid då de var hemmasittande. För att ta reda på det intervjuades sex ungdomar mellan 18-24 år vilka hade erfarenheter av ett hemmasittande och som var boendes i en mellanstor svensk stad. Resultatet visade att det var ett flertal faktorer som påverkar till och från hemmasittandet. Viktiga faktorer som framkom var skola, ohälsa och sociala nätverk. En sviktande skolnärvaro nämndes av majoriteten av ungdomarna vilken hade resulterat i att de hade ofullständiga betyg både från grundskola och gymnasium. Lärare som hjälpte ungdomarna lite extra visade sig vara viktigt för ungdomarnas motivation att ta tag i skolarbetet. Vad beträffar ohälsan var den på olika sätt återkommande i samtliga ungdomars berättelser. Trots det gick det inte att hitta något direkt samband mellan ohälsan och hemmasittandet. Under hemmasittandet spenderade ungdomarna en stor del sin tid vid datorn och hade via den flertalet av sina sociala kontakter. Övriga nätverk såsom familj, vänner, myndighetskontakter samt en verksamhet som arbetade med hemmasittande ungdomar hade en betydande roll för ungdomarna, framförallt vad gäller vägen från hemmasittandet.

No description available.

No description available.

Although the significance of education is widely recognized, the content and regimentation of education is not often discussed in contemporary Japan. This thesis analyzed the Japanese education system from Meiji Restoration to today, revealing how the Japanese education system has molded citizens in favor of state power. The persistent system, which has produced citizen conformity, eventually created mindless self-censored citizens. As a result, because of the repeated education dogma, Japanese youths are desperately trying to be ideal Japanese citizens. Nevertheless, the ramifications of the education system in Japanese society, have led to the Hikikomori (or hidden youths) and high suicide rates. The findings of this thesis are based on the education guidelines from the Japanese education ministry and from interviews with various Japanese people. The conclusion is that if the Japanese education system keeps ousting the freedoms of students, the system may once again have a devastating effect on democracy as was seen in Japan in the 1930s. / Graduate

Studiens första del undersöker det långvariga hemmasittandes orsaker. Den andra delen handlar om vilka insatser de beviljats för hemmasittandet och vilka insatser de önskat ta del av. Metodval för studien har varit kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer och bearbetningsmetod blev en blandning av riktad och konventionell innehållsanalys. De teorier som fokuserats på är stigmatisering och vändpunktsteorin. Till studien värvades tre respondenter som ingår i målgruppen hemmasittare. I empirin uppmärksammades mönster till hemmasittandets orsaker som kan härledas från barndomen och skoltiden. Respondenterna har kommit från fattiga familjeförhållande med föräldrar inom arbetarklass med låg utbildningsnivå. Ett återkommande tema är skolans tillkortakommande, där skolan i många fall har misslyckats med att ge respondenterna det stöd de var i behov av för att kunna fullfölja studierna. Hemmasittandet har eskalerat efter att de lämnat skolan, men har även förekommit under skoltiden. Insatser respondenterna erhållit för sitt hemmasittande har främst varit arbetsinriktade medan de i större utsträckning efterfrågat stödinsatser i form av samtalsstöd eller andra kurativ insatser. Alla tre saknade att bli sedda som individer med individanpassade insatser istället för de generella insatser som i många fall inte passade dem.

Detta examensarbete som omfattar 15hp och är en systematisk litteraturstudie. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa modern, interantionell och nationell forskning kring fenomenet ”hemmasittare”, för att synliggöra faktorer som påverkar individers tendens att avvika från skolan, och försöka utröna verktyg att bemöta denna elevgrupp som är på olika stadier i sin frånvaro genom att besvara frågeställningarna ”Hur kan skolan arbeta förebyggande mot hög skolfrånvaro hos eleverna?” och ”Hur kan elever med hammasittarproblematik hjälpas tillbaka till skolan?”. Resultatet visar betydelsen av att försöka motverka skolfrånvaro, att känna igen tecknen hos en person som har tendenser att bli hemmasittare. Det visar även på betydelsen av skolmiljö och positiva relationser betydelse för elevens trivsel och mående, som även det är har betydelse för om eleven kommer fungera psykiskt i skolan trots ev. brister i anknytning, svårigheter i hemmet, ångestproblematik eller andra faktorer. Resultatet visar även på vikten av ett relationellt perspektiv i bemötandet av återvändare. Utan relation och struktur minskar chansen att individen kommer tillbaka till skolan. Övergripande kommer studien visa att det relationella perspektivet genomsyrar alla systematiska litteraturstudier, därmed bygger analysen på vikten av ett professionellt och flexibelt förhållningssätt. I slutet för jag en diskussion utifrån min kommande kompetens, specialpedagog, för att framhäva vikten av en handledare som blir som en bro mellan skolan som organisation, elevhälsan och till läralaget för att stärka upp banden emellan dessa och därmed möjliggöra en bredare kompetens kring till exempel individer, klasser eller frågeställningar som lärarlaget har kring sin fysiska och psykosociala klassrumsmiljö.

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(人間・環境学) / 甲第24916号 / 人博第1090号 / 新制||人||255(附属図書館) / 京都大学大学院人間・環境学研究科共生人間学専攻 / (主査)教授 内田 由紀子, 教授 船曳 康子, 教授 月浦 崇, 教授 宮本 百合 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Human and Environmental Studies / Kyoto University / DGAM

This is a study that aims to investigate what is being spoken about on an internet forum created for people who suffer from extreme loneliness. The study aims to answer questions regarding the users identity and general opinions regarding live a life of more intense solitude. The basic scientific approach of the study is centered around two terms, taken from Howard S. Beckers book "outsiders" (1997). These two terms are "outsiders" and "deviant careers", both dealing with the subject of deviant behavior. The method used to collect data is a relatively new method known as "netnography". This new method centers around studying subcultures on the internet. The main method of analyzing the collected data was the method known as qualitative content analysis, which is a method that centers on condensing and coding various parts of a text, so called "meaning units", and then categorizing these units into categories and themes for analysis. The main findings where that the users saw themselves as deviants, and had no problem in doing so. However, it was also found that varying opinions regarding what is "better" between following the norms of society, and to lead a life of this particular form of deviancy was a topic the users seemed to be divided on. Loneliness was a central part of their identity and a lot of the users did seem to favor living lives of isolation, although a lot of users also seemed to want more social interaction with society. A consensus regarding what was "the good life" was as such relatively hard to find, but there nevertheless seemed to be a strong sense of solidarity between the users against what was deemed to be "the normal people".

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ogiltig skolfrånvaro och grad av psykologiska, emotionella och sociala resurser. Vi undersökte både hemmasittande ungdomar (N = 13) och normalpopulation (N = 235) i två delstudier med en enkätbaserad tvärsnittsdesign. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar upplevde mycket låg grad av psykologiska resurser. Resultaten visade även att graden av ogiltig skolfrånvaro hängde samman med graden av psykologiska resurser. Ogiltig skolfrånvaro hängde även till viss del samman med sociala och emotionella resurser. Ogiltigt skolfrånvarande ungdomar använde sig i lägre grad av adaptiv emotionsreglering och upplevde lägre socialt stöd från lärare. Vidare forskning behövs för att bekräfta resursernas betydelse. / The aim of this study was to examine the relationship between unauthorized absence from school and psychological, emotional and social resources. We examined two samples, one consisting of students with complete school absence (N = 13) and one population based reference group (N = 235), using a questionnaire based cross-sectional research design. Results showed that students with complete school absence experience a very low level of psychological resources. Results also showed that unauthorized absence from school was related to level of psychological resources. Unauthorized absence from school was also partly related to social and emotional resources. Students with unauthorized absence from school used adaptive emotional regulation strategies to a lesser extent, and experienced a lower level of social support from teachers. Further research is required to confirm the relevance of the psychological, emotional, and social resources.

The purpose of this study has been to explore and provide the social work field with testimonies about experienced factors of success using interviews with people who previously were not in education, employment or training (NEET). NEETs were classified into five categories to identify themes in their experienced factors of success. This process was made through thematic analysis. The experienced factors of success were thematized into major themes. The expressed themes followed the person to whom it belonged into their respective NEET-category. Categories and themes were analyzed with Bronfenbrenner’s ecological systems theory. Through this analysis we found indications that different NEET-categories have different needs. This could be an indication that categorization can shed some clarity in the NEET phenomena. Viewing NEET as categories with specific needs provides homogeneity which could accelerate the social services process of identifying and providing appropriate help. Though specific needs of individual NEET-categories need further investigation to become effective. / VI-projektet