<p>Bakgrund: I dag används datorn på allt fler arbetsplatser runt om i hela världen, i olika sammanhang. Allt fler upptäcker vilka fantastiska möjligheter datorn har att erbjuda. I skolan har inte genomslagskraften blivit så stor och flera statliga och kommunala satsningar har gjorts utan någon större framgång. Säljö (2000) menar att det inte har kommit tillräckligt bra pedagogiska program för skolan. Med detta som bakgrund vill vi undersöka ifall arbetet med datorn utvecklas mer om en metod används. Vi har liksom Trageton valt att skriva skriv- och läsinlärning först istället för läs- och skrivinlärning genom hela vårt arbete. Trageton menar att datorn kan vara ett utmärkt hjälpmedel i skriv- och läsinlärning och att det är lättare att lära sig skriva innan man lär sig läsa, något som inte går hand i hand med den traditionella inlärningen där läsning oftast påbörjas före skrivinlärning. Syfte Syftet är med vår studie var att se hur pedagoger använder datorn i sin undervisning samt om pedagoger som använder Tragetons metod använder datorn annorlunda än de som inte arbetar efter Tragetons metod. Metod Vår studie är en kvalitativ studie där intervjuer har använts som forskningsmetod. Vi har intervjuat sex pedagoger, där tre arbetar efter Tragetons metod och tre pedagoger som inte använder någon metod men som anser sig arbeta mycket med datorn i undervisningen. Vi har bearbetat vårt intervjumaterial efter meningskoncentrering och framförallt tittat på skillnader mellan pedagogernas synsätt på datorn i undervisningen. Resultatet av vår studie visar att alla pedagoger i undersökningen anser att datorn är ett bra verktyg i undervisningen och att det bidrar till ett lustfyllt lärande. Vidare visar resultatet att de pedagoger som arbetar efter Tragetons metod använder datorn i undervisningen i större utsträckning för uppgifter som har ett för eleverna, synligt mål. De är kritiska till så kallade pedagogiska program. De pedagogerna som inte arbetar efter någon specifik metod använder datorn förutom i skriv- och läsinlärning också i matematik, men användandet är inte lika genomtänkt som när man arbetar efter en metod. Datorn används många gånger som en belöning.</p>

Bakgrund: I dag används datorn på allt fler arbetsplatser runt om i hela världen, i olika sammanhang. Allt fler upptäcker vilka fantastiska möjligheter datorn har att erbjuda. I skolan har inte genomslagskraften blivit så stor och flera statliga och kommunala satsningar har gjorts utan någon större framgång. Säljö (2000) menar att det inte har kommit tillräckligt bra pedagogiska program för skolan. Med detta som bakgrund vill vi undersöka ifall arbetet med datorn utvecklas mer om en metod används. Vi har liksom Trageton valt att skriva skriv- och läsinlärning först istället för läs- och skrivinlärning genom hela vårt arbete. Trageton menar att datorn kan vara ett utmärkt hjälpmedel i skriv- och läsinlärning och att det är lättare att lära sig skriva innan man lär sig läsa, något som inte går hand i hand med den traditionella inlärningen där läsning oftast påbörjas före skrivinlärning. Syfte Syftet är med vår studie var att se hur pedagoger använder datorn i sin undervisning samt om pedagoger som använder Tragetons metod använder datorn annorlunda än de som inte arbetar efter Tragetons metod. Metod Vår studie är en kvalitativ studie där intervjuer har använts som forskningsmetod. Vi har intervjuat sex pedagoger, där tre arbetar efter Tragetons metod och tre pedagoger som inte använder någon metod men som anser sig arbeta mycket med datorn i undervisningen. Vi har bearbetat vårt intervjumaterial efter meningskoncentrering och framförallt tittat på skillnader mellan pedagogernas synsätt på datorn i undervisningen. Resultatet av vår studie visar att alla pedagoger i undersökningen anser att datorn är ett bra verktyg i undervisningen och att det bidrar till ett lustfyllt lärande. Vidare visar resultatet att de pedagoger som arbetar efter Tragetons metod använder datorn i undervisningen i större utsträckning för uppgifter som har ett för eleverna, synligt mål. De är kritiska till så kallade pedagogiska program. De pedagogerna som inte arbetar efter någon specifik metod använder datorn förutom i skriv- och läsinlärning också i matematik, men användandet är inte lika genomtänkt som när man arbetar efter en metod. Datorn används många gånger som en belöning.

De flesta skolor i Sverige använder konventionella metoder när det gäller läs- och skrivinlärning, det vill säga papper och penna som främsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhället förändras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan användas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en läs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till läsning. IKT i förskoleklass och skola (2005). Vi har undersökt även hur interaktionen mellan elev - elev och elev - pedagog påverkades när undervisning skedde med datorn. Undersökningen genomfördes med sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt. Vi gjorde en kvalitativ analys av de empiriska data i form av semistrukturerade intervjuer med pedagoger, deltagande observationer samt undersökning av elevernas egenproducerade böcker. Resultatet gav en positiv bild av Tragetons strategi, såväl ur elevernas som ur pedagogernas perspektiv. Andra metoder användes parallellt i undervisningen som komplettering till strategin. Pedagogens förhållningssätt mot eleverna visade sig förskjutas från överförande till vägledande. Slutsatsen blev att datorn är ett praktiskt alternativt redskap i undervisningen men att både nya och traditionella arbetsmetoder behöver gå hand i hand och komplettera varandra.

<p>Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men också vad pedagogen hade för erfarenheter vid användningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmänt har en ganska positiv inställning till denna metod. Att skriva sig till läsning genom datorn passade eleverna där de också fick skapa egna böcker vilket resulterade i självkänsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, då hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivå.</p>

Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men också vad pedagogen hade för erfarenheter vid användningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmänt har en ganska positiv inställning till denna metod. Att skriva sig till läsning genom datorn passade eleverna där de också fick skapa egna böcker vilket resulterade i självkänsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, då hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivå.

I denna studie undersöks hur pedagoger ser på arbetet med datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och läsinlärningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolår. Empirin jämförs sedan med utgångspunkt i teorier kring skriv- och läsinlärning. Resultatet visar att pedagogerna gärna väljer ut delar ur arbetet med datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem använder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att pedagogerna ser skriv- och läsinlärning med datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istället för att använda metoden på egen hand.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en pedagog arbetar med datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen, vilka för- och nackdelar pedagogen ser med arbetssättet, samt elevernas attityder till arbetet. Undersökningen är en fallstudie av en pedagogs sätt att arbeta med Tragetonmetoden. Såväl observationer som intervjuer av pedagogen och elever har genomförts. Resultatet visar att pedagogens sätt att arbeta med datorn som verktyg kompletteras med andra läs- och skrivinlärningsmetoder och Tragetonmetoden utgör således ett av flera sätt för eleverna att lära sig läsa och skriva. Resultatet visar att pedagogens inställning till datorn påverkar huruvida den används för lärande och hur väl arbetet vid datorerna utvecklas. Pedagogen menar att eleverna lär sig skriva lättare och snabbare med hjälp av datorn och att arbetet på datorn är lätt att nivåanpassa efter varje elevs behov. Eleverna behöver inte anstränga sig motoriskt för att forma bokstäverna vilket innebär att de producerar mer text på datorn. Det tar dock relativt lång tid för eleverna att hitta bokstäverna på tangentbordet. Stavningsfunktionen innebär att det uppstår naturliga diskussioner kring skriftspråket och eleverna prövar sig själva fram till lösningar. Genom att samarbeta vid datorn lär sig eleverna av varandra och fungerar som handledare till varandra. Av olika anledningar föredrar ändå en majoritet av eleverna att arbeta enskilt vid datorn. Eleverna finner arbetet vid datorn roligt och vill gärna arbeta vid den. De anser att det är enklare att både skriva och läsa sina texter på datorn och menar att datorn utgör ett stöd för lärande. På datorn ljudar eleverna bokstäverna tydligt och de förväxlar inte dem på samma sätt som de gör när de skriver med penna. Tekniska problem i samband med arbetet vid datorerna upplevs ibland frustrerade av både pedagogen och eleverna.

<p>I denna studie undersöks hur pedagoger ser på arbetet med datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och läsinlärningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolår. Empirin jämförs sedan med utgångspunkt i teorier kring skriv- och läsinlärning. Resultatet visar att pedagogerna gärna väljer ut delar ur arbetet med datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem använder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att pedagogerna ser skriv- och läsinlärning med datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istället för att använda metoden på egen hand.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur en pedagog arbetar med datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen, vilka för- och nackdelar pedagogen ser med arbetssättet, samt elevernas attityder till arbetet. Undersökningen är en fallstudie av en pedagogs sätt att arbeta med Tragetonmetoden. Såväl observationer som intervjuer av pedagogen och elever har genomförts.</p><p>Resultatet visar att pedagogens sätt att arbeta med datorn som verktyg kompletteras med andra läs- och skrivinlärningsmetoder och Tragetonmetoden utgör således ett av flera sätt för eleverna att lära sig läsa och skriva. Resultatet visar att pedagogens inställning till datorn påverkar huruvida den används för lärande och hur väl arbetet vid datorerna utvecklas. Pedagogen menar att eleverna lär sig skriva lättare och snabbare med hjälp av datorn och att arbetet på datorn är lätt att nivåanpassa efter varje elevs behov. Eleverna behöver inte anstränga sig motoriskt för att forma bokstäverna vilket innebär att de producerar mer text på datorn. Det tar dock relativt lång tid för eleverna att hitta bokstäverna på tangentbordet. Stavningsfunktionen innebär att det uppstår naturliga diskussioner kring skriftspråket och eleverna prövar sig själva fram till lösningar. Genom att samarbeta vid datorn lär sig eleverna av varandra och fungerar som handledare till varandra. Av olika anledningar föredrar ändå en majoritet av eleverna att arbeta enskilt vid datorn. Eleverna finner arbetet vid datorn roligt och vill gärna arbeta vid den. De anser att det är enklare att både skriva och läsa sina texter på datorn och menar att datorn utgör ett stöd för lärande. På datorn ljudar eleverna bokstäverna tydligt och de förväxlar inte dem på samma sätt som de gör när de skriver med penna. Tekniska problem i samband med arbetet vid datorerna upplevs ibland frustrerade av både pedagogen och eleverna.</p>

Idag finns datorer och pekplattor som naturliga inventarier i klassrummen runt om i Sverige och används alltmer som lärverktyg i undervisningen, så även i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Detta medför ett  pedagogiska och didaktiska skifte  som innebär att allt fler lärare arbetar utifrån variationer av Arne Tragetons metod ”Att skriva sig till läsning”, där den gemensamma faktorn är att eleverna lär sig läsa och skriva genom att skriva på datorer eller pekplattor. Genom användandet av dator eller pekplatta så möjliggörs att det som  kallas alternativa verktyg används som generella verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Syftet med denna studie var att studera om och i så fall hur datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen stödjer elever som är i eller riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter.  Studiens teoretiska bakgrund vilar på det sociokulturella perspektivet där kommunikation och samspelet mellan ut- och inlärning som upphov till det individuella lärandet. Studien är en kvalitativ intervjustudie som bygger på intervjuer av sju specialpedagoger/speciallärare kring deras erfarenheter och åsikter angående datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns indikationer på att datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen har en positiv inverkan på elever i läs- och skrivsvårigheter vilket även bekräftas av de studier som tas upp i litteraturgenomgången En viktig faktor för att arbetssättet ska bli framgångsrikt är lärarens kompetens kring läs- och skrivutveckling samt förmåga att strukturera och individualisera undervisningen utifrån var enskild elevs behov.