Denna litteraturstudie syftar till att via forskning söka svar på huruvida metoden att skriva sig till läsning (ASL) är mer effektiv än andra metoder för läs- och skrivinlärning i grundskolans tidiga år. Studiens frågeställningar har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där vetenskaplig litteratur har granskats och analyserats. För att söka vetenskapliga artiklar har databaserna Google Scholar och ERIC (Education Resources Information Center) använts. Personer som förespråkar metoden har även kontaktats och tipsat om den forskning de känner till. Det framkom genom litteratursökningen att det finns begränsat med forskning kring ASL och den forskning som finns efterfrågar ytterligare forskning. Vissa forskningsresultat pekar på att ASL kan vara effektivt för elevers läs- och skrivinlärning men resultatet av denna litteraturstudie visar hur komplext det kan vara att undersöka effektiviteten av en metod då det kan vara svårt att finna en kontrollgrupp som har samma förutsättningar som testgruppen. ASL blir allt mer populärt i svenska skolor och många som använder metoden hyllar den, men det är inte tydligt om det är det datorbaserade skrivandet i sig eller andra faktorer som bidrar till metodens påstådda framgångar. Under rubriken diskussion diskuteras även möjligheterna och begränsningarna kring forskning av läs- och skrivinlärningsmetoder.

<p>Thinking of the wide spread use of computers in today’s society, should it not be a matter of course to use computers in school as well? What can possibly be the reason to why so many teachers have their doubts in using the computer while teaching, especially in lower grades? With the aim of finding out in what way a teachers’ cognitive approach, or the pedagogical perspective, decides which method he or she prefers, I have interviewed some teachers who teaches in how to learn to read and write.</p><p>My intention has also been to investigate what consequences the use of computers in the teaching may have for both teachers and pupils. I have examined one method more closely, that assumes the usage of the computer when teaching how to read and write.</p><p>When Arne Trageton at first introduced his method Att skriva sig till läsning (To write oneself to reading) into the Norwegian schools he attracted criticism. But, it has been proved that pupils, by using a keyboard instead of a pen the very first three years at school, experiences their read- and write learning process as creative and full of pleasure. Despite the slight use of a pen these pupils show a better result at the national tests given in fourth grade, than the others.</p><p>The trend of letting the pupils write their selves to reading is increasing in Norwegian; let us get inspired and introduce the method into our Swedish schools!</p><p>This essay explains that there is a lot to win pedagogically and when it comes to the challenge for the schools to keep up with the sprit of the time there are certain advantages to gain.</p> / <p>Borde det inte, med tanke på det omfattande datoranvändandet i samhället idag vara en självklarhet att man även i undervisningen använder sig av datorn? Vad är det som ligger bakom den skepticism många lärare känner inför att använda sig av datorn i undervisningen, speciellt i de lägre åldrarna?</p><p>I syfte att ta reda på hur en lärares kunskapssyn, eller det pedagogiska förhållningssättet, avgör vilken metod som praktiseras i läs- och skrivinlärningen har jag intervjuat några lärare som undervisar i de lägre åldrarna. Jag har också haft som mål att undersöka vilka konsekvenser datoranvändning i undervisningen medför både för lärare och för elever och då tittat närmare på speciellt en metod som förutsätter datoranvändning i läs- och skrivinlärningen.</p><p>När Arne Trageton presenterade sin metod Att skriva sig till läsning fick han till att börja med ta emot mycket negativ kritik. Men, det har visat sig att eleverna genom att skriva på tangentbord istället för att använda penna de tre första skolåren upplever läs- och skrivinlärningsprocessen både kreativ och lustfylld. Trots att eleverna inte hanterar penna de första tre åren visar de upp bättre resultat än övriga elever när det gäller handstil och rättstavning i nationella test i år fyra.</p><p>Trenden att låta eleverna skriva sig till läsning sprider sig allt snabbbare i Norge; varför inte låta oss inspireras och föra över den till våra svenska skolor? Den här uppsatsen visar att vi skulle vinna mycket på det dels i form av pedagogiska förtjänster men också när det gäller att hålla skolan ajour med tidsandan.</p>

Att skriva sig till läsning (ASL) går ut på att lära sig läsa genom att skriva med dator som skrivverktyg. Syftet med denna studie var att ge insikt i hur lärare arbetar med ASL i årskurs 1 samt ta reda på vilka för- och nackdelar de möter i arbetet med metoden. Utifrån syftet konstruerades dessa frågeställningar: Hur arbetar lärare med ASL i årskurs 1? Vilka för- och nackdelar beskriver lärare att de möter i arbetet med ASL? Hur stöttar lärare sina elever? ASL bygger på sociokulturellt perspektiv på lärande vilket har använts som teoretisk utgångspunkt för denna studie och fokus har legat på scaffolding och zone of proximal development. För att få fram ett resultat användes semistrukturerade intervjuer med fyra lärare samt deltagande observationer i deras klassrum. Vår slutsats är att alla lärare i denna studie tolkade och arbetade med ASL på olika sätt och att de ansåg att fördelarna övervägde nackdelarna.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers erfarenheter av metoden ”Att skriva sig till läsning” (ASL) i relation till traditionell läs- och skrivundervisning. ASL innebär att eleverna lägger pennan åt sidan och i stället använder datorn som främsta skrivverktyg. Studiens frågeställningar berör skillnader mellan arbetssätten samt vilka för- och nackdelar som finns med ASL och besvaras genom kvalitativa intervjuer där fem lärare deltagit. I litteraturgenomgången presenteras ASL utifrån Arne Tragetons perspektiv och hur arbetet kan genomföras i förskoleklass samt årskurserna 1–2. Vidare beskrivs traditionell läs- och skrivundervisning och därefter vad forskningen anser om ASL samt vilka för- och nackdelar som finns med metoden. Resultatet visar att tekniken är det största hindret för metoden men att fördelarna är många. Med ASL upplever lärarna att eleverna utvecklar en förbättrad skrivförmåga och att metoden är enkel att individualisera, till skillnad från den traditionella läs- och skrivundervisningen.

<p>Syftet med studien är att undersöka vad som har studerats och uppmärksammas om metoden <em>Att skriva sig till läsning </em>samt undersöka lärares åsikter och uppfattningar om metoden och hur de använder datorn i undervisningen. Samt hur pedagoger i spänningsfältet mellan lärare, elev och en specifik metod uppfattar perspektivförskjutningen från läs-och skrivinlärning till skriv-och läsinlärning. Med studien synliggörs en beskrivning av metodens fördelar och nackdelar<em> </em>samt uppfattningar av metodens lämplighet för alla elever. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med lärare och en deltagande observation. Resultatet visade att lärarna var positiva till arbetssättet där de använder datorn som verktyg i läs-och skrivinlärningen. De betonar även att metoden är lämplig för alla elever utifrån deras förutsättningar. För att metoden ska fungera har tekniken stor betydelse, men lärarna anser att den tekniska biten är ett hanterbart problem för dem.</p><p> </p>

<p>I forskning som finns att tillgå står det att det ofta är mer naturligt att lära sig skriva före att läsa. I skrivandet väljer eleverna själva vad som ska stå i texten medan i läsningen så är det en annan författare som skrivit orden. Vid eget skrivande har barnet möjlighet att använda sig av välbekanta ord och tidigare erfarenheter, medan en text skriven av en annan kan innehålla, för barnet, mindre kända eller helt obekanta ord</p><p> </p><p>En trygg lärandemiljö är viktig där barnen får möjlighet att känna att de utvecklas och lär sig saker på egen hand eller tillsammans. En elev som lyckas stärks i sin självkänsla medan en elev som tidigt får uppleva motgång i läs- och skrivinlärningen får ofta en negativ självbild vilket påverkar elevens uppfattning om skolan och skolgången.</p><p> </p><p>Användandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) har ökat i undervisningen. Staten har gjort stora satsningar för att öka införandet av IT i skolorna, kommuner och företag. Även Arne Trageton menar att de senaste 20 åren har skolor i västvärlden satsat på IT. När vi sökte litteratur om läs- och skrivinlärning kom vi i kontakt med Arne Trageton som är forskare och pedagog vid högskolan Stord/Haugesund i Norge och fann hans modell <em>Att skriva sig till läsning</em> mycket fascinerande. Anledningen till detta är att han genom forskning fått fram att det är givande för mindre barn att använda datorn i sin skrivinlärning. Han hävdar i sin forskning att det är lättare att lära sig skriva än att läsa, och att de senaste tjugo årens forskning pekat mot att skriva är lättare än att läsa.</p><p> </p><p>För studien användes kvalitativa observationer och intervjuer. Under två veckor genomfördes en observationsstudie, under den samlades information om undervisningen och klassrumsmiljön. Målet med intervjun var att få en diskussion med pedagogen och få en förståelse av hur denne tänkt vid planering och genomförande av sin undervisning med Arne Tragetons modell.</p><p> </p><p>Studien visar att läraren modifierar Tragetons modell och använder den på ett sätt som passar henne och klassen, utifrån vad situationen kräver. Läraren påverkas av sina och kollegors tidigare erfarenheter och kunnande i sitt genomförande av undervisning. I den tidigare forskningen framträder datoranvändandet som en positiv metod i läs- och skrivinlärningen studien och forskning visar att det krävs en pedagogisk tanke bakom användandet. Det är inte datorn eller metoden som är det avgörande, utan det är <em>i vilket sammanhang </em>och <em>hur</em> datorn används som är det viktiga.</p><p><strong> </strong></p><p><em> </em></p>

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka ord elever i förskoleklass och år 1 använder i sitt fria skrivande. Jag ville ta reda på om detta är samma ord som används i läseböcker för tillsvarande skolår. Om inte så var fallet ville jag undersöka på vilket sätt de skiljer sig åt. I detta syfte analyserade jag några elevtexter och jämförde dessa med några läsebokstexter.</p><p>Resultaten av denna undersökning visar att barnens texter skiljer sig från läsebokstexterna genom at barnen använder långt fler ord som anses lästekniskt svåra än vad de möter i läseböckerna. Barnen använder till exempel ord med fler stavelser, fler sammansatta ord och fler ord som börjar med klusiler än vad som görs i läseböckerna.</p><p>Frågar man barnen själva uppger 90 % att de kan skriva när de böjar skolan medan enbart 15 % upplever sig som läsare. Detta stöds av forskningen som visar att det för barn mellan 5 och 9 år är lättare att närma sig skriftspråket genom skrivning än genom läsning. Om de får använda datorn som skrivredskap undanröjs de motoriska hindren och barnen kan koncentrera sig på innehållet i texterna. Ska man ta forskningen på allvar bör barns fria skrivande få större plats i undervisningen redan från starten.</p><p>Det är viktigt att möta varje barn där det befinner sig i sin skriftspråklige utveckling när det kommer till skolan och den kunskap och erfarenhet barnet bär med sig måste tas tillvara. Då de flesta barn upplever att de kan skriva men inte läsa när de börjar skolan borde det vara naturligt att skriftspråksundervisningen började med skrivningen.</p> / <p>The aim of this work was to investigate which words the pupils in the two first years in school use in their free writings. I wanted to check if these are the same words as used in ordinary reading books for the same level. If not, I wanted to find how they differ. With this in mind I analyzed some texts from free writings and compared them with texts from ordinary textbooks.</p><p>The result from this investigation shows that the children's texts differ from the ordinary textbooks by that the children use much more words that are more difficult to read than they meet in the textbooks. The children use e.g. words with more syllables, more compound words and more words starting with a plosive compared to the ordinary textbooks.</p><p>If you ask the children themselves, approximately 90 % say that they are able to write when they start school whereas only 15 % consider themselves as readers. This is supported by research that shows that for children between 5 and 9 years it is easier to approach the language through writing than through reading. If they are allowed to use the computer when writing, the motoric difficulties are diminished and the children can concentrate on the content in the texts. If you take the research seriously the free writing should get a larger space in the teaching from the beginning.</p><p>When the children start school, it is important to meet each of them at their own stage of development and take care of their individual knowledge and experience. Because most children think they can write but not read when they start school, the most appropriate should be to start with the writing process when teaching the language.</p>

Syftet med studien är att undersöka vad som har studerats och uppmärksammas om metoden Att skriva sig till läsning samt undersöka lärares åsikter och uppfattningar om metoden och hur de använder datorn i undervisningen. Samt hur pedagoger i spänningsfältet mellan lärare, elev och en specifik metod uppfattar perspektivförskjutningen från läs-och skrivinlärning till skriv-och läsinlärning. Med studien synliggörs en beskrivning av metodens fördelar och nackdelar samt uppfattningar av metodens lämplighet för alla elever. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med lärare och en deltagande observation. Resultatet visade att lärarna var positiva till arbetssättet där de använder datorn som verktyg i läs-och skrivinlärningen. De betonar även att metoden är lämplig för alla elever utifrån deras förutsättningar. För att metoden ska fungera har tekniken stor betydelse, men lärarna anser att den tekniska biten är ett hanterbart problem för dem.

Thinking of the wide spread use of computers in today’s society, should it not be a matter of course to use computers in school as well? What can possibly be the reason to why so many teachers have their doubts in using the computer while teaching, especially in lower grades? With the aim of finding out in what way a teachers’ cognitive approach, or the pedagogical perspective, decides which method he or she prefers, I have interviewed some teachers who teaches in how to learn to read and write. My intention has also been to investigate what consequences the use of computers in the teaching may have for both teachers and pupils. I have examined one method more closely, that assumes the usage of the computer when teaching how to read and write. When Arne Trageton at first introduced his method Att skriva sig till läsning (To write oneself to reading) into the Norwegian schools he attracted criticism. But, it has been proved that pupils, by using a keyboard instead of a pen the very first three years at school, experiences their read- and write learning process as creative and full of pleasure. Despite the slight use of a pen these pupils show a better result at the national tests given in fourth grade, than the others. The trend of letting the pupils write their selves to reading is increasing in Norwegian; let us get inspired and introduce the method into our Swedish schools! This essay explains that there is a lot to win pedagogically and when it comes to the challenge for the schools to keep up with the sprit of the time there are certain advantages to gain. / Borde det inte, med tanke på det omfattande datoranvändandet i samhället idag vara en självklarhet att man även i undervisningen använder sig av datorn? Vad är det som ligger bakom den skepticism många lärare känner inför att använda sig av datorn i undervisningen, speciellt i de lägre åldrarna? I syfte att ta reda på hur en lärares kunskapssyn, eller det pedagogiska förhållningssättet, avgör vilken metod som praktiseras i läs- och skrivinlärningen har jag intervjuat några lärare som undervisar i de lägre åldrarna. Jag har också haft som mål att undersöka vilka konsekvenser datoranvändning i undervisningen medför både för lärare och för elever och då tittat närmare på speciellt en metod som förutsätter datoranvändning i läs- och skrivinlärningen. När Arne Trageton presenterade sin metod Att skriva sig till läsning fick han till att börja med ta emot mycket negativ kritik. Men, det har visat sig att eleverna genom att skriva på tangentbord istället för att använda penna de tre första skolåren upplever läs- och skrivinlärningsprocessen både kreativ och lustfylld. Trots att eleverna inte hanterar penna de första tre åren visar de upp bättre resultat än övriga elever när det gäller handstil och rättstavning i nationella test i år fyra. Trenden att låta eleverna skriva sig till läsning sprider sig allt snabbbare i Norge; varför inte låta oss inspireras och föra över den till våra svenska skolor? Den här uppsatsen visar att vi skulle vinna mycket på det dels i form av pedagogiska förtjänster men också när det gäller att hålla skolan ajour med tidsandan.

Syftet med denna studie är att beskriva fyra lärares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till läsning i sin undervisning och vilka begrepp som de använder när de beskriver metoden. Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad på ett sociokulturellt perspektiv har använts i analysen av denna studie. Begrepp som lärarna använt sig av i studien är bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glädje, kreativitet och kommunikation. Resultatet av denna studie visar att lärarna i sin undervisning ger eleverna uppdrag där de ska arbeta tillsammans, för att sedan göra kunskapen till sin egen, ett sociokulturellt tillvägagångssätt. Lärarna i denna studie ser positivt på att arbeta med datorer i sin undervisning, vilket gynnar elevernas lärande. De nämner alla att datorerna frigör tid för dem att få mer tid att hjälpa de elever som behöver mer stöd. Datorn har gått från att vara ett hjälpmedel till att bli en artefakt, ett verktyg som används som en naturlig del i undervisningen.