Syftet med denna undersökning är att undersöka elevers kommunikation vid datorerna, hur detta påverkar samlärandet. Förhoppningen är att min undersökning kan synliggöra barnens samtal och hur det påverkar lärandet. Mina frågeställningar är: Vad kommunicerar eleverna om i sina samtal vid datorerna? Hur påverkas lärandet av elevernas kommunikation? Inom kvalitativa studier är det deltagarnas perspektiv som är det betydelsefulla (Bryman 2002). I det här fallet innebär det att en mindre grupp elever i en förskoleklass observerats och utifrån det analyserats på djupet utifrån frågeställningarna. Datainsamlingen har skett med hjälp av videoinspelning för att lättare kunna fånga situationer i sin kontext. Bearbetningen av det insamlade materialet har skett med hjälp av transkribering. För att kunna ta del av materialet har jag använt samtalsanalys. I samtalsanalys är det språket som är det primära och intresset är riktat mot detaljer i språket under ett socialt samspel. Resultatet utifrån mina frågeställningar är att eleverna kommunicerar om hur olika bokstäver ser ut, låter och var de finns på tangentbordet. Även olika strategier förekom t.ex. när en elev visar hur bokstaven g ser ut genom att rita ett g i luften. Det mest påtagliga i undersökningen är att samarbetet i hög grad påverkas efter hur grupperna är sammansatta. En annan intressant aspekt i elevernas kommunikation är, hur de utrycker sina strategier.

The purpose of this study was to examine how teachers practice Arne Tragetons theory of using computers as the first writing instrument in reading and writing development. We wanted to clarify how the work from using Tragetons theory was applied while investigating if and how other methods of reading and writing instruction were used. Our interest lays in how the teachers accomplished the knowledge of this theory and also how the choice of this approach came about. To investigate this we used interviews with a qualitative nature, where seven active teachers were interviewed. They worked in three different schools in years one to three, they were all women and had various long experiences of work on the computer writing tools. The essential and the most prominent of these results showed a greater desire to learn where joy was in focus. Typing bliss was seen by an increased production of text made possible because the use of computer writing tools are not slowed by the students sometimes worse than fine motor development. The comprehensive results showed that the computer as the central medium of literacy development contributed to the speedier development of the pupils in comparison to the traditional reading and writing instruction. The interviewed teachers had only a few negative aspects to serve and those focused primarily on the technical bits that were not on students' development.

<p>Syftet med denna undersökning är att undersöka elevers kommunikation vid datorerna, hur detta påverkar samlärandet. Förhoppningen är att min undersökning kan synliggöra barnens samtal och hur det påverkar lärandet. Mina frågeställningar är: Vad kommunicerar eleverna om i sina samtal vid datorerna? Hur påverkas lärandet av elevernas kommunikation? Inom kvalitativa studier är det deltagarnas perspektiv som är det betydelsefulla (Bryman 2002). I det här fallet innebär det att en mindre grupp elever i en förskoleklass observerats och utifrån det analyserats på djupet utifrån frågeställningarna. Datainsamlingen har skett med hjälp av videoinspelning för att lättare kunna fånga situationer i sin kontext. Bearbetningen av det insamlade materialet har skett med hjälp av transkribering. För att kunna ta del av materialet har jag använt samtalsanalys. I samtalsanalys är det språket som är det primära och intresset är riktat mot detaljer i språket under ett socialt samspel. Resultatet utifrån mina frågeställningar är att eleverna kommunicerar om hur olika bokstäver ser ut, låter och var de finns på tangentbordet. Även olika strategier förekom t.ex. när en elev visar hur bokstaven g ser ut genom att rita ett g i luften. Det mest påtagliga i undersökningen är att samarbetet i hög grad påverkas efter hur grupperna är sammansatta. En annan intressant aspekt i elevernas kommunikation är, hur de utrycker sina strategier.</p>

I forskning som finns att tillgå står det att det ofta är mer naturligt att lära sig skriva före att läsa. I skrivandet väljer eleverna själva vad som ska stå i texten medan i läsningen så är det en annan författare som skrivit orden. Vid eget skrivande har barnet möjlighet att använda sig av välbekanta ord och tidigare erfarenheter, medan en text skriven av en annan kan innehålla, för barnet, mindre kända eller helt obekanta ord   En trygg lärandemiljö är viktig där barnen får möjlighet att känna att de utvecklas och lär sig saker på egen hand eller tillsammans. En elev som lyckas stärks i sin självkänsla medan en elev som tidigt får uppleva motgång i läs- och skrivinlärningen får ofta en negativ självbild vilket påverkar elevens uppfattning om skolan och skolgången.   Användandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) har ökat i undervisningen. Staten har gjort stora satsningar för att öka införandet av IT i skolorna, kommuner och företag. Även Arne Trageton menar att de senaste 20 åren har skolor i västvärlden satsat på IT. När vi sökte litteratur om läs- och skrivinlärning kom vi i kontakt med Arne Trageton som är forskare och pedagog vid högskolan Stord/Haugesund i Norge och fann hans modell Att skriva sig till läsning mycket fascinerande. Anledningen till detta är att han genom forskning fått fram att det är givande för mindre barn att använda datorn i sin skrivinlärning. Han hävdar i sin forskning att det är lättare att lära sig skriva än att läsa, och att de senaste tjugo årens forskning pekat mot att skriva är lättare än att läsa.   För studien användes kvalitativa observationer och intervjuer. Under två veckor genomfördes en observationsstudie, under den samlades information om undervisningen och klassrumsmiljön. Målet med intervjun var att få en diskussion med pedagogen och få en förståelse av hur denne tänkt vid planering och genomförande av sin undervisning med Arne Tragetons modell.   Studien visar att läraren modifierar Tragetons modell och använder den på ett sätt som passar henne och klassen, utifrån vad situationen kräver. Läraren påverkas av sina och kollegors tidigare erfarenheter och kunnande i sitt genomförande av undervisning. I den tidigare forskningen framträder datoranvändandet som en positiv metod i läs- och skrivinlärningen studien och forskning visar att det krävs en pedagogisk tanke bakom användandet. Det är inte datorn eller metoden som är det avgörande, utan det är i vilket sammanhang och hur datorn används som är det viktiga.

No description available.

Den formella läs- och skrivundervisningen i Sverige inleds i årskurs 1. Hur läs- och skrivundervisning bedrivs kan skilja sig åt mellan olika klasser. Trageton (2005) har utvecklat en läs- och skrivinlärningsmetod där inlärningen sker via dator. Syftet med föreliggande studie var att undersöka och utvärdera hur ett antal läs-, skriv- och språkförmågor påverkas av Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod via dator jämfört med traditionell läs- och skrivinlärning. I studien deltog totalt 26 elever i årskurs 1 på en skola i Östergötland. Datorklassen utgjordes av 13 elever i en klass med läs- och skrivinlärning via dator. Kontrollgruppen utgjordes av 13 elever i en klass med traditionellt läs- och skrivinlärningssätt. Grupperna testades med ett flertal läs-, skriv- och språktest på hösten och våren. Resultaten visade att datorklassen hade fler antal deltagare som kvalificerade sig för testning av läsning på samtliga nivåer. Resultaten på skrivtest visade att kontrollgruppen hade bättre läsbarhet av handstil medan datorklassen var bättre på skriftligt berättande på dator. Resultaten indikerar att båda inlärningssätten har effekt på läs- och skrivinlärningen hos elever i årskurs 1 och att vart och ett av inlärningssätten stärker olika förmågor inom läsning och skrivning. / Formal literacy education in Sweden begins in first grade. How reading and writing education is conducted may differ between classes. Trageton (2005) has developed a literacy learning method in which the computer plays a significant role. The aim of this study was to examine and evaluate how a number of literacy and language abilities are affected by computer based literacy learning developed by Trageton, compared to traditional literacy learning. In the present study, 26 students in first grade from a school in Östergötland participated. The computer based group consisted of 13 students who attended a class in which computer based literacy learning was used. The control group consisted of 13 students who attended a class in which traditional literacy learning was used. A number of literacy and language tests were administrated in both fall and spring time. The results showed that more participants in the computer based group, than in the control group, qualified for reading tests at all levels. The results in the writing test showed that the control group performed better in handwriting while the computer based group performed better in written narratives on the computer. The results of the present study indicate that both literacy learning methods have an effect on reading and writing skills in students in first grade. The results also indicate that each of the learning methods improve various reading and writing skills.

The purpose of my study is to examine why five primary school teachers chose to start using the method ”Learning reading by writing on computer” in their teaching. How do they perceive that the method works in their classroom and do they perceive that the method affect the children’s literacy? The study consists of a qualitative method in form of interviews with five primary school teachers and also some observations made by me in the classrooms. I will use the findings I made during the interviews and observations and contrast these to relevant literature and research that I have collected. The result of my study shows that all of the interviewed teachers had a self-interest in working with the method ”Learning reading by writing on computers” and that they also worked closely with colleagues. The majority of the pupils could talk about their texts and the structure of the language already in grade one and many had learned to read faster than former pupils.

Syftet med denna studie var att undersöka ett antal lärarens förhållningssätt till metoden att skriva sig till läsning (ASL). Metoden går ut på att eleverna använder dator istället för penna i som första skrivverktyg. Den frågeställning studien avsett att besvara är på vilka sätt det pedagogiska arbetet med metoden ASL kan bedrivas i årskurs 1-3. För att söka svar på studiens frågeställning har fem lärare i en kommun intervjuats via kvalitativa strukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av analyssättet innehållsanalys, vilket innebär att intervjuerna transkriberades för att sedan kodas och kategoriseras. Resultatet visade att de fem lärarna har deltagit vid samma föreläsningar och/eller studiebesök och att de flesta lärarna arbetar med så kallade mönstertexter och olika teman men tar även inspiration från andra metoder och läromedel. De slutsatser som dras av denna studie är att de intervjuade lärarna anser att ASL bidrar till att elevernas skrivförmåga förbättras men att tekniken ibland kan upplevas som problematiskt. Samtliga lärare kommer att fortsätta med ASL och det verkar som att de anser att fördelarna väger tyngre än nackdelarna.

BAKGRUND:Efter att ha kommit i kontakt med Tragetonstrategin under vår utbildning, blev vi intresseradeav att undersöka strategin närmare. I vår bakgrund presenterar vi bland annat olika läs- ochskrivinlärningsmetoder så som Bornholmsmodellen, Läsning på Talets Grund (LTG), WritingTo Read (WTR) och Tragetonstrategin. Enligt Malmgren (1996) finns det framförallt tvåolika perspektiv på läs- och skrivinlärning; formalismen och funktionalismen. Inomformalismen är arbetssättet syntetiskt, dvs. man utgår ifrån delarna för att steg för steg närmasig en helhet. Lundbergs (2004) syn på läs- och skrivinlärning är ett bra exempel på ettsyntetiskt synsätt, då han menar att de olika delarna i läsutvecklingen måste tränas separat,eftersom en elev kan visa god utveckling i några delar och sämre utveckling i andra. Inomfunktionalismen däremot, arbetar man utifrån en analytisk metod där eleven bygger upp sinförståelse utifrån en helhet. Tragetonstrategin är en typisk funktionalistisk strategi, där manlåter eleverna producera texter redan innan de kan skriva på riktigt. Trageton (2005) hävdaratt man tar till sig kunskap som en del av ett större sammanhang och genom att låta elevernalaborera med skriftspråket på datorn kommer de efter hand att upptäcka språkets olikabeståndsdelar.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att undersöka hur fyra pedagoger uppfattar att elevers tidigaläs- och skrivutveckling påverkas av Tragetonstrategin. Vi utgick ifrån frågeställningar somberör hur pedagogerna uppfattar Tragetonstrategin, vilka för och nackdelar som finns, samtom de upplever att elevers läs- och skrivlust har förändrats efter införandet avTragetonstrategin.METOD:Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med intervju som metodiskt redskap. Vi lät ossinspireras av delar av en fenomenografisk ansats eftersom vi var intresserade av att undersökapedagogers uppfattningar och upplevda erfarenheter av elevers tidiga läs- och skrivutvecklingi förhållande till Tragetonstrategin. I metodavsnittet redogör vi för vårt genomförande ochvårt urval, samt presenterar studiens tillförlitlighet och trovärdighet. Vi lyfter även de etiskaregler som är relevanta för vår undersökning.RESULTAT:Resultatet av vår undersökning presenteras i tre huvudkategorier, nämligen lusten att lära isamspel med andra, pedagogens roll, och möjliga hinder. Resultatet visar attTragetonstrategin erbjuder många möjligheter till läs- och skrivutveckling och att lusten attläsa och skriva har ökat väsentligt i arbetet med strategin. Fördelar som ökat samarbete eleveremellan, givande samtal om textproducerande, ökat självförtroende hos eleverna, fördjupattextinnehåll och framförallt en ökad lust till läsning och skrivning, lyfts av samtligarespondenter. De nackdelar som framkommit i vår studie handlar främst om tekniskaaspekter, både med avseende på pedagogens bristande kunskap om datorer och pådatortekniska problem såsom skrivare som inte skriver ut och texter som inte sparas.

<p>Syftet med denna undersökning är att studera varför två olika skolor har valt att arbeta med Tragetons metod ”Att skriva sig till läsning”, samt varför man inte valt Tragetons metod på en annan skola. Andra frågeställningar inom området har varit: Hur arbetar man med metoden?Vad anser skolorna att datorerna, och samarbetet vid dem, kan ge eleverna? För att studera detta har jag intervjuat fem lärare/förskollärare på de aktuella skolorna, men också en rektor och en speciallärare som påverkat valet av läs- och skrivinlärningsmetod. Resultatet visar att tillgången till datorer kan styra valet av Trageton-metoden, men ofta påverkar pedagogernas erfarenhet och arbetslagets inställning ännu mer. Dessa faktorer verkar även påverka i vilken grad man anpassar metoden. Undersökningen visar också olika inställningar till samarbete, exempel på gott samarbete, samt att många av informanterna är överens om att barn ofta börjar med skrivandet före läsandet. De som använt metoden pekar främst på positiva resultat för elevernas skrivande och motivation.</p>