I denna undersökning fokuseras undervisningsmetoden Att skriva sig till läsning (ASL).Utifrån Arne Trageton (2014) beskrivs hur arbetet med metoden kan gå till i förskoleklass och årskurserna 1-2. Sedan presenteras tidigare forskning och övrig litteratur genom att belysa fördelar med metoden, varför metoden fungerar och nackdelar med metoden. Tidigare forskning är av delad mening vad det gäller om metoden är något att arbeta med i undervisningen eller inte och denna undersökning ska försöka svara på frågor som tidigare forskningar efterfrågar.Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar av metoden Att skriva sig till läsning(ASL). Vilka för- och nackdelar har metoden för elevers lärande? Hur anser lärarna att metoden stöttar elever med svårigheter? Hur bidrar ASL- metoden till elevers lärande i jämförelse med mer traditionella undervisningsmetoder?Undersökningen grundar sig i en kvalitativ metod i form av intervju. Då undersökningen syftar till att utforska lärares uppfattningar och deras tolkningar av verkligheten gör sig metoden rättvis i denna undersökning. Informanterna i undersökningen är lärare som undervisar i förskoleklass eller årskurs 1-2 och som använder sig av metoden ASL.Resultatet i undersökningen visar stora fördelar med ASL. Metoden upplevs av lärarna att gynna alla elever och då särskilt de elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna ser att eleverna presterar bättre i arbete med metoden i jämförelse med mer traditionella undervisningsmetoder.

The aim of this qualitative study was to ascertain some teachers’ perceptions of the “Writing to Read” (WTR) method from preschool class to grade 3. To find out how teachers can work with WTR, two teachers with experience of the method took part in the study. The teachers teach preschool class and grade 1 in two different schools. The method used in the study is participant observation and semi-structured interviews. The results present the teachers’ attitudes to and experiences of the method. The teachers believe that there is a future for WTR in school since pupils who have not fully developed their fine motor skills benefit from using a computer when learning to read and write. The two teachers have found strategies of their own for working with WTR. They mix writing in pairs with individual writing, since they think that sometimes too much energy is expended on cooperation when the pupils are expected to write in pairs.

Denna litteraturstudie syftar till att via forskning söka svar på huruvida metoden att skriva sig till läsning (ASL) är mer effektiv än andra metoder för läs- och skrivinlärning i grundskolans tidiga år. Studiens frågeställningar har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där vetenskaplig litteratur har granskats och analyserats. För att söka vetenskapliga artiklar har databaserna Google Scholar och ERIC (Education Resources Information Center) använts. Personer som förespråkar metoden har även kontaktats och tipsat om den forskning de känner till. Det framkom genom litteratursökningen att det finns begränsat med forskning kring ASL och den forskning som finns efterfrågar ytterligare forskning. Vissa forskningsresultat pekar på att ASL kan vara effektivt för elevers läs- och skrivinlärning men resultatet av denna litteraturstudie visar hur komplext det kan vara att undersöka effektiviteten av en metod då det kan vara svårt att finna en kontrollgrupp som har samma förutsättningar som testgruppen. ASL blir allt mer populärt i svenska skolor och många som använder metoden hyllar den, men det är inte tydligt om det är det datorbaserade skrivandet i sig eller andra faktorer som bidrar till metodens påstådda framgångar. Under rubriken diskussion diskuteras även möjligheterna och begränsningarna kring forskning av läs- och skrivinlärningsmetoder.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare använder sig av Att Skriva sig till Läsning i klassrummet samt vad de själva och elever anser om metoden. För att undersöka detta har det utförts klassrumsobservationer under lektioner som involverat metoden samt intervjuer av både lärare och elever. Det insamlade materialet analyserades sedan via en tematisk analys, där flera teman hittades. Huvudteman i denna studie är ASL – en metod för alla om man vågar pröva, läs- och skrivlärande via ASL, samarbete, det digitala verktyget och ett arbetssätt från förskoleklass och uppåt. Resultaten av studien visar på att ASL-metoden enligt lärarens uppfattning förbättrar elevers skrivförmåga, men inte läsförmågan, jämfört med traditionell undervisning. Metoden ger möjlighet för läraren att enkelt anpassa uppgifterna till varje elevs behov genom att justera verktygen som eleverna arbetar med. Läraren och eleverna ges stora roller genom det sociokulturella lärandet. Samarbetet mellan eleverna värnades om genom att oavsett uppgift får eleverna ta hjälp av varandra för att lösa den. Lärarna och eleverna beskrev metoden som gynnsam och rolig att arbeta med.

Denna studie bygger på halvstrukturerade intervjuer som är gjorda med fem lärare i förskoleklass som i sin verksamhet arbetar med läs- och skrivinlärningsmetoden ”Att skriva sig till läsning” (ASL). Syftet med studien är att öka kunskapen om hur de reflekterar kring bruket av digitala skrivverktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen, just med fokus på metoden ASL. Den frågeställning som studien utgår från är: Vilka kategorier av uppfattningar uttrycker lärarna om ASL-metoden? Intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenologisk ansats. Det som framkom i resultatet är bland annat att elever som använt sig av metoden generellt skriver längre och mer avancerade texter om man ser till bland annat struktur och ordval. Det pedagogerna framhäver som den främsta anledningen till detta är att eleverna inte behöver lägga tid och kraft på att forma bokstäver förhand och då i högre grad kan fokusera på textskapandet, vilket de även menar är den största vinsten med ASL. I textskapandet på lärplattor är talsyntes något som pedagogerna menar gör det lättare för eleverna, då eleverna direkt får respons på om det de skriver är rätt eller fel. Utöver detta menar pedagogerna även att eleverna tycker att det är lustfyllt och roligt med lärplattor och att detta i sin tur leder till ett positivt textskapande. Den nackdel som tas upp med metoden är teknikens brister och vad det får för konsekvenser för undervisningen. Pedagogerna menar att denna metod är något som passar alla elever – det gäller bara att anpassa metoden efter behov.

Syftet med denna studie var att undersöka ett antal lärarens förhållningssätt till metoden att skriva sig till läsning (ASL). Metoden går ut på att eleverna använder dator istället för penna i som första skrivverktyg. Den frågeställning studien avsett att besvara är på vilka sätt det pedagogiska arbetet med metoden ASL kan bedrivas i årskurs 1-3. För att söka svar på studiens frågeställning har fem lärare i en kommun intervjuats via kvalitativa strukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av analyssättet innehållsanalys, vilket innebär att intervjuerna transkriberades för att sedan kodas och kategoriseras. Resultatet visade att de fem lärarna har deltagit vid samma föreläsningar och/eller studiebesök och att de flesta lärarna arbetar med så kallade mönstertexter och olika teman men tar även inspiration från andra metoder och läromedel. De slutsatser som dras av denna studie är att de intervjuade lärarna anser att ASL bidrar till att elevernas skrivförmåga förbättras men att tekniken ibland kan upplevas som problematiskt. Samtliga lärare kommer att fortsätta med ASL och det verkar som att de anser att fördelarna väger tyngre än nackdelarna.

Syftet med studien är att undersöka flickors och pojkars läs- och skrivattityder efter undervisning utifrån ASL. Studien har skett främst via enkät. Urvalsgruppen svarade på frågor gällande sin läs- och skrivattityd samt läs- och skrivfrekvens. Utifrån resultatet drog vi slutsatserna att eleverna utvecklat positiva läs- och skrivattityder samt att flickornas och pojkarnas attityder skiljer sig åt. Pojkarna är mer positiva till läsning än flickorna men flickorna är de som anger sig syssla med läsning. Flickorna är mer positiva till skrivning än pojkarna. Resultaten kan inte kopplas till enbart ASL eftersom undervisningen eleverna mött även influerats av andra arbetssätt.

Syftet med denna studie var att öka förståelsen för ASL-metoden. Fokus var att ta reda på vilkamöjligheter och hinder som finns med ASL-metoden och datoranvändningen i metoden. Samt hurmetoden tar sig uttryck och vilka kompetenser som behövs för att arbeta med den. I bakgrundenpresenteras hur barn lär sig läsa och skriva, lärarkompetens och ASL-metoden. Intervjuer ochobservationer i kombination med ljudinspelningar har använts för att svara på frågeställningarna.Databearbetningen har därefter behandlats utifrån influenser från Grounded Theory där urval ochinsamlade data varit utgångspunkt för att förstå området. Resultatet visar att metoden är tolkningsbaroch tar sig uttryck på olika sätt i olika klassrum, vilket är både till fördel och nackdel för metoden.

Arbetssättet Att skriva sig till läsning (ASL) har ökat sedan det introducerades runt 2005. Studiens syfte har varit att utreda vilka effekter arbetssättet har på elevers studieresultat i svenska i årskurs 3 i grundskolan för elever med svenska som förstaspråk respektive andraspråk. Studien syftar också till att ge en djupare förståelse för varför den bedrivna undervisningen kan ha dessa effekter på elevernas litteracitetsförmågor. Metoden som har använts är »mixed medhods» vilket innebär att studien har en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen består av enkätsvar från drygt 300 rektorer från hela landet. Den enkät som skickades hade till syfte att samla in information om huruvida eleverna som skrivit nationella prov i svenska och svenska som andraspråk vårterminen 2014 hade arbetat med ASL under sin lågstadietid eller ej. I den kvalitativa delen genomfördes tre djupintervjuer med utbildare inom ASL, lärare och förstelärare som arbetar med ASL på en flerspråkig skola. Det genomfördes även två klassrumsobservationer, i en årskurs 2 och en årskurs 3. Studiens resultat visade en signifikant skillnad i resultaten på alla delprov i svenska som andraspråk till fördel för de som arbetat med ASL. För elever som skrivit prov i svenska är skillnaden inte lika stor men den visar en signifikant fördel i vissa delprov för elever som inte arbetat med ASL. Några av de viktigaste resultaten av det kvalitativt insamlade materialet är att ASL är gynnsamt för flerspråkiga elever, bland annat eftersom ASL erbjuder ett multimodalt arbete där olika modaliteter används samtidigt, att eleverna får ökad möjlighet att skriva samma ord många gånger för att befästa det, att det tidigt går att införa samtal om textstruktur och språkuppbyggnad och att arbetssättet erbjuder design för lärande som ljudande tangentbord och talsyntes.

Att skriva sig till läsning, ASL, är en metod för skriv- och läsinlärning som grundades i Arne Tragetons forskningsprojekt. Metoden ASL går ut på att eleverna, till skillnad från traditionell skrivoch läsinlärning, börjar med skrivningen innan läsningen. Inom ASL används digitala verktyg med talsyntes för att underlätta vid skrivinlärning. Talsyntes är när ljud, kopplat till tangent, ord eller text, uppläses i samband med att man skriver på dator eller lärplatta via ett talsyntesprogram, t.ex Skolstil. Syftet med studien är att återge hur lärare beskriver sitt arbete med metoden ASL i den svenska grundskolan, vad införandet av ASL har inneburit för lärarna, samt belysa hur metoden verkar relevant i ett perspektiv av sociokulturell lärandeteori. Studien bygger på en kvalitativ undersökningsmetod där fem lärare intervjuades. Resultaten visar att de intervjuade lärarna inte enbart arbetade med metoden ASL, utan anpassade metoden efter elevernas behov och skolans resurser. Gemensamt hos alla intervjuade lärare var att metoden ASL har haft stor framgång i klassrummen och att ingen av dem vill gå tillbaka till en mer analog undervisning med penna och papper.