• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • Tagged with
  • 6
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Läsning - en kvinnlig företeelse? : En studie om högläsningsvanor i relation till elevers attityd kring läsning ur ett genusperspektiv

Bergfors, Vendela, Pihlblad, Sofia January 2021 (has links)
Syfte och frågeställningar  Syftet med denna studie är att undersöka läsvanor och attityder utifrån ett genusperspektiv. Detta genom undersökning av högläsningvanor hos vårdnadshavare till barn i två utvalda F-3 klasser. Studien syftar även till att undersöka könsskillnader inom läsning och attityder i klassrummet utifrån lärarens uppfattning.  Hur ser de lärarna som ingår i studien på elevernas attityder kring läsning ur ett genusperspektiv?Hur svarar vårdnadshavare om vanor kring högläsning och egen läsning?Finns det en korrelation mellan kön och läsattityder samt läsvanor?  Metod Vi genomförde en kvalitativ studie med hjälp av personliga intervjuer i kombination med en kvantitativ insamlingsmetod i form av anonyma enkäter. Enkäterna skickades endast ut till en liten skara respondenter, färre än 100 personer, detta bidrog till att undersökningen blev kvalitativ med hjälp av en kvantitativ insamlingsmetod. Populationen vi undersökte var två stycken F-3 klasser, där vårdnadshavare blev respondenter för enkäterna och klasslärare respondenter för intervjuerna, inga elever deltog i studien. Resultatet analyserades utifrån en tematisk analysmetod för intervjuer och kvantitativ dataanalys för enkäter. Detta genom ett genusperspektiv med bakgrund i det sociokulturella perspektivet.  Resultat  I resultatet av denna studie framgår det att det finns könsskillnader när det gäller attityder kring läsning och egen läsning bland eleverna i dessa två klasser. Vi kom fram till, genom närmare studier av intervjuerna att detta grundade sig i fyra olika underkategorier: läsning, intresse. tålamod samt normer. Vi kom fram till att pojkar i dessa två klasser har generellt sätt en sämre attityd till läsning och läser mindre än vad flickorna i dessa två klasser gör. Detta eftersom pojkarna inte läser lika mycket på egen hand som flickorna. Att intresset styr eleverna, om de inte finner böcker intressanta försvinner intresset för att läsa. Här visade det sig en skillnad mellan pojkar och flickor. Där flickor hade lättare att finna böcker som matchade deras intressen än vad pojkarna hade. Att pojkarna har sämre tålamod när det kommer till läsning då det finns en invand strävan efter snabb respons, vilket läsningen inte ger om inte övning och tid läggs åt läsningen. Samt att olika könsnormer påverkar eleverna i studiens klasser. Studien resulterade även i att vi kunde se en korrelation mellan kön och läsattityder samt läsvanor bland vårdnadshavare men att detta är olika beroende om man syftar till högläsning för sitt barn eller egen skönlitterär läsning. Korrelationen finns mellan kvinnor och högläsning samt korrelationen mellan egen skönlitterär läsning och män.  Slutsats Slutsatsen vi dra av denna studie med utgångspunkt från lärarna i denna studies uppfattningar är att egen läsning, intressen och tålamod är tre orsaker till att pojkarna i dessa klasser läser mindre och har en sämre attityd till läsning än flickorna. Det framgår även att det rådande normsystemet har en övergripande påverkan och betydelse för elevernas uppfattning av läsning.  Vi kan även dra slutsatser av att kvinnor bland vårdnadshavarna i dessa klasser är representerade när det kommer till högläsning för sina barn och män bland vårdnadshavarna är representerade när det kommer till egen skönlitterär läsning.
2

En kvantitativ enkätstudie om flickors och pojkars läs- och skrivattityder

Olsson, Frida, Westford, Elin January 2017 (has links)
Syftet med studien är att undersöka flickors och pojkars läs- och skrivattityder efter undervisning utifrån ASL. Studien har skett främst via enkät. Urvalsgruppen svarade på frågor gällande sin läs- och skrivattityd samt läs- och skrivfrekvens. Utifrån resultatet drog vi slutsatserna att eleverna utvecklat positiva läs- och skrivattityder samt att flickornas och pojkarnas attityder skiljer sig åt. Pojkarna är mer positiva till läsning än flickorna men flickorna är de som anger sig syssla med läsning. Flickorna är mer positiva till skrivning än pojkarna. Resultaten kan inte kopplas till enbart ASL eftersom undervisningen eleverna mött även influerats av andra arbetssätt.
3

Läsattityders påverkan på elever med lässvårigheters läsutveckling : En studie om verksamma lärare och speciallärares upplevelser om elever med lässvårigheters läsattityder. / Attitudes to reading and their impact on pupils' with reading disabilities read development : A study of active teachers and special teachers 'experiences of pupils' with reading disabilities read attitudes.

Levinsson Sjögren, Rebecca January 2017 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur lärare och speciallärare i årskurserna 1–3 upplever att elever med lässvårigheters attityder och motivation till läsning påverkar deras läsutveckling. De forskningsfrågor som besvaras är: Vad upplever informanterna att elevernas attityder och motivation påverkas av?, Hur hanterar informanterna elevernas attityder och motivation till läsning? och på vilket sätt undervisar informanterna eleverna för att utveckla deras attityder och motivation till läsning? Den teoretiska utgångspunkten som studien intog var teorier om läsutveckling baserat på forskning. Studien utgick från Lundberg och Herrlins (2005) definition av de fem olika dimensionerna som eleverna behöver behärska för att anses som goda läsare. Forskningsmetoden som använts i studien utgick från teorin, teorier om det subjektiva, som är grunden för en fenomenografisk teoribildning. Materialet utgjordes av semistrukturerade intervjuer och de informanter som studien hade var strategiskt utvalda. Intervjuerna utgick från en intervjuguide och efter avslutad intervju transkriberades dem. Dessa transkriberingar analyserades med en tematisk analys. Det resultat som framkom utifrån intervjuerna är att samtliga informanter stött på olika grupper av läsattityder. En grupp utgör elever som anser att läsning är lustfyllt och därmed har positiva attityder till läsning och en grupp utgör de elever som anser läsning är mindre lustfyllt och därmed har negativa läsattityder. Informanterna anser också att föräldrarnas attityder till läsning påverkar elevernas läsattityder. Lärarna och speciallärarna hanterar elevernas läsattityder på olika sätt men samtliga informanter anser att det är viktigt att stötta eleverna i deras läsutveckling, för att minska risken att eleverna skapar negativa läsattityder. De har olika tillvägagångssätt i sin undervisning för att ta hänsyn till elevernas läsattityder. Samtliga informanter är däremot eniga om att elevernas läsattityder påverkar deras läsutveckling. / The purpose of the study is to study active teachers and special teachers 'experiences of how pupils with reading difficulties' read attitudes and motivation affects their reading development. The research questions that will be answered in the study are: What do the teachers describe that the involved pupils reading attitudes and motivation are influenced by and how do they mean that the pupils' attitudes affect their reading development? How do the teachers describe the way in which they handle the pupils’ reading attitudes? In what way do the teachers describe that they are teaching to affect pupils' attitudes for reading? The study is based on general theories of pupils’ reading development. This study will be based on Lundberg and Herrlins (2005) definition of the five different dimensions that pupils need to master in order to be considered as good readers. Theories on the subjective, in this respect phenomenological theory, provide the methodology of the study.  The material comprise of semi structured interviews and the candidates in the study were strategically selected. The interviews were based on an interview guide and after the interview, they were transcribed. These transcripts were analyzed by a thematic analysis. The results show that all candidates encounter diverse groups of attitudes to reading. One group constitutes pupils who think reading is fun and thus have a positive attitude to reading and one group constitutes those pupils who consider reading are less fun and thus have a negative attitude to reading. The candidates also consider that the attitudes of parents to reading influence the readings of pupils. Teachers and special teachers handle student readings in diverse ways, but all candidates consider it important to support pupils in their reading development, to reduce the risk of pupils creating negative readings. They also make different in their teachings to consider the pupils' readings. All candidates, on the other hand, agree that pupils' reading positions affect their reading development.
4

Gillar du att läsa? : En studie om elevers läsattityder och läsvanor i årskurs två och tre / Do you like to read? : A Study of Pupils' Reading Habits and Attitudes Towards Reading in Grade Two and Three

Smedberg, Malin January 2017 (has links)
Det här arbetet är inriktat mot elevers läsvanor och läsattityder. Eleverna som deltar går i grundskolans årskurs två och tre. Förmågan att kunna läsa är värdefull. För att kunna utveckla läsförmågan är både tid spenderad på denna aktivitet samt motivation till att läsa viktig. Syftet med detta arbete är att undersöka elevers läsvanor och läsattityder samt att undersöks om dessa påverkas av vilken plats eleverna befinner sig på, skolan eller hemmet. För att läsning ska utvecklas är det viktigt att vara motiverad. Därför undersöks vad eleverna själva väljer att läsa när det valet erbjuds. Arbetet utgår från två frågeställningar: Hur ser elevernas läsvanor och läsattityder ut och skiljer de sig mellan skolan och hemmet? Vad läser eleverna helst när de själva får välja? Denna studie använder sig av en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod, så kallad triangulering och hela arbetet vilar på ett socio-kulturellt perspektiv. Det material som studien utgår från har samlats in via enkäter och enskilda intervjuer med elever. I resultatet framkommer det att elever som gillar att läsa läser oftare än övriga elever och gärna längre stunder. Elever upplever en skillnad mellan att läsa hemma och att läsa i skolan men skillnaden är mer kopplad till deras läsvanor och läsintresset än till platsen där läsningen sker. Om eleverna får välja läser de helst en spännande bok. Skolbiblioteket visade sig vara viktigt för var eleverna får tag på böcker att läsa. Eleverna i den här studien har en återkommande tid varje vecka då de går till skolbiblioteket. Det kan konstateras att läsattityden påverkar elevens läsvanor. En elev som inte gillar att läsa kommer att göra det mer sällan, troligtvis endast om hen känner att hen måste. Hur ofta eleven läser kommer därför att påverka i vilken takt läsförmågan utvecklas. / This study is focused on pupils’ reading habits and attitudes towards reading, the pupils partaking in this study are attending grade two and three in primary school. The ability to read is a most valuable skill. To develop this ability both the time spent on this activity and the motivation for why you are doing it is important. The aim of this study is to examine pupils’ reading habits and attitudes towards reading and see if they are affected by the place where the pupil is doing his/her reading, in school or at home. To improve your skills in reading it is important to be motivated, therefore I want to investigate what pupils choose to read when they have the opportunity to decide that for themselves. This study is based around two questions: What does the pupils’ reading habits and attitudes towards reading look like and is there any difference between school and home? What do the pupils prefer to read when they have the option to choose for themselves? This study will use a combined method of quantitative and qualitative methods, called triangulation. The material in this study is collected from questionnaires and one-on-one interviews. The result shows that pupils who like to read, read more often than other pupils, they also read for longer periods of time. The pupils experience a difference between reading at home and reading in school but the difference is connected more to their reading habits and their interest in reading than the actual place where they read. If pupils are allowed to choose their own reading most will premiere suspense. The school library proved to be important to where the books are found. In conclusion, reading attitudes affect the reading habits; a pupil who doesn’t like to read will read more seldom. How often the pupil will read therefore affects the speed in which the reading skill develops.
5

Läsundervisning från ett lärarperspektiv : En studie om lärares uppfattningar av skillnader i pojkars och flickors läsattityder i årskurs 1-3. / Reading education from a teacher´s perspective : A study of teachers' perceptions of differences in boys' and girls' reading attitudes in grades 1-3

Linnér, Johanna January 2020 (has links)
Denna studies syfte var att öka kunskapen om lärares uppfattningar kring pojkars och flickors attityder och eventuella resultatskillnader inom läsning och läsförståelse. Detta gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Tidigare forskning visar att det finns skillnader mellan pojkars och flickors attityder till läsning. Miljön omkring eleverna kan ha en stor påverkan på attityden till läsning. Gällande resultatskillnader visar forskning att flickor presterar bättre än pojkar. Pojkar anser att läsning är något som görs av flickor och kvinnliga lärare. Sociokulturellt perspektiv ramar in studien. Resultatet visade att lärare upplevde att viss skillnad fanns men då gällande attityder. Lärare ansåg inte att de märkte någon resultatskillnad gällande pojkar och flickor i sina klasser. Lärare beskrev att de inte medvetet funderat på ifall det fanns skillnader mellan pojkars och flickors resultat, vilket kan varit orsaken till att de inte har uppfattat några skillnader i sina klasser. Slutsatsen var att lärare såg en viss skillnad gällande attityder till läsning och läsförståelse, men inte gällande resultatskillnader. Trots det visar nationella och internationella tester att det finns en skillnad. Lärarnas omedvetenhet kan vara ett resultat av normer i samhället, vilket betyder att problemet behöver synliggöras och medvetandegöras för att kunna förändras. Detta för att garantera en likvärdig utbildning för både pojkar och flickor. / The purpose of this study was to increase our knowledge of how teachers view boys’ and girls’ attitudes about reading and possible reading comprehension. This study was based on interviews with a total of five teachers. Previous research shows that there are differences between boys’ and girls’ attitudes towards reading. The environment around the students can have a big impact on the attitude to reading. Previous research shows that girls generally are better at reading than boys. There is a general attitude amongst boys that reading is something only girls and female teachers do. A sociocultural perspective framed this study. The results of the study show that teachers to some extent agree on that boys and girls have different attitudes towards reading. They all stated that they had not noticed obvious differences in results between genders in their classes. The teachers that were interviewed had not consciously contemplated whether there were any differences in results between boys and girls. The conclusion is that teachers see a certain difference in attitude towards reading and reading comprehension, but not regarding difference in results. National and international tests show that there is a difference in results. Teachers´ unawareness can be a result of norms in society, which means that teachers need to be aware of the problem to be able to change it. This is to ensure an equal education for boys and girls.
6

Vad har hänt med pojkars läsning? : En sammanställning av svenska pojkars resultat i internationella läsförståelseundersökningar / What has happened to Swedish boys' reading? : A compilation of Swedish boys’ results in international studies of reading competence

Petersson, Isak January 2014 (has links)
Denna studie ämnar sammanställa resultat från de internationella jämförelser av elevers läsförståelsekunskaper som Sverige deltagit i, med särskilt fokus på svenska pojkars prestationer i dessa undersökningar. Studiens syfte är att undersöka vilka trender som går att skönja i pojkars läsning, och analysera hur skillnader mellan svenska pojkar och flickors läsning ter sig över tid. En överblick ges dessutom av svenska pojkar och flickors samlade resultat i läsförståelsestudier. Totalt har material från tio internationella studier insamlats och analyserats. Data har hämtats främst från de Skolverket-rapporter som författats efter varje undersökning. I resultatanalysen påvisas bland annat att svenska pojkar såväl som flickor försämrat sina läsförmågor signifikant sedan första undersökningen 1970. Dessutom har könsskillnaden vuxit och i den senaste undersökningen, 2012, registrerade svenska elever rekordhöga könsskillnader i läsförmåga, en skillnad som till stor del kan attribueras till pojkars kraftigt försämrade läsförmågor. Vidare så framkom det i analysen att svenska pojkars såväl som flickors läsattityder har försämrats det senaste decenniet. Denna trend var emellertid tydligast bland pojkar. / This study aims to compile results from international surveys of students’ reading competence that Sweden has participated in, with particular focus on the results of Swedish boys. The purpose of the study is to reveal trends in boys’ reading, and analyse how differences between Swedish boys and girls’ reading has developed over time. The paper also offers an overview of Swedish boys and girls’ general performances throughout all surveys. In total, material from ten major international surveys has been analysed. Foremost, data has been collected from the survey reports written by the Swedish National Agency for Education. In analysing the material it was found, among other things, that Swedish boys as well as girls significantly have worsened their reading competence since the first survey in 1970. Furthermore, the gender differences in reading have increased considerably, and in the latest survey, PISA 2012, Swedish students registered historically high gender differences, a circumstance that largely could be attributed to the deteriorating results of Swedish boys. In addition, it became apparent that Swedish students’ reading attitudes have worsened the last decade, a trend particularly salient among boys.

Page generated in 0.0542 seconds