The aim of this thesis was to examine the ways in which librarianswork to stimulate the joy of reading in boys. Four children- andschool librarians were chosen for interviews in which they wereasked questions about boys' reading and the approaches they usedto help boys. The librarians were asked if they perceived boys'reading as problematic, what methods they used to stimulate thejoy of reading and if they thought it would be helpful to work withboys and girls in different ways. They were asked what theythought was the biggest challenges in changing the boys’ attitudestowards reading and what they would do if they could choosefreely without any constraints in time or money.Aidan Chambers' "The circle of reading" was used to compare atheory about reading to the ways in wich the librarians worked andtheir thoughts about how to initiate reading. All the librariansshowed awareness about the situation with boys' decreasingreading abilities and they had all developed approaches to helpstimulate boys’ reading in slightly different ways. Theirapproaches included carefully planned media acquisition and booktalks as well as displaying the books according to different themessuch as genres and organising special book shelves for popularbook series. / Program: Bibliotekarie

Flera rapporter de senaste åren har visat att eleverna i den svenska skolan läser allt mindre. Ärdet så eller väljer eleverna bara andra sorters texter än vi är vana vid? Den här uppsatsenssyfte är att undersöka om några elever i skolår åtta och nio läser, och vad de då väljer för sortstexter. Vidare skall det även undersökas om det finns några skillnader mellan flickors ochpojkars läsning och vad som skiljer sig mellan skolår åtta och nio. Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning i två klasser, en åtta och ennia. Enkäten tar upp elevernas läsvanor vad gäller sex olika sorters textforum, både trycktaoch digitala. Tidigare forskning har visat att flickor läser mer på sin fritid än pojkar. Det ärnågot som kan styrkas i den här undersökningen. Det visar sig att flickor läser mer än pojkaroch att både flickor och pojkar ofta väljer bort skönlitteratur till förmån för digitala medieroch forum.

The aim with this essay is to look into what literature has been published in 2006 and 2007 for boys between the ages of twelve and sixteen in order to analyse six of the titles. Our two main questions are as follows: • How is the teenage boy depicted in six of these books? - To what extent is the teenage boy depicted in a gender stereotypical way?. We chose the titles for analysis based on our mapping of the published literature and took into account the authors’ gender and age as well as the main themes of the books. As theoretical base for our analysis we used Marias Nikolajeva’s table of gender stereotypes in literature. The table lists traits that are characteristic of masculinity and femininity respectively. The market for boys’ literature is rather limited and male authors by far exceed female ones in number. Our analysis shows that the main characters are not particularly stereotypical. However, most books contain other characters that definitely show mostly gender stereotypical features. / Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga ungdomslitteratur för pojkar mellan tolv och sexton år som publicerats under 2006 och 2007. Vi har sedan analyserat sex av de publicerade titlarna. Våra frågeställningar är som följer: • Hur skildras tonårspojken i några av dessa böcker? - I vilken utsträckning är tonårspojken genusstereotyp? Vi valde böcker att analysera utifrån kartläggningen och tog hänsyn till författarnas kön och ålder samt böckernas huvudtema. Som teoretisk utgångspunkt för vår analys använder vi Maria Nikolajevas schema för manliga och kvinnliga egenskaper. Utbudet av pojklitteratur är begränsat. Manliga författare överskrider kvinnliga i antal. Vår analys visar att huvudkaraktärerna inte är överdrivet stereotypa, däremot innehåller de flesta böcker sidokaraktärer som upplevs som genusstereotypa.

Den här uppsatsen undersöker hur samtida lättläst realistisk litteratur skildrar vilka utmaningar samhället menar att pojkar i högstadieåldern med läs- och skrivproblematik står inför. Eftersom texttypen lättläst är relativt ung och har andra förutsättningar än traditionell litteratur tar uppsatsen också upp texttypens historia och särskilda förutsättningar. Lättläst har flera målgrupper med olika behov. Den här uppsatsen fokuserar på pojkar i målgruppen ′′läsovilliga,läsovana och läsomotiverade′′ Genom narrativa progressionsanalyser av titlar vars protagonister har uttalad läs- och skrivproblematik visar uppsatsen vilka normer och värderingar som pojkarna måste följa för att komma ur det utanförskap som deras läs- och skrivsvårigheter försätter dem i. Uppsatsen kartlägger och analyserar också sociala markörer som används för att gestalta protagonisternas utanförskap. Analyserna kombinerar narratologi med litteratur- och kultursociologisk- och alteritetsteori. Resultatet diskuteras sedan med hjälp av begreppet hegemoni och föreslår att den skildring av målgruppens situation som texttypen för fram innebär att pojkar i grundskolan med läs- och skrivproblematik ensamma får ta ansvar för sina eventuella skolmisslyckanden. Uppsatsen föreslår också att narrativ i lättläst litteratur för pojkar som anses behöva hjälp för att läsa komma in i litteraturens värld avhåller målgruppen från läsning.

Denna studie ämnar sammanställa resultat från de internationella jämförelser av elevers läsförståelsekunskaper som Sverige deltagit i, med särskilt fokus på svenska pojkars prestationer i dessa undersökningar. Studiens syfte är att undersöka vilka trender som går att skönja i pojkars läsning, och analysera hur skillnader mellan svenska pojkar och flickors läsning ter sig över tid. En överblick ges dessutom av svenska pojkar och flickors samlade resultat i läsförståelsestudier. Totalt har material från tio internationella studier insamlats och analyserats. Data har hämtats främst från de Skolverket-rapporter som författats efter varje undersökning. I resultatanalysen påvisas bland annat att svenska pojkar såväl som flickor försämrat sina läsförmågor signifikant sedan första undersökningen 1970. Dessutom har könsskillnaden vuxit och i den senaste undersökningen, 2012, registrerade svenska elever rekordhöga könsskillnader i läsförmåga, en skillnad som till stor del kan attribueras till pojkars kraftigt försämrade läsförmågor. Vidare så framkom det i analysen att svenska pojkars såväl som flickors läsattityder har försämrats det senaste decenniet. Denna trend var emellertid tydligast bland pojkar. / This study aims to compile results from international surveys of students’ reading competence that Sweden has participated in, with particular focus on the results of Swedish boys. The purpose of the study is to reveal trends in boys’ reading, and analyse how differences between Swedish boys and girls’ reading has developed over time. The paper also offers an overview of Swedish boys and girls’ general performances throughout all surveys. In total, material from ten major international surveys has been analysed. Foremost, data has been collected from the survey reports written by the Swedish National Agency for Education. In analysing the material it was found, among other things, that Swedish boys as well as girls significantly have worsened their reading competence since the first survey in 1970. Furthermore, the gender differences in reading have increased considerably, and in the latest survey, PISA 2012, Swedish students registered historically high gender differences, a circumstance that largely could be attributed to the deteriorating results of Swedish boys. In addition, it became apparent that Swedish students’ reading attitudes have worsened the last decade, a trend particularly salient among boys.