There is a growing interest among libraries for using assistance of dogs in reading training for children. Many Swedish school libraries and public libraries are already today using this kind of pedagogy. From study results we can see that humans feel relaxed and calm together with kind animals. This affects humans physically and psychologically in different ways for example; lowering the blood pressure and set off calming hormones oxytocin. As we all know that reading out loud can be a very stressful situation so taking assistance of a reading dog or an assisting dog can be very helpful. Designed as a qualitative interview study, by interviewing project leaders, school and children’s librarians working with this kind of reading activity, this study examines the questions: how is reading stimulation using reading dogs depicted in practice? How does the projects and how function and how does the Project’s librarians experience this kind of pedagogy? Finally how do reading dogs affect reading activities in the school libraries and public libraries looking through the sociocultural view and the literacy concept? The interviews made in this study suggest that research in the field is needed and financial help is crucial for them to survive so the ongoing or finished projects with assistance or reading dogs can continue in the future. Though the positive results from trying the method gave a wanting for a continuation but sometimes there is no clear plan how to proceed. The guidance from research and financial help could make a huge difference for the librarians working with this pedagogy.

The aim of this thesis was to examine the ways in which librarianswork to stimulate the joy of reading in boys. Four children- andschool librarians were chosen for interviews in which they wereasked questions about boys' reading and the approaches they usedto help boys. The librarians were asked if they perceived boys'reading as problematic, what methods they used to stimulate thejoy of reading and if they thought it would be helpful to work withboys and girls in different ways. They were asked what theythought was the biggest challenges in changing the boys’ attitudestowards reading and what they would do if they could choosefreely without any constraints in time or money.Aidan Chambers' "The circle of reading" was used to compare atheory about reading to the ways in wich the librarians worked andtheir thoughts about how to initiate reading. All the librariansshowed awareness about the situation with boys' decreasingreading abilities and they had all developed approaches to helpstimulate boys’ reading in slightly different ways. Theirapproaches included carefully planned media acquisition and booktalks as well as displaying the books according to different themessuch as genres and organising special book shelves for popularbook series. / Program: Bibliotekarie

<p>Syftet med denna studie har varit att dels ta reda på hur lärare som undervisar i år 4-9 gör för att stimulera sina elevers läslust, och hur de sedan arbetar med skönlitteratur, dels att få reda på varför det är viktigt för barn och ungdomar att läsa skönlitteratur. Som bakgrund till min studie finns ett kapitel om vad de olika läroplanerna fram till idag har sagt om skönlitteratur. I litteraturdelen tas det upp vad forskare och lärare m. fl. säger om skönlitteratur. De belyser det positiva eleverna får med sig av mycket skönlitteratur läsning. I den empiriska delen har jag intervjuat 5 lärare som undervisar i år 4-6. Frågorna belyser framför allt vad de gör för att stimulera läslusten, och hur de arbetar med skönlitteratur. </p><p>Diskussionen visar att det arbetas mycket med skönlitteratur i skolorna, men det finns en del att arbeta med vad det gäller stimulansen av läslusten. Vad det gäller kopplingen till lpo-94 fick jag känslan av att den inte låg till grund för 3 av lärarnas undervisning.</p>

Syftet med denna studie har varit att dels ta reda på hur lärare som undervisar i år 4-9 gör för att stimulera sina elevers läslust, och hur de sedan arbetar med skönlitteratur, dels att få reda på varför det är viktigt för barn och ungdomar att läsa skönlitteratur. Som bakgrund till min studie finns ett kapitel om vad de olika läroplanerna fram till idag har sagt om skönlitteratur. I litteraturdelen tas det upp vad forskare och lärare m. fl. säger om skönlitteratur. De belyser det positiva eleverna får med sig av mycket skönlitteratur läsning. I den empiriska delen har jag intervjuat 5 lärare som undervisar i år 4-6. Frågorna belyser framför allt vad de gör för att stimulera läslusten, och hur de arbetar med skönlitteratur. Diskussionen visar att det arbetas mycket med skönlitteratur i skolorna, men det finns en del att arbeta med vad det gäller stimulansen av läslusten. Vad det gäller kopplingen till lpo-94 fick jag känslan av att den inte låg till grund för 3 av lärarnas undervisning.

<p>Syftet med vår uppsats var att ta reda på hur klasslärare i år 1–5 arbetar med skönlitteratur för att stimulera läslusten hos eleverna. Undersökningen visar att arbete med skönlitteratur finns med dagligen hos de flesta lärare på skolorna och det förekommer många olika ar-betsformer. En enkätundersökning gjordes bland 38 lärare i en mindre kommun. Resultatet visar att skönlitteratur av de flesta lärarna anses ha en mycket stor betydelse för läslusten. Vi har också funnit att mycket av lärarnas arbete med skönlitteratur är likartat i de olika skolåren. Lärarna ser positiva resultat av sitt arbete, främst att eleverna visar lust och glädje till att läsa, därnäst ansåg lärarna att läsfärdigheten förbättras. Även fantasin och ordförrå-det anses öka. Det som skiljer sig mest mellan skolåren är att tiden för tyst läsning ökar ju äldre eleverna är, medan tiden för högläsning minskar med stigande ålder. Ytterligare en skillnad är att äldre elever får arbeta mer med olika skrivuppgifter.</p>

The aim of this thesis is to gain knowledge and examine the ways of how librarians work on promoting children’s and especially boys, in the age of 9-12, reading and literacy. The intention has also been to examine the goals in relation to promoting children’s reading and the choices behind the different methods.The research is founded on qualitative semi-structured interviews with five children’s librarians. Aidan Chambers “The Reading Circle” is used as a tool to analyze the different methods and approaches that librarian’s use in their work to promote reading. “The Reading Circle” consists of four themes, “Selection”, “Reading”, “Response” and “the enabling adult”.The results of this study partly show that all of the librarians acknowledge a shortage of primarily time but also money. They believe that the cooperation with schools is of importance and something they wish to expand. The conclusions are that librarians work with reading promotion is time-consuming. In that aspect they feel that they cannot be enabling adults. Another conclusion we found is that they all felt a strong need to be up to date with new research and applying that research to their own work.

During the last ten years, PIRLS and PISA have evaluated the reading levels of children and youth around the world, sometimes with grim results. The Swedish evaluation show a constant decline in reading comprehension, and Sweden, which from the start produced one of the best results in the world, have plummeted to the bottom of the ranks. The librarians of the public library have extensive experience of working with different projects engaging children and youth in reading, and so they have a major part to play in this matter. Consequently, the aim of this study is to examine and describe the different perceptions the public librarians have of these projects. Four research questions were formulated, each focusing on the perceptions regarding different aspects of the reading promotion projects. To answer these questions, a phenomenographical approach was adopted and complemented with semi-structured interviews as a means of obtaining empirical data. The results gathered from interviews with six different librarians show that the perceptions of the reading promotion projects share many similarities regarding the motivation, target group and purpose of the projects, but that the librarians relate differently to them. The conclusions drawn from this is, aside from the actual perceptions presented in the study, that the reading promotion projects are very much influenced by the librarians perceptions of them, as the librarians all have different demographic conditions to keep in mind, as well as different experiences of success rates with specific methods. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this study is to explore the possibilities for children’s librarians to extend their competence in the area of reading promotion. The study is carried out within an ongoing reading promotion project directed towards small children from 0-7 years. The study aims to answer the following questions: How do children’s librarians develop new skills in a reading promotion project? How do children’s librarians view a broadening of the concept of reading and how does their approach affect which skills that are acknowledged?The study is mainly based on qualitative interviews with five children´s librarians who all participate in the project. The theory used is Etienne Wenger´s social theory of learning where he defines learning as a process of social participation in Communities of Practice. The result shows that librarians value the sharing of experiences with colleagues in both informal and more formal discussions. Lectures, workshops and interaction with other professionals also contribute to new competencies according to the librarians. The interviewees emphasize the importance of understanding that children develop an interest in reading in different ways. The printed book is central when working with children but the interview subjects stress that reading can be further stimulated by using pictures, sound, singing and movement in activities that promote reading / Program: Bibliotekarie

<p>Denna uppsats handlar om hur lärare kan stimulera elever till litteraturläsning och hur lärare kan arbeta för att väcka läslust. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad står det i styrdokumenten, läroplan och kursplan i svenska, om litteraturläsning? Hur kan lärare skapa läslust hos elever? Hur arbetar lärare med lässtimulans och hur skulle de vilja arbeta? Hur informerar lärare sig om nya barnböcker? Finns det något samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier / bibliotekarier? </p><p>Arbetet bygger på litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av intervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med fyra grundskollärare år 4-9 och tre bibliotekarier år 4-9. Svaren jag fått har jämförts med litteraturen. </p><p>Genom detta arbete har jag kommit fram till att lärarens roll som litteraturförmedlare är mycket viktig och det är lärarens eget intresse för litteratur som präglar undervisningen. De lärare jag intervjuat följer kursplanens förslag på hur man kan arbeta med litteratur i skolan och de arbetar alla fyra ganska traditionellt. Samtliga lärare påpekar dock på att det finns för lite tid i skolan till arbete med skönlitteratur. Något egentligt samarbete mellan lärare och bibliotekarier har inte förekommit på de två skolor jag varit i kontakt med.</p>

Denna uppsats handlar om hur lärare kan stimulera elever till litteraturläsning och hur lärare kan arbeta för att väcka läslust. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad står det i styrdokumenten, läroplan och kursplan i svenska, om litteraturläsning? Hur kan lärare skapa läslust hos elever? Hur arbetar lärare med lässtimulans och hur skulle de vilja arbeta? Hur informerar lärare sig om nya barnböcker? Finns det något samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier / bibliotekarier? Arbetet bygger på litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av intervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med fyra grundskollärare år 4-9 och tre bibliotekarier år 4-9. Svaren jag fått har jämförts med litteraturen. Genom detta arbete har jag kommit fram till att lärarens roll som litteraturförmedlare är mycket viktig och det är lärarens eget intresse för litteratur som präglar undervisningen. De lärare jag intervjuat följer kursplanens förslag på hur man kan arbeta med litteratur i skolan och de arbetar alla fyra ganska traditionellt. Samtliga lärare påpekar dock på att det finns för lite tid i skolan till arbete med skönlitteratur. Något egentligt samarbete mellan lärare och bibliotekarier har inte förekommit på de två skolor jag varit i kontakt med.