The purpose of this paper is to gain insight into how efficient the computer is in support of the pupils literacy learning. Will there be a difference in literacy learning if i compare the pupils who use computers as an aid in relation to those pupils who are educated by synthetic method? Have the puplis felt affected in some way when having the computer as an aid in literacy learning? I have chosen to do a qualitative study with quantitative data. I have observed and interviewed pupils using the Trageton strategy. The interviews were based on a number of key issues. The quantitative data is based on my study that includes a reading development schedule, LUS. The results obtained show that pupils who have worked with Trageton strategy are more motivated to read and write than those pupils who have learned to read and write by the traditional method. Most pupils who were interviewed said that it was easier to write on the computer than with pen because they were tired of holding the pen and form letters. They also experienced that it became neat and was easier to read than handwritten text, which strengthen their self-confidence.

No description available.

Datorn har idag en central roll i vårt samhälle och det är naturligt att skolan tar till sig ny teknik och använder datorn som ett verktyg för elevernas lärande. Syftet med min undersökning är att ta reda på om datorn, i arbetet med Arne Tragetons metod ”Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola”, har en naturlig roll i läs- och skrivinlärningen. I min undersökning har jag valt en kvalitativ intervjustudie som huvudmetod, vilken jag kompletterat med observationer i de intervjuade pedagogernas barngrupper. På så sätt har jag fått en bra inblick i hur det praktiska arbetet med Tragetons metod går till i klassrummet. Undersökningen visar på en positiv bild av Tragetons metod, men inte som en ny revolutionernande läsinlärningsmetod, utan mer som ett nytt sätt att utnyttja datorn som verktyg med andra beprövade läsinlärningsmetoder som grund för undervisningen.

Syftet med vår studie är att beskriva hur elever i årskurs 1 uppfattar sin läs- och skrivinlärning, samt undersöka om det finns någon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vårt urval arbetar enligt tre olika arbetssätt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt Språkbiten. Arbetet utgår från frågeställningarna Hur talar elever om sin läs- och skrivinlärning? samt Finns det någon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? Läs- och skrivinlärning i skolan är ett väl utforskat ämne. Att vi tar in elevernas perspektiv är just det som gör vår studie unik. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa metoder i form av observation, intervju, samt bilduppgift. Studiens resultat är att faktorer som autentisk mottagare samt elevernas tidigare erfarenheter kan ha en inverkan för hur lustfyllt eleverna beskriver sin läs- och skrivinlärning. Det är viktigt att mottagaren till det eleverna gör är autentisk, det vill säga äkta, och att elevernas erfarenheter synliggörs och tas tillvara i läs- och skrivundervisningen. Hur stor plats elevernas erfarenheter får i läs- och skrivundervisningen, samt vilka mottagare eleverna skriver och läser för, varierar beroende av vilken/vilka pedagogisk/a grundsyn/er samt vilket arbetssätt som elevernas läs- och skrivundervisning genomsyras av. Vidare har vi kommit fram till att de olika arbetssätt som finns i vårt urval och lärarnas pedagogiska grundsyner som genomsyrar undervisningen, kan kopplas samman med de genusskillnader vi sett i de klassrum vi besökt. Vi drar därför slutsatsen att man som lärare bör vara noga med val av arbetssätt och vilken pedagogisk grundsyn som genomsyrar undervisningen. Enligt oss kan lärarens arbetssätt samt pedagogiska grundsyn bidra till eller begränsa eleverna i hur lustfyllt elever beskriver sin läs- och skrivinlärning.

This is a study of how four teachers work with pupils’ early literacy learning. Interviews were conducted with two teachers who chose to use a specific method, Writing to Read (WTR), for teaching pupils to read, and with two teachers who had not chosen a specific method. The aim of the study was to compare how the teachers worked, their motives for their choice of method, and the ideas the teachers have about early literacy learning. To see whether the teachers’ choice of method was related to the individualization of the teaching and their views of pupils’ learning in interaction, Vygotsky’s theories about children’s learning have been used. The result shows that there are both similarities and differences in the teachers’ reasons for their choice of method. Those who use WTR say that they do so to be able to individualize the teaching, while the teachers who do not use a specific method use the same arguments. There is a difference in whether the teachers aim for structured or unstructured teaching, regardless of the choice of method. Several parallels to Vygotsky’s theories were found, in that all four teachers, irrespective of method, think that their teaching should be characterized by interaction and individualization.