<p>LUS is short for reading development schedule, which is a concept that schools in a municipality or parts of a municipality uses, to get an overview at the pupils’ reading capacity.</p><p>The purpose with this C-paper is to analyse if LUS is a relevant and useful instrument in the upper level of compulsory school of today, concerning the work with pupils’ reading development.</p><p>My research contains a theoretical section and a practical section witch is based on qualitative interviews with three teachers. The result of my research shows that LUS is built on sociocultural thoughts, where – despite a competence theoretical structure – the individual reading experience is in focus and the optimal reading is considered the reading which lies within the readers’ closest zone of development. The relevance of LUS in the upper level of compulsory school is mostly justified as a clarifying model of reader competences that can be used as a help when putting together small goals to those pupils that doesn’t reach the goal of the syllabus. For those pupils that, considering age, follow that development which the reading development schedule explains, LUS feels some what unnecessary in the upper level of compulsory school.</p> / <p>LUS är en förkortning för läsutvecklingsschema, vilket är ett koncept som skolor i hela eller delar av kommuner använder sig av, för att få en överblick på elevernas läsförmåga.</p><p>Syftet med denna C-uppsats är att analysera huruvida LUS är ett relevant och användbart instrument i dagens högstadieskola, vad gäller arbetet med elevers läsutveckling.</p><p>Min undersökning innehåller dels en teoretisk del som bygger på LUS egen forskning, dels en praktisk del som grundar sig på tre kvalitativa lärarintervjuer. Resultatet av min undersökning visar att LUS bygger på sociokulturella tankegångar, där – trots en kompetensteoretisk uppbyggnad – den individuella läsupplevelsen står i fokus och den optimala läsningen anses vara den som ligger inom läsarens närmaste utvecklingszon. LUS relevans på högstadiet är dock mest befogat som en tydliggörande mall av läskompetenser, för uppsättande av delmål i åtgärdsprogram för de elever som inte når upp till kursplanens mål. För de elever som åldersmässigt följer den utveckling läsutvecklingsschemat målar upp, känns LUS överflödigt på högstadiet.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka kartläggning av elevers läsutveckling, särskilt studeras analysverktyget LUS. Uppsatsen består av en djupare kvalitativ intervju, med en av författarna till Nya Lusboken, samt en jämförelse av LUS gentemot de data som framkommit. Uppsatsen pekar på att metoden att kartlägga elevers läsutveckling grundar sig på sättet att se läsning. Inom detta område finns två huvudtraditioner. Den ena är att se en helhet som samverkar och den andra är att se helheten genom att titta på delarna. I den senare rekommenderas test för att få objektiva hållpunkter samtidigt som det anses att observationer krävs. I den första, som LUS tillhör, ska kartläggningen ske genom att ansvarig lärare gör observationer. Skolverket eftersträvar sakliga, rättvisa, subjektiva bedömningar. Genom att jämföra LUS med Skolverkets förslag till mål för år 3, i svenska/ svenska som andra språk, indikerar uppsatsen på att LUS uppfyller eftersträvan av saklighet. Vikten av att uppmärksamma andraspråkselevers språkutveckling poängteras. För att LUS ska vara en rättvis, subjektiv bedömning framhålls betydelsen av ett aktivt och regelbundet arbete med bedömaröverrenstämmelse. Uppsatsen lyfter fram att LUS tar ett deltagarperspektiv samtidigt som det tycks uppfylla kraven på redovisning av läsutveckling gentemot elev, hem, rektor och kommun. LUS anses även användbart för att förbättra/utveckla metoder för läsinlärning.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka kartläggning av elevers läsutveckling, särskilt studeras analysverktyget LUS. Uppsatsen består av en djupare kvalitativ intervju, med en av författarna till Nya Lusboken, samt en jämförelse av LUS gentemot de data som framkommit. Uppsatsen pekar på att metoden att kartlägga elevers läsutveckling grundar sig på sättet att se läsning. Inom detta område finns två huvudtraditioner. Den ena är att se en helhet som samverkar och den andra är att se helheten genom att titta på delarna. I den senare rekommenderas test för att få objektiva hållpunkter samtidigt som det anses att observationer krävs. I den första, som LUS tillhör, ska kartläggningen ske genom att ansvarig lärare gör observationer. Skolverket eftersträvar sakliga, rättvisa, subjektiva bedömningar. Genom att jämföra LUS med Skolverkets förslag till mål för år 3, i svenska/ svenska som andra språk, indikerar uppsatsen på att LUS uppfyller eftersträvan av saklighet. Vikten av att uppmärksamma andraspråkselevers språkutveckling poängteras. För att LUS ska vara en rättvis, subjektiv bedömning framhålls betydelsen av ett aktivt och regelbundet arbete med bedömaröverrenstämmelse. Uppsatsen lyfter fram att LUS tar ett deltagarperspektiv samtidigt som det tycks uppfylla kraven på redovisning av läsutveckling gentemot elev, hem, rektor och kommun. LUS anses även användbart för att förbättra/utveckla metoder för läsinlärning.

LUS is short for reading development schedule, which is a concept that schools in a municipality or parts of a municipality uses, to get an overview at the pupils’ reading capacity. The purpose with this C-paper is to analyse if LUS is a relevant and useful instrument in the upper level of compulsory school of today, concerning the work with pupils’ reading development. My research contains a theoretical section and a practical section witch is based on qualitative interviews with three teachers. The result of my research shows that LUS is built on sociocultural thoughts, where – despite a competence theoretical structure – the individual reading experience is in focus and the optimal reading is considered the reading which lies within the readers’ closest zone of development. The relevance of LUS in the upper level of compulsory school is mostly justified as a clarifying model of reader competences that can be used as a help when putting together small goals to those pupils that doesn’t reach the goal of the syllabus. For those pupils that, considering age, follow that development which the reading development schedule explains, LUS feels some what unnecessary in the upper level of compulsory school. / LUS är en förkortning för läsutvecklingsschema, vilket är ett koncept som skolor i hela eller delar av kommuner använder sig av, för att få en överblick på elevernas läsförmåga. Syftet med denna C-uppsats är att analysera huruvida LUS är ett relevant och användbart instrument i dagens högstadieskola, vad gäller arbetet med elevers läsutveckling. Min undersökning innehåller dels en teoretisk del som bygger på LUS egen forskning, dels en praktisk del som grundar sig på tre kvalitativa lärarintervjuer. Resultatet av min undersökning visar att LUS bygger på sociokulturella tankegångar, där – trots en kompetensteoretisk uppbyggnad – den individuella läsupplevelsen står i fokus och den optimala läsningen anses vara den som ligger inom läsarens närmaste utvecklingszon. LUS relevans på högstadiet är dock mest befogat som en tydliggörande mall av läskompetenser, för uppsättande av delmål i åtgärdsprogram för de elever som inte når upp till kursplanens mål. För de elever som åldersmässigt följer den utveckling läsutvecklingsschemat målar upp, känns LUS överflödigt på högstadiet.

SammandragSyftet med denna studie är att göra en studie av en skolas arbete med ett läsutvecklingsprogram, kallat LUS, efter Bo Sundblads (2001) LäsUtvecklingsSchema, genom att intervjua några deltagande lärare, ledningspersonal samt en projektledare inom kommunen. Syftet är också att få svar på om LUS- metoden är ett bra arbetssätt för att kunna se barns läsutveckling, samt att utvärdera skolans ovan nämnda arbete. Jag har intervjuat personal, ledning och ansvarig projektledare i kommunnämnden om deras arbete med LUS. Resultatet visar att lärarna i stortsätt är nöjda med hur metoden implementeras av skolledning och kommunnämnd. Metoden LUS fungerar bra, när man som lärare vill följa barns läsutveckling. Det krävs dock ett hårt arbete med t.ex. bedömaröverensstämmelsen från pedagogernas sida för att få ett gemensamt resultat. Avstämningen av barnens läsnivå tycker de intervjuade lärarna i stort fungerar bra. Slutsatsen av utvärderingen är att de intervjuade lärarna anser att alla lärare bör vara involverade i barnens läsutveckling eftersom det gynnar barnen i deras läsutveckling.

<p>Studiens syfte är att med hjälp av en undersökning innefattande åtta elever från år tre se om lärarens val av reflektionsunderlag påverkar elevernas läsutveckling i en positiv riktning. Materialet som användes i undersökningen bestod av en text som eleverna fick läsa samtidigt som de spelades in på band. Studiens informanter bestod av fyra flickor och fyra pojkar från två olika skolor. Materialet analyserades genom att bandinspelningarna transkriberades. I nästa steg analyserades materialet genom att avvikelser från den ursprungliga texten markerades, slutligen gjordes en bedömning av elevernas kunskapsnivå utifrån ett reflektionsunderlag.</p><p>Resultatet visade att God läsutveckling var det reflektionsunderlag som gav den största positiva responsen hos elevernas läsutveckling. Vidare visade resultatet att God läsutvecklingen även samlade eleverna närmare varandra kunskapsmässigt än vad LUS gjorde.</p>

Studiens syfte är att med hjälp av en undersökning innefattande åtta elever från år tre se om lärarens val av reflektionsunderlag påverkar elevernas läsutveckling i en positiv riktning. Materialet som användes i undersökningen bestod av en text som eleverna fick läsa samtidigt som de spelades in på band. Studiens informanter bestod av fyra flickor och fyra pojkar från två olika skolor. Materialet analyserades genom att bandinspelningarna transkriberades. I nästa steg analyserades materialet genom att avvikelser från den ursprungliga texten markerades, slutligen gjordes en bedömning av elevernas kunskapsnivå utifrån ett reflektionsunderlag. Resultatet visade att God läsutveckling var det reflektionsunderlag som gav den största positiva responsen hos elevernas läsutveckling. Vidare visade resultatet att God läsutvecklingen även samlade eleverna närmare varandra kunskapsmässigt än vad LUS gjorde.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära eleverna att läsa och skriva, vårt samhälles kommunikationssystem litar på att alla har dessa färdigheter. (Lundberg, 2003) På skolorna finns det en mängd olika kartläggningsscheman som ska vara en hjälp för läraren att dokumentera elevernas läsutveckling så att skolsystemet inte missar elever som fastnar i utvecklingen. Ett nytt sådant kartläggningsschema som utvecklas i Älmhults kommun är SLUS, språk- och läsutvecklingsschema. Studiens syfte är dels att belysa utvecklingen av SLUS samt införandet av materialet i en rad kommuner dels att synliggöra hur verksamma pedagoger upplever arbetet med materialet SLUS. Jag använder mig av semistrukturerade intervjuer för att genomföra studien. SLUS är enbart ett kartläggningsschema med det finns ett material, God läsutveckling i praktiken, där det finns uppgifter som väl kan användas tillsammans med schemat för att bedöma barnets kunskaper. Tillsammans är det ett material som används aktivt i både Alvesta och Älmhults kommun och många pedagoger är mycket positiva till materialet.

<p>Utbildningsförvaltningen fattade 2003 ett beslut om att alla lärare i Stockholm skulle använda mätinstrument för bedömning av elevers läsutveckling. Syftet med denna uppsats är att granska och jämföra de två vanligast förekommande mätinstrumenten i Stockholmsområdet. De båda mätinstrumenten finns beskrivna i böckerna Nya Lusboken och God läsutveckling. En diskursanalys av de båda mätinstrumenten har gjorts och skillnader dem emellan har därigenom kunnat påvisas. Den största skillnaden är författarnas syn på fonologisk medvetenhet. Författarna till God läsutveckling, Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin skriver att den fonologiska medvetenheten är av stor betydelse för läsinlärningen. Författarna till Nya Lusboken, Bo Sundblad, Birgita Allard och Margareta Rudquist skriver att det enbart är läsinlärning via ljudmetoden som fordrar en fonologisk medvetenhet. En konsekvens av denna skilda uppfattning blir inställningen till dyslexi. Enligt Lundberg beror dyslexi på brister i den fonologiska medvetenheten medan Sundblad anser att det inte finns tillräckligt mycket forskning för att kunna definiera dyslexi. Slutligen diskuteras vilka eventuella konsekvenser användandet av de båda mätinstrumenten med bakomliggande teorier kan få.</p><p>In 2003 The Stockholm Education Administration came to the decision that all schools in Stockholm should use a measuring instrument to form an opinion of their students reading ability. The aim of this composition is to compare and examine the two most frequently used measuring instruments in Stockholm. The Measuring instruments are described in the books Nya Lusboken and God läsutveckling. The method used is of qualitative character. The intention has been to analyse and describe. The greatest difference between them is the authors’ view of phonological awareness. In God läsutveckling phonological awareness is described as crucial for progress in reading ability. The authors’ of Nya Lusboken writes that phonological awareness is only necessary if you learn to read by the synthetic method, which is by connecting sounds to letters. They also differ in their attitude towards dyslexia. In the last chapter of this composition a discussion of the possible consequences of the use of the two different measuring instruments will take place.</p>

<p>Syftet med min undersökning är att undersöka tillförlitligheten då det gäller den kronologiska ordningen i LUS, LäsUtvecklingsSchemat, utarbetat av Allard, Rudqvist och Sundblad (2001). Detta eftersom den högstadieskola jag väljer att göra min studie vid sedan ett år tillbaka arbetar efter LUS, samt att frågor och åsikter är många kring analysverktyget bland pedagogerna på skolan.</p><p>För att undersöka detta har jag delat upp min studie i två delar - dels en direkt observation av elever under hemkunskapslektioner för att undersöka om de kan läsa, förstå och utföra en instruktion eller arbetsbeskrivning i flera led, punkt 16 i LUS. Den andra delen bygger på en granskning av elevernas resultat i LUS. Jag jämför sedan de två undersökningarna med varandra och tar reda på om flytande läsning, punkt 15 i läsutvecklingsschemat, är nödvändig för att lösa uppgiften i punkt 16. Det citat av författarna Allard och Askeljung (2003) som jag koncentrerar mig på och ifrågasätter är: ”Förutsättningen för att klara punkt 16 är att läsningen flyter obehindrat” (s.44), alltså att eleven måste har nått punkt 15 innan han/hon klarar av att läsa och följa en instruktion eller en arbetsbeskrivning i flera led. Vidare, är det då möjligt för en elev som läser mycket och är placerad i punkt 18 i LUS, att misslyckas med punkt 16?</p><p>Resultatet av min undersökning visar att det är möjligt för en del elever att klara av en arbetsbeskrivning trots brister i den flytande läsningen och för de som behärskar läsningen mycket väl och gärna läser kan arbetsbeskrivningen ändå bli ett misslyckande.</p><p>Min slutsats är att ingenting är svart eller vitt, det finns gråzoner där en del av de aktuella eleverna hamnar. LUS är ett bra analysverktyg, men det behöver ifrågasättas, studeras och möjligen också kompletteras med andra instrument som testar elevers läsförmåga.</p><p>Nyckelord: flytande läsning, instruktion/arbetsbeskrivning, LUS, läsutveckling</p> / <p>This research has been done in order to investigate the reliability of the chronological order of a Swedish reading development schedule – LUS. This method has been established by Allard, Rudqvist and Sundblad (2001). The reason why I chose this subject is that the school where I did my research uses LUS as their reading analysis tool; however, there are many questions as to the reliability of this tool among the teachers.</p><p>My research is twofold – firstly, a direct observation of students during domestic science lessons, in order to see their capability to read, understand and perform a working instruction in several stages (phase 16 in the reading development schedule); and secondly, a study of the students’ results at LUS. Then I will compare the two in order to find out whether reading fluency, or a great desire to read (phase 15 and 18 in the reading development schedule) is necessary to solve a task in phase 16. The statement made by Allard and Askeljung (2003) that I will focus on, and call in question, is the following (in translation): In order to manage phase 16 in the reading development schedule, it is necessary to be a fluent reader. So the student should have reached phase 15 before he or she manages to read and follow a working instruction in several stages. Furthermore, is it possible that students who read a lot and reach phase 18 in the reading development schedule can fail in their attempt to accomplish phase 16?</p><p>The result of my research is that there is a possibility for some students to manage a working instruction even though they lack reading fluency; and for those who are fluent readers, the working instruction can become a failure.</p><p>The conclusion of my study is that nothing is black or white. There are some grey zones where some of the current students turned out to be at the moment. LUS is a good analysis tool, but it needs to be questioned, investigated and perhaps also be complemented with other instruments that diagnose the students’ reading ability.</p><p>Key words: reading fluency, working instruction, LUS, reading development</p>