<p>Syftet med min undersökning är att undersöka tillförlitligheten då det gäller den kronologiska ordningen i LUS, LäsUtvecklingsSchemat, utarbetat av Allard, Rudqvist och Sundblad (2001). Detta eftersom den högstadieskola jag väljer att göra min studie vid sedan ett år tillbaka arbetar efter LUS, samt att frågor och åsikter är många kring analysverktyget bland pedagogerna på skolan.</p><p>För att undersöka detta har jag delat upp min studie i två delar - dels en direkt observation av elever under hemkunskapslektioner för att undersöka om de kan läsa, förstå och utföra en instruktion eller arbetsbeskrivning i flera led, punkt 16 i LUS. Den andra delen bygger på en granskning av elevernas resultat i LUS. Jag jämför sedan de två undersökningarna med varandra och tar reda på om flytande läsning, punkt 15 i läsutvecklingsschemat, är nödvändig för att lösa uppgiften i punkt 16. Det citat av författarna Allard och Askeljung (2003) som jag koncentrerar mig på och ifrågasätter är: ”Förutsättningen för att klara punkt 16 är att läsningen flyter obehindrat” (s.44), alltså att eleven måste har nått punkt 15 innan han/hon klarar av att läsa och följa en instruktion eller en arbetsbeskrivning i flera led. Vidare, är det då möjligt för en elev som läser mycket och är placerad i punkt 18 i LUS, att misslyckas med punkt 16?</p><p>Resultatet av min undersökning visar att det är möjligt för en del elever att klara av en arbetsbeskrivning trots brister i den flytande läsningen och för de som behärskar läsningen mycket väl och gärna läser kan arbetsbeskrivningen ändå bli ett misslyckande.</p><p>Min slutsats är att ingenting är svart eller vitt, det finns gråzoner där en del av de aktuella eleverna hamnar. LUS är ett bra analysverktyg, men det behöver ifrågasättas, studeras och möjligen också kompletteras med andra instrument som testar elevers läsförmåga.</p><p>Nyckelord: flytande läsning, instruktion/arbetsbeskrivning, LUS, läsutveckling</p> / <p>This research has been done in order to investigate the reliability of the chronological order of a Swedish reading development schedule – LUS. This method has been established by Allard, Rudqvist and Sundblad (2001). The reason why I chose this subject is that the school where I did my research uses LUS as their reading analysis tool; however, there are many questions as to the reliability of this tool among the teachers.</p><p>My research is twofold – firstly, a direct observation of students during domestic science lessons, in order to see their capability to read, understand and perform a working instruction in several stages (phase 16 in the reading development schedule); and secondly, a study of the students’ results at LUS. Then I will compare the two in order to find out whether reading fluency, or a great desire to read (phase 15 and 18 in the reading development schedule) is necessary to solve a task in phase 16. The statement made by Allard and Askeljung (2003) that I will focus on, and call in question, is the following (in translation): In order to manage phase 16 in the reading development schedule, it is necessary to be a fluent reader. So the student should have reached phase 15 before he or she manages to read and follow a working instruction in several stages. Furthermore, is it possible that students who read a lot and reach phase 18 in the reading development schedule can fail in their attempt to accomplish phase 16?</p><p>The result of my research is that there is a possibility for some students to manage a working instruction even though they lack reading fluency; and for those who are fluent readers, the working instruction can become a failure.</p><p>The conclusion of my study is that nothing is black or white. There are some grey zones where some of the current students turned out to be at the moment. LUS is a good analysis tool, but it needs to be questioned, investigated and perhaps also be complemented with other instruments that diagnose the students’ reading ability.</p><p>Key words: reading fluency, working instruction, LUS, reading development</p>

Syftet med min undersökning är att undersöka tillförlitligheten då det gäller den kronologiska ordningen i LUS, LäsUtvecklingsSchemat, utarbetat av Allard, Rudqvist och Sundblad (2001). Detta eftersom den högstadieskola jag väljer att göra min studie vid sedan ett år tillbaka arbetar efter LUS, samt att frågor och åsikter är många kring analysverktyget bland pedagogerna på skolan. För att undersöka detta har jag delat upp min studie i två delar - dels en direkt observation av elever under hemkunskapslektioner för att undersöka om de kan läsa, förstå och utföra en instruktion eller arbetsbeskrivning i flera led, punkt 16 i LUS. Den andra delen bygger på en granskning av elevernas resultat i LUS. Jag jämför sedan de två undersökningarna med varandra och tar reda på om flytande läsning, punkt 15 i läsutvecklingsschemat, är nödvändig för att lösa uppgiften i punkt 16. Det citat av författarna Allard och Askeljung (2003) som jag koncentrerar mig på och ifrågasätter är: ”Förutsättningen för att klara punkt 16 är att läsningen flyter obehindrat” (s.44), alltså att eleven måste har nått punkt 15 innan han/hon klarar av att läsa och följa en instruktion eller en arbetsbeskrivning i flera led. Vidare, är det då möjligt för en elev som läser mycket och är placerad i punkt 18 i LUS, att misslyckas med punkt 16? Resultatet av min undersökning visar att det är möjligt för en del elever att klara av en arbetsbeskrivning trots brister i den flytande läsningen och för de som behärskar läsningen mycket väl och gärna läser kan arbetsbeskrivningen ändå bli ett misslyckande. Min slutsats är att ingenting är svart eller vitt, det finns gråzoner där en del av de aktuella eleverna hamnar. LUS är ett bra analysverktyg, men det behöver ifrågasättas, studeras och möjligen också kompletteras med andra instrument som testar elevers läsförmåga. Nyckelord: flytande läsning, instruktion/arbetsbeskrivning, LUS, läsutveckling / This research has been done in order to investigate the reliability of the chronological order of a Swedish reading development schedule – LUS. This method has been established by Allard, Rudqvist and Sundblad (2001). The reason why I chose this subject is that the school where I did my research uses LUS as their reading analysis tool; however, there are many questions as to the reliability of this tool among the teachers. My research is twofold – firstly, a direct observation of students during domestic science lessons, in order to see their capability to read, understand and perform a working instruction in several stages (phase 16 in the reading development schedule); and secondly, a study of the students’ results at LUS. Then I will compare the two in order to find out whether reading fluency, or a great desire to read (phase 15 and 18 in the reading development schedule) is necessary to solve a task in phase 16. The statement made by Allard and Askeljung (2003) that I will focus on, and call in question, is the following (in translation): In order to manage phase 16 in the reading development schedule, it is necessary to be a fluent reader. So the student should have reached phase 15 before he or she manages to read and follow a working instruction in several stages. Furthermore, is it possible that students who read a lot and reach phase 18 in the reading development schedule can fail in their attempt to accomplish phase 16? The result of my research is that there is a possibility for some students to manage a working instruction even though they lack reading fluency; and for those who are fluent readers, the working instruction can become a failure. The conclusion of my study is that nothing is black or white. There are some grey zones where some of the current students turned out to be at the moment. LUS is a good analysis tool, but it needs to be questioned, investigated and perhaps also be complemented with other instruments that diagnose the students’ reading ability. Key words: reading fluency, working instruction, LUS, reading development