<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka kartläggning av elevers läsutveckling, särskilt studeras analysverktyget LUS. Uppsatsen består av en djupare kvalitativ intervju, med en av författarna till Nya Lusboken, samt en jämförelse av LUS gentemot de data som framkommit. Uppsatsen pekar på att metoden att kartlägga elevers läsutveckling grundar sig på sättet att se läsning. Inom detta område finns två huvudtraditioner. Den ena är att se en helhet som samverkar och den andra är att se helheten genom att titta på delarna. I den senare rekommenderas test för att få objektiva hållpunkter samtidigt som det anses att observationer krävs. I den första, som LUS tillhör, ska kartläggningen ske genom att ansvarig lärare gör observationer. Skolverket eftersträvar sakliga, rättvisa, subjektiva bedömningar. Genom att jämföra LUS med Skolverkets förslag till mål för år 3, i svenska/ svenska som andra språk, indikerar uppsatsen på att LUS uppfyller eftersträvan av saklighet. Vikten av att uppmärksamma andraspråkselevers språkutveckling poängteras. För att LUS ska vara en rättvis, subjektiv bedömning framhålls betydelsen av ett aktivt och regelbundet arbete med bedömaröverrenstämmelse. Uppsatsen lyfter fram att LUS tar ett deltagarperspektiv samtidigt som det tycks uppfylla kraven på redovisning av läsutveckling gentemot elev, hem, rektor och kommun. LUS anses även användbart för att förbättra/utveckla metoder för läsinlärning.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka kartläggning av elevers läsutveckling, särskilt studeras analysverktyget LUS. Uppsatsen består av en djupare kvalitativ intervju, med en av författarna till Nya Lusboken, samt en jämförelse av LUS gentemot de data som framkommit. Uppsatsen pekar på att metoden att kartlägga elevers läsutveckling grundar sig på sättet att se läsning. Inom detta område finns två huvudtraditioner. Den ena är att se en helhet som samverkar och den andra är att se helheten genom att titta på delarna. I den senare rekommenderas test för att få objektiva hållpunkter samtidigt som det anses att observationer krävs. I den första, som LUS tillhör, ska kartläggningen ske genom att ansvarig lärare gör observationer. Skolverket eftersträvar sakliga, rättvisa, subjektiva bedömningar. Genom att jämföra LUS med Skolverkets förslag till mål för år 3, i svenska/ svenska som andra språk, indikerar uppsatsen på att LUS uppfyller eftersträvan av saklighet. Vikten av att uppmärksamma andraspråkselevers språkutveckling poängteras. För att LUS ska vara en rättvis, subjektiv bedömning framhålls betydelsen av ett aktivt och regelbundet arbete med bedömaröverrenstämmelse. Uppsatsen lyfter fram att LUS tar ett deltagarperspektiv samtidigt som det tycks uppfylla kraven på redovisning av läsutveckling gentemot elev, hem, rektor och kommun. LUS anses även användbart för att förbättra/utveckla metoder för läsinlärning.