Utbildningsförvaltningen fattade 2003 ett beslut om att alla lärare i Stockholm skulle använda mätinstrument för bedömning av elevers läsutveckling. Syftet med denna uppsats är att granska och jämföra de två vanligast förekommande mätinstrumenten i Stockholmsområdet. De båda mätinstrumenten finns beskrivna i böckerna Nya Lusboken och God läsutveckling. En diskursanalys av de båda mätinstrumenten har gjorts och skillnader dem emellan har därigenom kunnat påvisas. Den största skillnaden är författarnas syn på fonologisk medvetenhet. Författarna till God läsutveckling, Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin skriver att den fonologiska medvetenheten är av stor betydelse för läsinlärningen. Författarna till Nya Lusboken, Bo Sundblad, Birgita Allard och Margareta Rudquist skriver att det enbart är läsinlärning via ljudmetoden som fordrar en fonologisk medvetenhet. En konsekvens av denna skilda uppfattning blir inställningen till dyslexi. Enligt Lundberg beror dyslexi på brister i den fonologiska medvetenheten medan Sundblad anser att det inte finns tillräckligt mycket forskning för att kunna definiera dyslexi. Slutligen diskuteras vilka eventuella konsekvenser användandet av de båda mätinstrumenten med bakomliggande teorier kan få. In 2003 The Stockholm Education Administration came to the decision that all schools in Stockholm should use a measuring instrument to form an opinion of their students reading ability. The aim of this composition is to compare and examine the two most frequently used measuring instruments in Stockholm. The Measuring instruments are described in the books Nya Lusboken and God läsutveckling. The method used is of qualitative character. The intention has been to analyse and describe. The greatest difference between them is the authors’ view of phonological awareness. In God läsutveckling phonological awareness is described as crucial for progress in reading ability. The authors’ of Nya Lusboken writes that phonological awareness is only necessary if you learn to read by the synthetic method, which is by connecting sounds to letters. They also differ in their attitude towards dyslexia. In the last chapter of this composition a discussion of the possible consequences of the use of the two different measuring instruments will take place.

Under min verksamhetsförlagda utbildningstid (hädanefter förkortat vfu) observerade jag många elever som alla kämpar på sitt eget sätt med sin läsning, och jag intresserade mig snabbt för hur lärare och skola kan hjälpa dessa elever med sina svårigheter och blev på så sätt introducerad för en metod som heter Rydaholmsmetoden. Rydaholmsmetoden är en metod som ska hjälpa eleverna att träna upp sin läshastighet och sin ordkunskap, och trots att metoden ej har en forskningsgrund så används den flitigt vid min VFU-skola där eleverna träffar en speciallärare två till tre gånger i veckan i 20 minuters pass där de tränar på att förbättra sin läsning genom arbete med just Rydaholmsmetoden.   Syftet var att undersöka om Rydaholmsmetoden kunde vara en fungerande metod för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt om dessa elever även kunde göra framsteg i Läsutvecklingsschemat (LUS) i och med arbete i Rydaholmsmetoden.   För att genomföra denna studie valdes ett antal av sex elever ut som alla fick undervisning i Rydaholmsmetoden. Dessa elever testades med ett av metodens standardtest (H4-test) och utvärderades sedan i LUS. Denna procedur upprepades efter åtta veckor för att se om arbetet med Rydaholmsmetoden givit någon effekt på elevernas resultat i LUS.   Resultaten som framkom var att fem av de sex eleverna som deltog i studien hade gjort framsteg i LUS under studiens tid, men resultatet kan ifrågasättas då eleverna samtidigt fick undervisning i såkallad parläsning, högläsning och tystläsning som alla kan ha påverkat elevernas resultat likväl som Rydaholmsmetoden.

Detta examensarbete handlar om LUS, läsutvecklingsschema, vad det innebär, hur det används inom skolverksamheten och om det kan stödja barns läsutveckling. Vi tycker att detta är viktiga frågeställningar då vi upplever att bedömningsinstrumentet LUS är vanligt förekommande ute på skolorna i dag.I våra empiriska undersökningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod.Vårt resultat visar hur LUS används på de skolor som vi besökt, och vad det innebär för barn och pedagoger i arbetet med läsutveckling. / Reading development scheduleas an instrument of assessment whitin school

AbstraktSyftet med det här examensarbetet var att undersöka vilka läsinlärningsmetoder lärare använder sig av och hur dessa metoder stödjer sig på de olika läsinlärningsteorierna som finns. Syftet var även att undersöka om lärarna använder sig av något utvärderingsverktyg för att följa elevernas läsutveckling. Våra frågeställningar var: Hur arbetar lärare med läsinlärning och vilka metoder används? Hur stödjer sig dessa på de olika läsinlärningsteorierna? Utvärderar lärarna elevernas läsutveckling?Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i grundskolans tidigare år och med varierande arbetslivserfarenhet. Resultatet av undersökningen visar att alla tillfrågade lärare plockar delar från olika metoder och på så vis komponerar sin egen läsinlärningsmetod. Det visade sig att lärarna inte kunde precisera någon specifik bakomliggande teori till sitt val av metod. Samtliga lärare säger att det är elevens behov och förutsättningar som styr valet av material och metod. När det gäller utvärderingen av elevernas läsutveckling kan vi se att tillämpningen av Läsutvecklingsschemat är det som används av de flesta lärare. Som blivande lärare kommer vi att ha stor nytta av den litteratur vi läst, samt de tips och idéer vi fått från vår undersökning.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka analysverktyg med fokus på LUS (LäsUtvecklingsSchema) samt att söka kunskap om pedagogers nytta med användandet. Vi vill även ta reda på vilken hänsyn man som pedagog tar i användandet av analysverktyget, med tanke på elevers modersmål, tidigare erfarenheter och förståelse av skriftspråket. Genom att använda oss av relevant litteratur och enkäter med öppna frågor, vill vi ge ett kvalitativt resultat av problemområdet. De pedagoger som deltagit i studien har olika erfarenheter av LUS och kan därför ge en nyanserad bild av LUS i praktiken. Uppsatsen börjar med en bakgrund bestående av vilken betydelse läsning har i samhället, vad styrdokumenten säger samt beskrivning av analysverktyg. Med de ämnen vi behandlar i teoridelen ger vi en bild av läsinlärning, tidigare forskning och Nya LUS-boken. Resultatet och analysen visar att LUS-användningen är utbredd i skolor och att LUS är ett bra bedömningsinstrument om man tar i beaktande dess begränsningar, såsom att LUS inte tar hänsyn till att alla elever har olika bakgrund.</p> / <p>The purpose of this investigation is to look into analytical tools biased towards reading development. Our aim is also to seek knowledge about how teachers actually use the analytical tools. We also want to find out what considerations are made in the usage of the tools, regarding children’s native language, earlier experience and understanding written language. We will, with relevant literature and an opinion poll which contains questions without given answers, create a quality based study that answers the investigations question at issue. The teachers who has participated in this essay, can with their different experience in using analytical tools, bring light to different perspectives and therefore give a good picture of analytical tools in use. Our investigation begins with a background which contains the significance in reading, curriculums and a escription of analytical tools. In the following part you can read about learning how to read, former research and a description of the book named, “Nya LUSboken”, which is about one sort of analytical tools focusing reading. The results show that almost every school use LUS and that it’s a good tool if you consider it’s limits regarding different pupils backgrounds.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka analysverktyg med fokus på LUS (LäsUtvecklingsSchema) samt att söka kunskap om pedagogers nytta med användandet. Vi vill även ta reda på vilken hänsyn man som pedagog tar i användandet av analysverktyget, med tanke på elevers modersmål, tidigare erfarenheter och förståelse av skriftspråket. Genom att använda oss av relevant litteratur och enkäter med öppna frågor, vill vi ge ett kvalitativt resultat av problemområdet. De pedagoger som deltagit i studien har olika erfarenheter av LUS och kan därför ge en nyanserad bild av LUS i praktiken. Uppsatsen börjar med en bakgrund bestående av vilken betydelse läsning har i samhället, vad styrdokumenten säger samt beskrivning av analysverktyg. Med de ämnen vi behandlar i teoridelen ger vi en bild av läsinlärning, tidigare forskning och Nya LUS-boken. Resultatet och analysen visar att LUS-användningen är utbredd i skolor och att LUS är ett bra bedömningsinstrument om man tar i beaktande dess begränsningar, såsom att LUS inte tar hänsyn till att alla elever har olika bakgrund. / The purpose of this investigation is to look into analytical tools biased towards reading development. Our aim is also to seek knowledge about how teachers actually use the analytical tools. We also want to find out what considerations are made in the usage of the tools, regarding children’s native language, earlier experience and understanding written language. We will, with relevant literature and an opinion poll which contains questions without given answers, create a quality based study that answers the investigations question at issue. The teachers who has participated in this essay, can with their different experience in using analytical tools, bring light to different perspectives and therefore give a good picture of analytical tools in use. Our investigation begins with a background which contains the significance in reading, curriculums and a escription of analytical tools. In the following part you can read about learning how to read, former research and a description of the book named, “Nya LUSboken”, which is about one sort of analytical tools focusing reading. The results show that almost every school use LUS and that it’s a good tool if you consider it’s limits regarding different pupils backgrounds.

Studenternas kan eftersom de tror att de kan. - En studie om sambandet mellan 50 barns självförtroende och resultat i läsning. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan 50 barns självförtroende och prestationer i läsning med fokus på följande frågor: • Finns det något samband mellan de 50 elevernas självförtroende och deras prestationer i LUS? • Vilka slutsatser kan dras av jämförelsen mellan flickors och pojkars resultat i LUS och deras självförtroende? Undersökningen är baserad på 50 barns svar på enkäter om självförtroende och deras läs- och utvecklingsscheman. Den teoretiska ram bygger på de centrala föreställningar om självförtroende, prestationer och läsning, särskilt Taube (2007), McClelland, Abrahamsson &amp; Andersen (2005), Liberg (2006) och Bråten (2008).   Undersökningen visar bland annat att det finns ett samband mellan elevens självkänsla och deras prestanda i LUS. Korrelationen är högre för pojkar än för flickor i denna undersökning. / The aim of this study is to investigate the correlation between 50 children’s self-confidence and achievements in reading with a focus on following questions:  Is there any connection between the 50 students' self-esteem and their performance in LUS? What conclusions can be drawn from the comparison between girls' and boys' results in LUS and their confidence? The investigation is based on the answers on surveys of 50 children and their reading and development schedules (in Swedish they are called läsutvecklingsscheman). The theoretical frame is founded on the central notions about self-confidence, achievements and reading, particularly Taube (2007), McClelland (Abrahamsson &amp; Andersen 2005), Liberg (2006) and Bråten (2008). The investigation shows, among other things, that there is a correlation between the student’s self-esteem and their performance in the LUS. The correlation is higher for boys than for girls in this investigation.

Syftet med min undersökning är att undersöka tillförlitligheten då det gäller den kronologiska ordningen i LUS, LäsUtvecklingsSchemat, utarbetat av Allard, Rudqvist och Sundblad (2001). Detta eftersom den högstadieskola jag väljer att göra min studie vid sedan ett år tillbaka arbetar efter LUS, samt att frågor och åsikter är många kring analysverktyget bland pedagogerna på skolan. För att undersöka detta har jag delat upp min studie i två delar - dels en direkt observation av elever under hemkunskapslektioner för att undersöka om de kan läsa, förstå och utföra en instruktion eller arbetsbeskrivning i flera led, punkt 16 i LUS. Den andra delen bygger på en granskning av elevernas resultat i LUS. Jag jämför sedan de två undersökningarna med varandra och tar reda på om flytande läsning, punkt 15 i läsutvecklingsschemat, är nödvändig för att lösa uppgiften i punkt 16. Det citat av författarna Allard och Askeljung (2003) som jag koncentrerar mig på och ifrågasätter är: ”Förutsättningen för att klara punkt 16 är att läsningen flyter obehindrat” (s.44), alltså att eleven måste har nått punkt 15 innan han/hon klarar av att läsa och följa en instruktion eller en arbetsbeskrivning i flera led. Vidare, är det då möjligt för en elev som läser mycket och är placerad i punkt 18 i LUS, att misslyckas med punkt 16? Resultatet av min undersökning visar att det är möjligt för en del elever att klara av en arbetsbeskrivning trots brister i den flytande läsningen och för de som behärskar läsningen mycket väl och gärna läser kan arbetsbeskrivningen ändå bli ett misslyckande. Min slutsats är att ingenting är svart eller vitt, det finns gråzoner där en del av de aktuella eleverna hamnar. LUS är ett bra analysverktyg, men det behöver ifrågasättas, studeras och möjligen också kompletteras med andra instrument som testar elevers läsförmåga. Nyckelord: flytande läsning, instruktion/arbetsbeskrivning, LUS, läsutveckling / This research has been done in order to investigate the reliability of the chronological order of a Swedish reading development schedule – LUS. This method has been established by Allard, Rudqvist and Sundblad (2001). The reason why I chose this subject is that the school where I did my research uses LUS as their reading analysis tool; however, there are many questions as to the reliability of this tool among the teachers. My research is twofold – firstly, a direct observation of students during domestic science lessons, in order to see their capability to read, understand and perform a working instruction in several stages (phase 16 in the reading development schedule); and secondly, a study of the students’ results at LUS. Then I will compare the two in order to find out whether reading fluency, or a great desire to read (phase 15 and 18 in the reading development schedule) is necessary to solve a task in phase 16. The statement made by Allard and Askeljung (2003) that I will focus on, and call in question, is the following (in translation): In order to manage phase 16 in the reading development schedule, it is necessary to be a fluent reader. So the student should have reached phase 15 before he or she manages to read and follow a working instruction in several stages. Furthermore, is it possible that students who read a lot and reach phase 18 in the reading development schedule can fail in their attempt to accomplish phase 16? The result of my research is that there is a possibility for some students to manage a working instruction even though they lack reading fluency; and for those who are fluent readers, the working instruction can become a failure. The conclusion of my study is that nothing is black or white. There are some grey zones where some of the current students turned out to be at the moment. LUS is a good analysis tool, but it needs to be questioned, investigated and perhaps also be complemented with other instruments that diagnose the students’ reading ability. Key words: reading fluency, working instruction, LUS, reading development

Detta examensarbete handlar om olika läsinlärningsmodeller och analysinstrument av barns läsutveckling med tonvikt på LUS (läsutvecklingsschema). / This essay is about different kind of models you are using when you teach children how to read. The essay also talks about LUS, a schedule that shows where the child is in his readinprogress.

<p>The purpose of this paper is to gain insight into how efficient the computer is in support of the pupils literacy learning. Will there be a difference in literacy learning if i compare the pupils who use computers as an aid in relation to those pupils who are educated by synthetic method? Have the puplis felt affected in some way when having the computer as an aid in literacy learning? I have chosen to do a qualitative study with quantitative data. I have observed and interviewed pupils using the Trageton strategy. The interviews were based on a number of key issues. The quantitative data is based on my study that includes a reading development schedule, LUS.</p><p>The results obtained show that pupils who have worked with Trageton strategy are more motivated to read and write than those pupils who have learned to read and write by the traditional method. Most pupils who were interviewed said that it was easier to write on the computer than with pen because they were tired of holding the pen and form letters. They also experienced that it became neat and was easier to read than handwritten text, which strengthen their self-confidence.</p>