Utifrån vår erfarenhet är traditionell undervisning den undervisningsmetod som används främst i de svenska klassrummen. Lärarutbildningen har till största del haft en kritisk inställning till traditionell undervisning. Syftet i denna litteraturstudie är därför att granska vilka alternativa undervisningsmetoder forskning skriver om i matematikämnet. Vidare granskas hur dessa undervisningsmetoder kan påverka elevers prestationer i och attityder till matematik. Litteraturstudien har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta forskning som besvarar studiens syfte.  Resultatet av litteraturstudien visar att alternativa undervisningsmetoder påverkar elevers prestationer i och attityder till matematik mer positivt i jämförelse med traditionell undervisning. Det framkommer även att olika matematikundervisningsmetoder kan ge möjlighet att utveckla olika förmågor hos elever. Ett krav för detta är att undervisningsmetoderna introduceras för eleverna. Det är också viktigt för att undervisningsmetoderna inte ska påverka elevernas attityder negativt.

No description available.

Vi anser båda att det är av stor vikt för vår framtida profession att ha en överblick över elevers svårigheter i matematik. Denna text är skriven i syfte att utifrån forskning se hur dyskalkyli och låga prestationer påverkar elevers utförande och resultat i matematiken. Vi valde att gå vidare med följande frågeställning: Hur uttrycks dyskalkyli och låga prestationer i matematik och vilka samband finns mellan dem? Detta för att kunna se vilka likheter och skillnader som finns mellan dyskalkyli och låga prestationer i matematik. I metoden presenteras hur sökningsprocessen utfördes. Det redovisas vilka sökmotorer, vilket tidsspann, vilka nyckelord och databaser som använts. I resultatet presenteras dyskalkyli och låga prestationer i två fristående delar för att tydliggöra deras uttrycksformer. Resultatet avslutas med samband mellan dyskalkyli och låga prestationer i matematik. Den slutsats som kan dras är att dyskalkyli och låga prestationer i viss mån uttrycks lika i matematiken men samtidigt har olikheter. Det finns både tydliga och icke tydliga samband mellan dyskalkyli och låga prestationer i matematik.

Jag har under mina besök på en skola bevittnat en generell missbelåtenhet för skolmaten bland lärare och elever. Jag har också märkt att eleverna på skolan ofta är trötta, ofokuserade och har svårt att klara av de krav som skolan ställer på dem. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det går att uppdaga paralleller mellan den skolmat som serveras på skolan och de svårigheter eleverna har i att följa med i undervisningen. Jag har gjort en empirisk, kvalitativ undersökning för att finna svar till mina frågeställningar. Studien omfattar sex semistrukturerade intervjuer. Den visar hur tre lärare, en rektor, en koststrateg och skolbespisningspersonal resonerar kring skolmaten som serveras i kommunen och på skolan. Lärarna besvarar frågor som åskådliggör huruvida de kopplar samman elevernas matvanor i skolan med deras studieprestationer. Det framkommer att flera olika sociokulturella omständigheter har inverkan på elevernas koncentrationsförmåga i skolan och att lärarna ser till helheten då de analyserar elevernas skolframgångar. Det är tydligt att eleverna överlag inte tycker om den skolmat som serveras. De får inte i sig tillräckligt med mat i skolan för att klara av de krav som ställs på dem under långa skoldagar. Det visar sig också att det saknas kunskap och engagemang på skolan gällande skolmaten. Det finns dessutom brister i den interna kommunikationen på skolan och den mellan skolan och kommunens skolrestauranger.

Alla elever ska få förutsättningar att lyckas (Svenska Unescorådet, 2006; Skolverket, 2018) därför har vi sökt efter faktorer som kan hjälpa lärare och speciallärare identifiera elever i matematikångest. För att kunna arbeta vidare med dessa elever har vi även granskat forskning om hur matematikångest kan minskas och förebyggas i klassrummet. Metoden som användes för att besvara syftet var en systematiskt litteraturstudie. Matematikångest beskrivs som känslor av stress eller ångest som stör elevens manipulering av siffror och möjligheter att lösa matematiska problem, både till vardags och i akademiska situationer (Richardson &amp; Suinn, 1972). Matematikångest yttrar sig på olika sätt hos olika elever och innebär att eleverna har sämre möjligheter att lyckas med matematiken (Awofala, 2017; Carey et al., 2017; Cargnelutti et al., 2017; Garcia-Santillián et al., 2018; Howard &amp; Warwick, 2017; O´Leary et al., 2017; Ryan &amp; Fitzmaurice, 2017; Vakili &amp; Pourrazavy, 2017; Wang et al., 2018). Vi har läst och sammanställt 31 vetenskapliga artiklar och utifrån resultaten har vi försökt finna svar på vårt syfte. De elever som deltagit i artiklarna återfinns i alla stadier i skolan, från första klass upp på universitet/högskola och från stora delar av världen vilket ger studien en bra bredd. Sammanställningen av artiklarna bekräftar att det finns en negativ relation mellan matematikångest och elevers prestationer. Det finns alltså en risk att elever i matematikångest presterar sämre än vad de skulle gjort med rätt förutsättningar. Vi presenterar också några undervisningsstrategier som kan användas för att minska elevernas matematikångest och därigenom ge eleverna bättre möjligheter att tillgodogöra sig matematikundervisningen. Vi fann att elever i matematikångest väljer en av två strategier: antingen arbetar de extra mycket eller uppvisar de ett undvikande beteende. Oavsett vilken strategi som eleverna väljer uteblir oftast en förbättring, eleverna är fast i en ond cirkel och behöver hjälp. De insatser som omnämns är gynnsamma för alla elever och förbättrar attityden, motivationen och prestationerna, faktorer som interagerar med matematikångest. / <p>Vt-2019</p>

I takt med att den tekniska utvecklingen går framåt och med krav från styrdokumenten, blir tekniska hjälpmedel ett allt vanligare inslag i klassrummet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka argument som ges i forskningslitteraturen för att använda GeoGebra i undervisning av andragradsfunktioner i jämförelse med traditionell undervisning i gymnasiet eller motsvarande i andra länder. Frågeställningarna behandlar vilken påverkan GeoGebra har på gymnasieelevers prestationer och attityder såsom den redovisas i forskningslitteraturen, i lärandet av andragradsfunktioner. Litteraturstudiens resultat visar att några av argumenten för att använda GeoGebra är att programmet ger eleven bättre resultat på uppgifter gällande andragradsfunktionens egenskaper och begrepp samt bättre resultat på rutinuppgifter. Resterande argument är bättre resultat på uppgifter gällande sambandet mellan andragradsfunktionens algebraiska uttryck och dess grafiska representation, ett ökat intresse för matematik, roligare undervisning och en ökad positiv attityd till matematik överlag. Undervisning med GeoGebra kan ge eleven större kunskaper om andragradsfunktioner. Den största implikationen för lärarrollen är att GeoGebras synkroniserade vyer bidrar till att elevens får en förbättrad begreppsförmåga, vilket kan användas som introduktion till nya matematiska moment. / The use of computer based tools as GeoGebra in the classroom has an increasing impact on the teaching and learning of mathematics. The purpose of the thesis is to examine which arguments are given in the research literature in favour of using GeoGebra in the teaching of quadratic functions instead of traditional teaching in upper secondary school. The essay examines what impact GeoGebra has on the high school students' achievements and attitudes, as reported in the research literature, in the learning of quadratic functions. The results of the literature study show that use of the program supports students´ familiarity with the features and concepts of quadratic functions, and improves their achievements in this area. Furthermore, the relationship between the algebraic expression of the quadratic function and its graphic representation seems to become more transparent to the students. As a side effect the use of this program seems to create a more stimulating teaching environment, an increased interest in mathematics and a more positive attitude to mathematics overall. An important implication for teachers is that GeoGebra's synchronized views contribute to enhance students’ conceptual understanding of mathematics, which facilitates their encounter with new mathematical elements.

<p>Detta är en kvalitativ studie, som behandlar lärares ledarskap och elevers självkänsla. Syftet är att genom intervjuer tolka, analysera och beskriva hur några lärare genom sitt ledarskap anser sig stärka elevernas självkänsla. Metoden som användes var personliga intervjuer med halvstrukturerade frågor med fem lärare verksamma på tre olika skolor i årskurs 1-5. Resultat blev att lärarna genom sitt ledarskap ansåg sig stärka elevernas självkänsla. I första hand genom att uppmuntra prestationer men de ansåg sig även beakta de emotionella aspekterna då de ser varje enskild elev, respekterar deras integritet och bekräftar dem för den de är.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur individer med olika roller inom en fotbollsförening för unga talanger upplever motivationsklimat. För att skapa förståelse för begreppet motivation i en fotbollsförening har följande frågeställningar använts; hur upplevs klimatet i verksamheten, vad upplevs vara tillfredsställande prestationer samt hur upplevs att tillfredsställande prestationer uppnås? I studien deltog tio manliga respondenter (m=36,4 år, Sd=16,9) med olika roller kopplade till idrottsverksamhetens talanglag. Respondenterna grupperades enligt följande: spelarrepresentanter, ledarrepresentanter och föreningsrepresentanter. Intervjuer genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide baserad på studiens syfte. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundmans (2003) rekommendationer där rådata kategoriserades i teman. Resultatet visade på upplevelser som kan kopplas till tidigare forskning om task- och ego-orienterat motivationsklimat. Studiens resultat diskuterats utifrån den enskilda individens behov av en sund psykosocial miljö för att kunna utvecklas idrottsmässigt.</p> / <p>The purpose of the study was to investigate how individuals with different roles within a football club for young talents experiences motivation climate in the club. To create understanding for the meaning of motivational climate, the following issue has been studied; how is the climate in the club being perceived, what is perceived to be a satisfying achievement and how to reach satisfying achievement? Ten male respondents (m=36,4 år, Sd=16,9) with different roles related to the talent team participated. The respondents were grouped as follows; player representatives, coach representatives and club representatives. Interviews were conducted by using a semi-structured interview guide based on the main purpose of the study. Raw data was examined through a qualitative content analysis in which raw data were categorized into themes, recommended by Granheim and Lundman (2003). The results showed experiences of ego-orientation and task-orientation climates in each group of respondents that can be linked to previous research. The result from the study is discussed from the individual’s need of a healthy psychosocial environment in order to developed athletic skills.</p>

Detta är en kvalitativ studie, som behandlar lärares ledarskap och elevers självkänsla. Syftet är att genom intervjuer tolka, analysera och beskriva hur några lärare genom sitt ledarskap anser sig stärka elevernas självkänsla. Metoden som användes var personliga intervjuer med halvstrukturerade frågor med fem lärare verksamma på tre olika skolor i årskurs 1-5. Resultat blev att lärarna genom sitt ledarskap ansåg sig stärka elevernas självkänsla. I första hand genom att uppmuntra prestationer men de ansåg sig även beakta de emotionella aspekterna då de ser varje enskild elev, respekterar deras integritet och bekräftar dem för den de är.

Syftet med studien var att undersöka hur individer med olika roller inom en fotbollsförening för unga talanger upplever motivationsklimat. För att skapa förståelse för begreppet motivation i en fotbollsförening har följande frågeställningar använts; hur upplevs klimatet i verksamheten, vad upplevs vara tillfredsställande prestationer samt hur upplevs att tillfredsställande prestationer uppnås? I studien deltog tio manliga respondenter (m=36,4 år, Sd=16,9) med olika roller kopplade till idrottsverksamhetens talanglag. Respondenterna grupperades enligt följande: spelarrepresentanter, ledarrepresentanter och föreningsrepresentanter. Intervjuer genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide baserad på studiens syfte. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundmans (2003) rekommendationer där rådata kategoriserades i teman. Resultatet visade på upplevelser som kan kopplas till tidigare forskning om task- och ego-orienterat motivationsklimat. Studiens resultat diskuterats utifrån den enskilda individens behov av en sund psykosocial miljö för att kunna utvecklas idrottsmässigt. / The purpose of the study was to investigate how individuals with different roles within a football club for young talents experiences motivation climate in the club. To create understanding for the meaning of motivational climate, the following issue has been studied; how is the climate in the club being perceived, what is perceived to be a satisfying achievement and how to reach satisfying achievement? Ten male respondents (m=36,4 år, Sd=16,9) with different roles related to the talent team participated. The respondents were grouped as follows; player representatives, coach representatives and club representatives. Interviews were conducted by using a semi-structured interview guide based on the main purpose of the study. Raw data was examined through a qualitative content analysis in which raw data were categorized into themes, recommended by Granheim and Lundman (2003). The results showed experiences of ego-orientation and task-orientation climates in each group of respondents that can be linked to previous research. The result from the study is discussed from the individual’s need of a healthy psychosocial environment in order to developed athletic skills.